En genredigerad grisnjure gjorde det möjligt för en njursjuk patient att klara sig utan dialys i 271 dagar. Därefter kunde han få en mänsklig njure.

Den långvariga europeiska bristen på ögonläkemedlet Visudyne är på väg att lösas. En ny produktionskedja har godkänts och EMA räknar med att tillgången ska vara helt återställd i EU under 2027.

En ny typ av behandling mot multipel skleros, MS, har testats på patienter i en tidig klinisk studie. Behandlingen bygger på patienternas egna röda blodkroppar och syftar till att lära immunförsvaret att sluta angripa nervsystemet.

Bältrosvaccinet Shingrix kopplas till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom hos äldre. Resultaten ger ytterligare stöd för att bältrosvaccination kan ha hälsoeffekter utöver skyddet mot själva infektionen.

Försöket med gemensamma nordiska läkemedelsförpackningar på engelska förlängs. Tillstånden ska nu gälla fram till 2035.

Från i höst ska åldersgränsen för kostnadsfri vaccination mot pneumokocker sänkas från 75 till 65 år. Samtidigt startar en nationell satsning för att även vaccinera äldre personer som hittills inte omfattats av vaccinationsprogrammet.

Nu går det att nominera kandidater till Scheelepriset 2027. Apotekarsocieteten söker internationellt framstående forskare bakom upptäckter som kan få stor betydelse för framtidens läkemedel.

En svensk AI-modell kan identifiera plack i hjärtats kranskärl och personer med förhöjd risk för framtida hjärtinfarkt. I en studie på 23 000 personer hittade modellen plack hos ungefär dubbelt så många som vid manuell granskning av röntgenbilder.

Nu kan patienter i Sverige få behandling med alzheimerläkemedlet Leqembi. Men det sker på en privat klinik – och patienterna får själva betala hundratusentals kronor för behandlingen.

Självskador med läkemedel bland tonåringar har ökat kraftigt. Nu uppmanar Läkemedelsverket landets skolledningar att visa en film som ska få fler föräldrar att förvara läkemedel oåtkomligt för sina tonårsbarn.

Hormonbehandling under klimakteriet kopplas till tio procent lägre risk för demens, visar en ny omfattande studie på över 180 000 kvinnor. Men tidpunkten för behandlingsstart tycks spela stor roll.

Nils Bergeå blir ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Läkemedelsvärlden. Han efterträder Helene Wallskär och tillträder i september.

Förra vintern fick svenska nyfödda för första gången antikroppar mot RS-virus. Betydligt färre spädbarn behövde därefter sjukhus- och intensivvård. I september startar den andra säsongen med Beyfortus.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt en ny typ av målriktad behandling mot spridd bukspottkörtelcancer. I en fas 3-studie var medianöverlevnaden 13,2 månader med behandlingen, jämfört med 6,7 månader med standardkemoterapi. Läkemedlet granskas också av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Amerikanska FDA har godkänt den första bärbara sensorn som kontinuerligt mäter både glukos och ketoner hos personer med diabetes. Tekniken ska bland annat kunna ge tidig varning för diabetisk ketoacidos.

Det äldre läkemedlet diflunisal hamnade i kläm när nya behandlingar mot Skelleftesjukan introducerades. Efter flera års arbete för att få läkemedlet godkänt kan det nu göra comeback på bredare front. TLV har beslutat att Attrogy med diflunisal ska ingå i högkostnadsskyddet.