Annons

Ansvaret ligger hos de medicinska tidskrifterna

Konsument- och patientorganisationen Kilen välkomnar Läkemedelverkets nya studie men tycker att den borde ha kommit tidigare. Samtidigt menar organisationen att den inte är förvånad över resultaten. Läkemedelsindustrin anser däremot att ansvaret för om studier förblir opublicerade ligger hos de medicinska tidskrifterna.

20 jun 2002, kl 14:32
0

Annons

Håkan Mandahl, vice VD på Läkemedelsindustriföreningen, tillbakavisar kritiken i Läkemedelverkets nya studie.

– Den faller tillbaka på myndigheten eftersom det är den som granskar och godkänner uppläggningen av kliniska studier. Om Läkemedelsverket godkänner en produkt är deras bedömning att det sammanlagda resultatet av alla studier visar att medlet är ändamålsenligt.

Håkan Mandahl betonar att han inte kan ge några detaljerade svar eftersom han inte tagit del av undersökningen.

– Björn Beermann har åberopat den här studien i två år utan att vi fått se någonting av resultaten.

Anledningen till att studier med dåligt resultat förblir opublicerade beror inte på läkemedelsbolagen, menar Håkan Mandahl. Framför allt handlar det om att redaktörer inte har något intresse av att ta in dem i sina medicinska tidskrifter.

– Det är svårt att få med sina resultat i medicinska tidskrifter. Ännu svårare blir det om de är ointressanta.

Håkan Mandahl påpekar att även opublicerade resultat når ut till vården genom de produktmonografier som Läkemedelsverket ger ut.

– Björn Beermanns problem verkar vara att informationen inte hamnar i de fina medicinska tidskrifterna. Men den blir ju ändå tillgänglig för läkare och allmänhet genom läkemedelskontrollmyndigheten.

Ökad transparens

Idén om en allmän och internationell databas med både publicerade och opublicerade studier är bra, tycker Håkan Mandahl.

– Läkemedelsindustrin har inga invändningar mot att medverka i en sådan, Tvärtom är vi för en ökad transparens. Den kan ju börja med att Björn Beermann äntligen visar sin opublicerade studie.

Jan Albinson på Konsumentinstitutet Kilen som arbetar med läkemedelsfrågor välkomnar den nya studien.

– Samtidigt är jag förvånad över att det ska ta så många år innan Läkemedelsverket vågar presentera de här uppgifterna. För mig är det ingen nyhet att läkemedelsbolagen upprepade gånger vägrar publicera resultat som kan vara negativa för försäljningen, säger han.

Jan Albinson hoppas att studien är ett genombrott för att Läkemedelsverket i framtiden har en mer kritisk granskning av läkemedelsbolagen.

– Det är min förhoppning. Samtidigt måste man komma ihåg att läkemedelsindustrins makt är stor och att bolagens resurser är stora. Därför är det osäkert vad en sådan här studie kan få för effekt. Svenska läkarkåren är mer beroende av läkemedelsbolagen än vad de är av Läkemedelsverket.

Han menar till exempel att verket borde ha varnat för beroenderiskerna med SSRI-preparaten för flera år sedan.

– Det har länge funnits belägg för detta. Trots det har Björn Beermann tidigare mest talat om en underförskrivning av nya antidepressiva läkemedel.

Direkt från patient

Jan Albinson menar att Läkemedelsverket inte kan betraktas som en oberoende och fristående institution. Verket är för beroende av läkemedelsindustrin som bidragsgivare.

– Om det var fristående och helt finansierat via skattesedeln skulle det finnas fler sådana här kritiska studier.

Framför allt är han orolig över att många biverkningar från SSRI-preparat inte tas på allvar.

– Vi har de senaste tre åren fått in drygt tusen rapporter om biverkningar från patienter som använder SSRI-preparat. Många av dem finns inte i FASS och en del av dem har blivit införda efter något år. Därför vill vi att Läkemedelsverket börjar ta del av rapportering om biverkningar direkt från patienterna. Därmed går det att uppfatta sådana signaler i ett tidigare skede. Det dröjer ett par år extra att via läkemedelsindustrins system nå in med ny information i FASS.

Dessutom vill Jan Albinson att Läkemedelsverket gör långtidsuppföljningar av läkemedel. Omedelbara effekter och biverkningar säger ingenting om konsekvenserna på lång sikt, menar han.

– Det finns internationella rapporter som visar att barn födda av kvinnor som använder SSRI-preparat får allvarliga abstinenssymtom vid födseln. De blir slöa och slappa men repar sig efter ett par dagar. Ingen har brytt sig om att följa de här barnen och se hur de påverkas i framtiden. Trots allt har de som foster varit påverkade av SSRI-preparat i nio månader.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng