Annons

Unik apotekskista funnen efter 325 år på havets botten

Vad händer med läkemedel som ligger 325 år på havets botten i sexgradigt vatten? Den och många fler frågor besvaras på Kalmar läns museum i sommar.

20 jun 2002, kl 14:26
0

Sjöslaget utanför Öland står och väger. Danska, holländska och svenska skepp cirklar runt likt arga bålgetingar. Danskarna vill ta tillbaks landområden som Sverige tog 18 år tidigare. Krigsscenen är insvept i en grågul illaluktande rök. Vinden friskar i och slaget närmar sig ett avgörande.

Regalskeppet Kronan är den svenska flottans största och mest respektingivande skepp. Hon är dubbelt så stor som Vasa, både i storlek, antal kanoner och besättning. Hon har fulla segel och jagas av fiendeflottan. Då fattar Kronans befähavare ett ödesdigert beslut. Utan att minska den enorma segelytan vänder Kronan genom vinden.

Nu går allt mycket fort. Kronan får kraftig slagsida under vändningen. Den starka vinden trycker ner henne ytterligare. Slagsidan förstärks av att kanoner, manskap och annan utrustning rasar mot den lägre sidan. Vatten strömmar in genom de öppna kanonportarna och besättningen kämpar för att undgå drunkningsdöden.

Allt avbryts av ett öronbedövande dån. Kronans krutdurk har antänts och hela skeppet sprängs brutalt i luften. På några sekunder sjunker hon till 27 meters djup, 6 kilometer utanför byn Hulterstad öster om Öland.

Innehåller fortfarande läkemedel

Skeppet som tog sju år att bygga sjönk på mindre än en minut. Hon hade en besättning om runt 850 personer. Bara 40 överlevde.

Skeppets läkare, amiralitetsmedikus Petter Schallerus Gripenflycht, och amiralitetsapotekaren Alexander Sterkert, var bland de omkomna. De ansvarade för skeppets apotekskistor varav tre har återfunnits. Den senaste hittades och plockades upp förra sommaren.

? Vi hittade den på trossdäcket, långt ner i skeppet. Kistan innehöll runt 160 föremål ? olika burkar i glas, trä och fajans, både med och utan innehåll, berättar Lars Einarsson, antikvarie vid Kalmar läns museum och projektledare för Kronanprojektet.

Enligt Lars Einarsson är fyndet unikt ur både farmacihistorisk och ur medicinhistorisk synvinkel. I kistan påträffades ett sjuttiotal burkar varav ett femtiotal oskadade som fortfarande innehöll sitt forna material.

Den som analyserar, beskriver och katalogiserar fynden är Max Jahrehorn, konservator i Kronanprojektet.

? Vi gör en lekmannamässig beskrivning av karaktär, doft och färg av burkarna och deras innehåll.

Fynden kan falla söner

Konservatorns roll är att bromsa nedbrytningen av föremålen och säkra informationen i dem. Alla material behandlas olika och har olika förutsättningar.

? Konservering innebär ett bevarande och en kamp mot tiden, då nedbrytning av ett material är naturlig. Den kan inte stoppas, utan bara hejdas. Behandlas inte föremålen på ett riktigt sätt så kan de falla sönder.

Prover av innehållet skickar Max Jahrehorn sen till Apotekets centrallaboratorium, ACL, i södra Stockholm, för kemisk analys.
ACL har bland annat analyserat vad som kallas gråsalva. Det är en kvicksilverhaltig salva, grå till färgen, i en ren men omvandlad barrträdskåda. Sannolikt har den långa vistelsen i havet omvandlat kådan. Salvan användes för att behandla syfilis.

Vidare har man analyserat gul arseniksulfid. Den användes till exempel utblandad i rosensalva som ett medel mot bölder i mun och näshåla.

Arbetet kring det farmacirelaterade fyndmaterialet drivs i samarbete mellan Kalmar läns museum, ACL och Apotekarsocieteten.

? Tillsammans har vi formulerat projektet och skrivit under. I det arbetet är Max Jahrehorn som konservator väldigt viktig. Konserveringsarbetet är länken mellan utgrävning och analys, säger Lars Einarsson.

Max Jahrehorn försöker förklara varför han är så fascinerad av projektet.

? Tänk dig en relativt oansenlig kork av tenn, kanske kraftigt deformerad och med svåra angrepp av olika föroreningar. Sen upptäcks en mästare stämpel och ny information tillkommer. Man får reda på vem tillverkaren var och var han levde. Om tillverkaren kommer från ett annat land ? vilka tänkbara handelsvägar finns?

Unikt tillfälle att studera läkemedel

Ett föremål behöver inte vara enastående vackert i sig själv utan kan bli det genom att det bär ett livsöde i sig. Därför tycker både Max och Lars att det är svårt att lyfta fram enskilda fynd.

? Det är helheten som vi i framtiden skall tolka och läsa, säger Max Jahrehorn.

? Men visst höjer jag ögonbrynen när jag hittar inte bara en kärna utan även ett helt plommon med skal, kött och kärna, helt intakt. Lika förvånad blir man när det doftar vin eller sprit ur en flaska eller när man undersöker ett apotekskärl där ett innehåll fortfarande finns kvar.

Max Jahrehorn tycker att det är spännande att se hur en 325 år lång vistelse på 27 meters djup i sexgradigt vatten påverkar apoteksburkarna och dess innehåll.

? I ett laboratorium är det sannolikt omöjligt att utföra tidstester på detta sätt som är 100 procent relevanta. Det är ett unikt tillfälle att studera läkemedel och dess kompositioner. I det fallet tror jag att Kronan håller vad hon lovar!

Ett besök på Kalmar läns museum är självklart i sommar, tycker Lars Einarsson.

? Kronan kan man bara se här, det är en fantastisk upplevelse.

Upplevelsen bättras ständigt på. I skrivande stund håller museet på att färdigställa en ny del av utställningen om Kronan. I slutet av juni är det beräknat att apotekskistan ska finnas till allmän beskådning. En del finns också på Sollidens slott på Öland, som hyser en temporär utställning fram till den 30 september.

?Glutta in i gravkammaren?

Det är inte för inte som Lars Einarsson har arbetat 20 år med projektet. Han kom in som assistent men är nu den som ansvarar för alla bitar; projektledning, att hitta sponsorer, forskning, utställning och mycket mer.

? Det som griper mig är dramatiken. Ett föremål som är förknippat med en person eller en händelse får plötsligt liv när man kan sätta in det i ett sammanhang. Kronan är en dramatisk händelse som är lätt att ta till sig. Föremålen talar och det har att göra med att vi vet var de kommer ifrån.

Projektet drivs helt av externa pengar. Dykningarna under sommarmånaderna genomförs helt av ideella krafter, en förutsättning för projektets fortlevnad.

? Jag tror man kan säga att dykarnas starka engagemang beror på att de har tittat över ?kraterns kant?, de har sett den otroliga naturkraften som Kronan är. De ser det som en ynnest att få vara med att upptäcka något unikt, att glutta in i gravkammaren.

? Tänk dig apotekskistan, det är första gången på 325 år som någon tar i den.

Säger en man som brinner för Kronan, som brinner för apotekskistan och har 100 semesterdagar kvar att ta ut?