Angiogeneshämning i ögat visar lovande resultat

Hämning av blodkärlstillväxten, angiogenesen, förknippas i regel med cancerbehandling. Principen har också visat sig användbar inom ögonsjukvården. Angiogeneshämmaren Lucentis mot våt makuladegeneration är i sen utvecklingsfas.

20 jan 2006, kl 19:56
0

Den vanligaste orsaken till allvarlig synnedsättning hos äldre är åldersrelaterad makuladegeneration, AMD. Mer än var fjärde person över 75 år drabbas.

Ögonsjukdomen, som beror på förändringar i gula fläcken, finns i två former. Den torra, atrofiska, varianten är den vanligaste och står för ungefär 90 procent av alla fall. Mot den finns ingen bot.
Den våta, neovaskulära, formen är den allvarligaste. Vid våt AMD växer nybildade blodkärl in under näthinnan. Dessa är sköra och blöder lätt med ärrbildning som följd. Sjukdomen orsakar inte total blindhet, men förloppet är snabbt. Utan behandling har den drabbade oftast bara ledsyn kvar ett år från det att sjukdomen upptäckts.

Del av cancermedel

Ingen av de behandlingar av våt AMD som finns i Sverige idag är farmakologiska, men med hjälp av laser, fotokoagulation eller så kallad fotodynamisk terapi kan nybildade blodkärl pluggas igen.
I USA blev läkemedlet pegaptanib (Macugen) godkänt 2004, och kandidaten ranibizumab (Lucentis) har visat goda resultat i fas III-studier. Båda substanserna hämmar kärlnybildning genom att binda upp vaskulär endoteltillväxtfaktor, VEGF. Pegaptanib binder endast VEGF-isoform 165, medan ranibizumab binder alla isoformer.

Birgitta Bauer, docent och överläkare vid ögonkliniken, Lunds universitetssjukhus, säger att behovet av läkemedel är stort.
? Laserbehandling riktar sig enbart till en liten grupp och recidivfrekvensen är väldigt hög. Och med fotodynamisk terapi stannar inte processen upp hos så många som vi skulle önska. Dessa metoder stänger bara kärlen, medan läkemedel som binder VEGF går in på det molekylära planet och ser till att kärlen inte bildas.

Ranibizumab, som injiceras i ögat, har i fas-III studier förbättrat eller bibehållit synen för 95 procent av försökspersonerna. Men substansen, som är ett fragment av den monoklonala antikroppen och cancerläkemedlet bevacizumab (Avastin, se LMV 7-8/04), är dyr och det finns flera potentiella risker med att hämma VEGF.

VEGF är nödvändigt vid bland annat bentillväxt och sårläkning. Också vid vissa sjukdomar, som ischemisk kardiovaskulär och perifer vaskulär sjukdom, fyller tillväxtfaktorn en funktion.
När angiogeneshämmarna har administrerats direkt i ögat har än så länge inga systemiska biverkningar säkert kunnat sammankopplas med substanserna, men specialisterna menar att det finns anledning att vara observant. Dessutom innebär injektion i ögat risk för näthinneavlossning, infektion och grå starr.

? På sikt måste vi ha en enklare administreringsform. För patienten är det för krävande att komma till sjukhuset för att få en spruta i ögat var fjärde eller var sjätte vecka, säger Birgitta Bauer.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng