Alla apotek ska kunna etablera ombud

Nästa sommar blir det möjligt för alla apoteksaktörer att etablera apoteksombud. Eller låta bli.

30 apr 2014, kl 08:12
0

Annika Babra är enhetschef på Läkemedelsverket

Sommaren 2015 upphör kravet på Apoteket AB att driva de 700 apoteksombud som idag finns runt om i Sverige. Inför den omregleringen har Läkemedelsverket kommit med ett förslag på hur den här verksamheten ska kunna drivas vidare med en konkurrensneutral ordning.
– Vi tror att det finns ett värde i att apoteksombudsverksamheten finns kvar och vi tycker att den bör regleras, vilket den inte är idag, säger Annika Babra, enhetschef på Läkemedelsverket.

 
Läkemedelsverkets förslag är att samtliga apoteksaktörer efter den 30 juni nästa år ska få att etablera ombud och att de näringsidkare som är intresserade är fria att förhandla och ingå avtal med en aktör de själv väljer.Apotekskedjan som vill etablera ombud ska ansöka hos Läkemedelsverket. Varje ombud ska enligt förslaget vara kopplat till ett öppenvårdsapotek i närheten.

Ett öppenvårdsapotek kan enligt förslaget etablera flera ombud, men Läkemedelsverket avgör hur många.En annan begränsning är geografisk. Myndigheten har delat in Sverige i tre områdestyper där en vägledande faktor är hur långt det är till närmaste apotek.
– Vi vill i första hand värna om öppenvårdsapoteken och vill inte att de konkurreras ut av ombud. De geografiska begränsningarna kommer att omfatta närheten till öppenvårdsapotek, men inte till andra apoteksombud, säger Annika Babra.

Nästa sommar kommer alltså statens krav på Apoteket AB att driva de idag 700 apoteksombuden att försvinna. Alla apotekskedjor får då möjlighet att förhandla med de här ombuden eller med andra företag om att driva ombudsverksamhet.

Men på samma sätt som det då blir möjligt för alla apotekskedjor att använda sig av apoteksombud är det också fritt för alla att inte göra det.

Det kan innebära att ombudsverksamheten läggs ned nästa sommar om apotekskedjorna inte finner det ekonomiskt intressant.
– Ja, vårt uppdrag har inte innefattat att utreda verksamhetens eventuella lönsamhet, konstaterar Annika Babra, samtidigt som hon tillägger att det finns andra utredningar som är kopplade till själva glesbygdsproblematiken.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng