I Sverige behandlas patienter med borrelia vanligtvis i 10-14 dagar med antibiotika. Patienter som inte blivit hjälpta har i vissa fall vänt sig till kliniker ibland annat Tyskland och Norge där de kunnat få kurer som varar i flera månader eller till och mer år.
För att få en bild av hur effektiva så långa antibiotikabehandlingar är har bland annat Socialstyrelsen bett Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, att gå igenom de vetenskapliga studier som finns på området.
SBUs slutsats är att det saknas tillräckligt med välgjorda studier om hur bra en antibiotikabehandling längre än två veckor är vid borrelia. Av 3000 identifierade artiklar fanns bara ett fåtal som var relevanta för frågeställningen.
-Det finns idag inga vetenskapliga belägg för att långtidsbehandling med antibiotika är bra. Det vi däremot vet är att det innebär stora risker för patienten. Slutsatsen är att vi ska följa de riktlinjer som finns i dag, säger Pia Forsberg, professor i infektionsmedicin och en av de som ligger bakom rapporten.
I rapporten konstareras att det behövs fler och bättre studier, både av den typiska cirkelformade hudrodnaden, erythema migrans och vid de mer ovanliga formerna ab infektion, neuroborrelios och borreliaartrit. Det gäller både för barn och vuxna.
Bland de risker som finns med lång antibiotikabehandling nämner Pia Forsberg diarréer. För långvarig intravenös behandling med ceftriaxon finns alvarliga risker som infektioner eller blodproppar.
– Sen har vi den samhälleliga aspekten med resistensutveckling också.
SBU hittade tre studier som gällde den vanligaste formen av borreliainfektion som innebär en hudrodnad. I de jämfördes antibiotikabehandling i 20 dagar med dagens rekommendationer och pekade inte på någon fördel med den längre behadlingen.
Pia Forsberg säger att det är viktigt att sjukvården tar hand om de personer som inte blir hjälpta av den rekommenderade antibiotikabehandlingen.
-De här patienterna känner sig ofta missförstådda och illa bemötta. Även om vi inte ger dem antibiotika så behöver vi få mer kunskap om borreliainfektioner. Det får vi genom väl genomförda kliniska studier.
