Det reviderade avloppsvattendirektivet trädde i kraft den 1 januari 2025 och innebär kraftigt skärpta krav på rening av mikroföroreningar i europeiska vattendrag. En central och mycket omdebatterad del i lagstiftningen är att tillverkare av läkemedel och kosmetika ska finansiera utbyggnaden av ett fjärde, avancerat reningssteg genom att stå för minst 80 procent av kostnaderna. Nu uppmanar EU-parlamentet EU-kommissionen att tillfälligt suspendera dessa bestämmelser i väntan på en fördjupad konsekvensstudie.
Varningar för marknadsflykt och brist
Bakgrunden till parlamentets initiativ är den kraftiga kritik som under en längre tid riktats mot direktivets betalningsmodell från både forskare och industri. Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om hur miljöprofessor Joakim Larsson varnar för att avloppsreningsdirektivet kan göra att vissa läkemedel slutar säljas i EU. Oron gäller främst att modellen riskerar att göra produktionen av äldre, billiga men livsviktiga läkemedel olönsam inom EU.
Ett specifikt exempel som lyfts fram är antibiotikan ciprofloxacin, där kostnaden för producentansvaret befaras kunna motsvara hela dess försäljningsvärde.
Enligt den ursprungliga tidsplanen ska reningsverk i större tätorter ha den avancerade reningen på plats senast 2039, och mindre orter senast 2045. Hur Europaparlamentets resolution och krav på en paus kommer att påverka dessa tidsfrister och den framtida finansieringen beror nu på hur EU-kommissionen väljer att agera på uppmaningen.
Läs också:
Går till domstol om avloppsdirektivet
”Inte rimligt att industrin ska betala”
Läkemedelsbrist och restnoteringar driver konsumenter till illegala sajter
