Den senaste tiden har debatten om nivån på läkemedelspriserna i Sverige gått på högvarv. Läkemedelsindustriföreningen, Lif, har argumenterat intensivt för att Sverige har för låga priser jämfört med andra länder och menar att det leder till att företagen säljer sina läkemedel någon annanstans och att svenska patienter därför riskerar att bli utan viktiga läkemedel.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som är de som ansvarar för läkemedelspriserna i Sverige, delar inte denna bild. Därför har de publicerat en fördjupande text kring vad statistiken faktiskt säger om priserna i Sverige jämfört med andra länder.
Hemliga rabatter gör att de verkliga priserna är lägre
Ofta utgår resonemanget om svenska läkemedelspriser ifrån TLV:s egen rapport ”Internationell prisjämförelse” som jämför priserna i Sverige med 19 andra europeiska länder.
Martin Löwing Jensen är analytiker på TLV och han menar att det är viktigt att hålla isär nya läkemedel utan konkurrens och generika som har konkurrens när läkemedelspriserna diskuteras. Det är två helt olika prissättningssystem.
– Periodens vara-systemet för generika och det värdebaserade prissystemet för nya läkemedel är olika och bygger i grunden på olika mekanismer, vilket gör att det är rimligt att analysera dem på olika sätt och behandla dem som två olika typer av system, säger han.
Det är också så TLV analyserar priserna i den internationella jämförelsen. I den senaste rapporten, från 2025, visas det att svenska listpriser på nya läkemedel utan konkurrens ligger 18 procent under de genomsnittliga listpriserna i de jämförda europeiska länderna. Men det säger egentligen inte så mycket, enligt Martin Löwing Jensen.
I så gott som alla länder förekommer hemliga rabatter som gör att de verkliga priserna är lägre än listpriserna. Dessa hemliga rabatter har blivit allt vanligare, men är fortfarande relativt ovanliga i Sverige i jämfört med andra länder. Enligt TLV:s beräkningar minskar rabatterna de svenska läkemedelskostnaderna inom förmånen med cirka åtta procent. Motsvarande siffra i flera av de andra länderna i studien bedöms ligga någonstans mellan 10 och 30 procent.
Används som slagträ i debatten
Det innebär att de svenska priserna på nya läkemedel sannolikt inte är så låga som det ser ut i prisjämförelsen.
– Det är vår bedömning och kontentan av vårt resonemang, säger Martin Löwing Jensen.
Det innebär alltså att TLV:s internationella prisjämförelse, som baseras på listpriser, inte ger en korrekt bild av prisskillnaderna mellan länderna. Men det är det bästa som går att få i och med att rabatterna är hemliga.
Syftet med prisjämförelsen är egentligen för att TLV själva ska kunna se hur de ligger till i ett internationellt perspektiv. Till skillnad från hur det fungerar i många andra länder sätter TLV priset på nya läkemedel efter en hälsoekonomisk bedömning där priset ställs i relation till den nytta som läkemedlet ger patienten, oberoende av priser i andra länder. I många andra länder baseras priset istället på internationella prisjämförelser.
– Även om vi inte tar in andra länders priser i våra bedömningar så är det viktigt för oss att förstå vart den svenska prisnivån ligger i relation till andra länder för de här läkemedlen, säger Martin Löwing Jensen.
Att TLV:s internationella prisjämförelse nu används som ett slagträ i debatten för att argumentera för att Sverige bör höja priserna på läkemedel är huvudanledningen till att myndigheten nu publicerar sin text.
– Kombinationen av att vi vet att det har blivit allt vanligare med sådana här konfidentiella avtal i andra länder och att våra egna siffror används på ett sätt i debatten som ger en felaktig bild har gjort att vi sett ett behov av att vara tydliga kring detta, säger Martin Löwing Jensen.
Generikapriserna lägre, men inte orsak till rester
När det gäller generika, där det finns en konkurrens mellan flera olika tillverkare, ligger de svenska listpriserna hela 53 procent under genomsnittet i de 19 europeiska länderna. Men att det låga priset skulle vara en drivande orsak till de restsituationer på läkemedel som har förekommit är inte TLV:s tolkning.
TLV:s analyser visar istället att den låga svenska prisnivån främst drivs av utbytesgrupper med god konkurrens där det finns gott om alternativ, vilket myndigheten menar visar att systemet fungerar som det är tänkt. Det blir därför missvisande att göra en koppling mellan en låg generell prisnivå och restsituationer i allmänhet, enligt Martin Löwing Jensen.
Men samtidigt vill han tillägga att systemen är under ständig utveckling, exempelvis det nya regelverket för takpriser inom periodens vara-systemet som träder i kraft i oktober.
– Vi skruvar på de här systemen hela tiden för att på bästa sätt uppnå balansen mellan hållbara kostnader och god tillgång, den balansen förändras ju hela tiden, säger han.
Amerikansk prissänkning ligger bakom
Att det plötsligt blivit ett stort fokus på läkemedelspriserna i Sverige kan härledas till det amerikanska initiativet ”Most favoured nations” som innebär att USA endast vill betala lika mycket för läkemedel som de lägsta priserna i andra jämförbara länder. Traditionellt sett har USA betalat betydligt högre priser för läkemedel än i Europa och på det sättet stått för cirka två tredjedelar av läkemedelsföretagens globala intäkter. Det är det nu slut med och läkemedelsföretagen ser ett dramatiskt tapp i intäkter framför sig om det inte går att kompensera för det amerikanska bortfallet. Det är en anledning till argumenten för att Sverige måste höja sina läkemedelspriser.
Samtidigt finns det en risk att vissa läkemedelsföretag väljer att inte lansera nya läkemedel eller slutar sälja befintliga läkemedel i små länder där priserna är låga för att inte tvingas sänka priset till den nivån i jättelandet USA. Det har redan hänt i Danmark när det amerikanska företaget Amgen i februari drog tillbaka det kolesterolsänkande läkemedlet Repatha från den danska marknaden.
Detta kan även drabba Sverige, och därför har regeringen nyligen givit TLV uppdraget att analysera om tillgången till kostnadseffektiva läkemedel inom läkemedelsförmånen skulle påverkas av en förändrad betalningsvilja för läkemedel. Ett uppdrag som det, av naturliga skäl, är för tidigt för Martin Löwing Jensen att kommentera effekterna av, men han kan intyga att det amerikanska initiativet har skärpt fokuset på läkemedelspriserna ordentligt.
– Mycket sker ju i den kontexten nu och debattklimatet präglas av den utvecklingen, säger han.
