Forskningen, som publicerats i tidskriften Immunity, kartlägger hur dessa celler påverkas av tumörmiljön till att bromsa kroppens immunförsvar mot cancerceller.
Immunterapi har revolutionerat cancervården genom att aktivera kroppens eget försvar, men behandlingen fungerar inte för alla patienter.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu undersökt neutrofilernas roll i denna process genom studier av musmodeller för melanom och bröstcancer. Neutrofiler är primärt viktiga för att bekämpa infektioner, men i en tumörmiljö kan de anta andra funktioner.
Förändras under behandlingens gång
Studien visar att neutrofilernas beteende inte är statiskt utan förändras när behandlingen sätts in. När immunsystemet aktiveras produceras signalämnet interferon-gamma, vilket i sin tur får neutrofilerna att börja uttrycka proteinet PD-L1.
Detta protein fungerar som en broms på T-cellerna, de immunceller som är ansvariga för att döda tumörceller.
Bättre effekt utan neutrofiler
I experimentella modeller jämfördes möss med normala nivåer av neutrofiler med möss som helt saknade dessa celler. Resultaten visade att när neutrofilerna var frånvarande fungerade flera typer av immunterapi mer effektivt; tumörerna krympte i högre grad och fler aktiverade T-celler kunde penetrera tumörvävnaden. När forskarna specifikt blockerade neutrofilernas förmåga att reagera på interferon-gamma eller uttrycka PD-L1, förbättrades behandlingseffekten markant.
– Resultaten kan bidra till utveckling av kombinationsbehandlingar som motverkar neutrofilernas hämmande effekter, säger Mikael Karlsson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, i en intervju på KI:s hemsida.
