Flera transdermala östogenpreparat är restnoterade. Samtliga styrkor av östrogenplåstret Estradot har till och från varit restanmälda under lång tid tillbaka. Just nu är samtliga restnoterade.
Enligt Läkemedelsverket kommer vissa styrkor tillbaka i mitten av maj, medan någon styrka efter midsommar och någon annan först efter sommaren, om informationen stämmer, vill säga. Sprayen Lenzetto, som togs ur högkostnadssystemet så sent som 1 april för att tillverkaren inte ansåg sig få tillräckligt betalt för den, har varit restnoterad sedan före april och kommer att fortsätta vara så hela året ut, med vissa stötvisa leveranser under året. I slutet av april flaggade även tillverkaren av gelen Divigel att styrkan 1 mg kommer att svår att få tag på fram till 18 maj.
Leveransstörningarna påverkar kvinnors möjlighet att få tag på sina behandlingar. Enligt ny statistik från E-hälsomyndigheten rasade försäljningen av Lenzetto med över 40 procent under april jämfört med januari, två månader med lika många dagar, vilket gör jämförelserna rättvisande. Tillgången på Lenzetto var också stabil under januari.
Minst 27 000 kvinnor utan östrogenbehandling
I statistiken ses en ganska dramatisk minskning av totalanvändandet av östrogenläkemedel som innehåller estradiol, den östrogenvariant som används vid behandling av bland annat klimakteriebesvär. Statistiken mäter användandet i definierade dygnsdoser, DDD, ett slags standardiserat mått av vad som anses vara normaldosen för varje enskilt läkemedel. Det gör det möjligt att jämföra olika behandlingar, som har helt olika doseringar.
Sedan januari har användandet av läkemedel innehållande estradiol minskat med över 800 000 DDD, vilket motsvarar över 27 000 patienter.
– Jag sitter på en mottagning som är specialiserad på hormoner och där ingår klimakteriebesvär och problemet med rester tar otroligt mycket tid för oss. Min bild är att det är jättemånga som är drabbade. Jag tror inte att det är färre än 27 000. Vi tror ju att vi får en viss överförskrivning i restsituationer eftersom vi förskriver flera olika alternativ för att dessa kvinnor ska få tag på något. Så jag tror att statistiken blir lite skev av det också, säger Hedvig Engberg, biträdande överläkare inom Gynekologi och Reproduktionsmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset, docent på Karolinska institutet samt ordförande i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för kvinnosjukdomar och förlossning.
Hon har varit föräldraledig under större delen av april, men berättar att redan innan Lenzetto försvann från marknaden ägnade de mycket tid åt hantera restsituationer med sina patienter.
– Och eftersom Lenzetto nu också är borta så har det antagligen blivit ännu värre, säger hon.
Klimakteriebesvären ger sänkt livskvalitet
Effekten av att bli utan behandlingen mot klimakteriebesvär är att symtomen kommer tillbaka, berättar hon.
– Man får till exempel tillbaka värmevallningar och svettningar, börjar sova dåligt eller inte alls på nätterna. Då kanske man inte orkar jobba längre eller får svårt att koncentrera sig på jobbet. De här kvinnorna har ju sökt sig till vården eftersom deras livssituation inte funkade längre. Det funkade inte på jobbet, det funkade inte hemma. Om behandlingen nu tar slut får de panik, vad ska hända nu? Ska det bli så där igen?, säger Hedvig Engberg.
Förutom att lindra symtomen vid klimakteriet finns det även andra aspekter med behandlingen.
– Kvinnor som har mycket vallningar har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar och dem vill vi ju skydda genom att ge östrogen, så det finns andra fördelar också, men just nu är ju den främsta indikationen vid klimakteriebesvär livskvaliteten, säger hon.
Inte bara klimakteriebehandling
Förutom att det tar tid för vården att skriva mängder av recept och hålla sig uppdaterade med vilka preparat som finns och inte finns i varje givet ögonblick tar det också mycket tid för de drabbade kvinnorna. De tvingas åka runt och jaga läkemedel på olika apotek för att få loss sina behandlingar.
– Man ska ju också jobba och ha ett liv. Det här ska ju inte vara det som är ens huvudsyssla i livet, att jaga östrogenpreparat. Det är ju inte rimligt förr någon, säger Hedvig Engberg.
Men preparaten används inte bara av kvinnor i klimakteriet.
– Till exempel behandlar vi tjejer som vi pubertetsinducerar med dessa läkemedel liksom kvinnor som blivit av med sina äggstockar när de var 25 år gamla. Där ger vi ju östrogen för att skydda dem över livet, för att de inte ska bli bensköra när de är 45. Och de behöver ju också de här läkemedlen, men de är inte en grupp som hörs lika starkt som de med klimakteriebesvär, men de finns där också, säger hon.
Tillverkning av hormonläkemedel i Sverige inte så enkelt
Det kan finnas lösningar i parallellimporterade produkter eller licensförskrivning, men båda dessa metoder kräver ju att det finns preparat i andra länder och problemet bottnar, enligt de restande företagen, i en globalt ökad efterfrågan där de inte klarar av att producera i takt med det ökade intresset. Så det är knappast långsiktiga lösningar heller.
När det gäller regeringen senaste utspel där de gav Läkemedelsverket och TLV i uppdrag att undersöka möjligheterna att tillverka hormonläkemedel i Sverige är Hedvig Engberg tveksam.
– Det är en, i grunden, god tanke, men hade det varit enkelt att göra så hade det redan varit gjort, tänker jag. Vi har ju haft dessa restsituationer under ganska lång tid och ännu har det inte kommit igång någon egenproduktion, säger hon.
Om de företag som redan tillverkar produkterna inte klarar av att snabbt öka tillverkningen är det kanske naivt att tro att det ska gå att snabbt starta en produktion från noll.
Sannolikt kommer det därför att fortsätta vara problem med tillgången på dessa läkemedel en tid framöver.
– Det är bara att konstatera att vi är en väldigt liten marknad globalt. Kliniskt skapar detta väldigt mycket merarbete för oss läkare och naturligtvis oro och lidande för våra patienter. Men tyvärr ser jag ingen enkel lösning på problemet, säger Hedvig Engberg.
