Det fortsätter att komma läkarkritik mot farmaceutiska tjänster även efter att regeringen nu beslutat att införa dem nästa år.
”Farmaceuter saknar tillgång till patientjournalen och känner vanligen inte patienterna. Hur ska de, utan kontext och kontinuitet, kunna ge meningsfulla motiverande samtal?”, skriver fyra läkarrepresentanter i en ny debattartikel i Läkartidningen.
De fortsätter:
”Förespråkare hävdar att ett extra samtal knappast skadar, men det stämmer inte. Rådgivning som sker helt utan dialog med förskrivande läkare ökar risken för motstridig information, och därför kan ett extra samtal bli en patientsäkerhetsrisk.”
Läkarkritik mot farmaceutiska tjänster
De fyra debattörerna är Andreas Stomby, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, Hanna Kataoka, andre vice ordförandei i Svenska läkarförbundet, Ylva Sandström, ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen, och Staffan Svensson, medlem i Svenska läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor.
De är kritiska mot det sätt som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, genomförde sitt regeringsuppdrag om farmaceutiska tjänster på. Bland annat menar de att TLVs slutrapport drar slutsatser som inte är baserade på fakta.
”Apoteksnäringens önskemål har prioriterats, snarare än sjukvårdens och patientens behov av bättre läkemedelsanvändning. Enkel kommunikation mellan farmaceut och ordinatör är en grundförutsättning för samverkan som saknas i dag. Trots att detta påtalades otaliga gånger under processen valde man att helt bortse från denna centrala fråga”, skriver de.
Uppmanar till uppföljning
Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat har regeringen avsatt pengar i budgeten för 2026 för att börja införa farmaceutiska tjänster på apoteken. Apoteksbranschen har drivit frågan om att införa farmaceutiska tjänster sedan avregleringen av apoteksmarknaden 2009.
En farmaceutisk tjänst definieras som en strukturerad extrainsats som farmaceuter på apotek gör för att förbättra kunders läkemedelsanvändning. Två sådana extrainsatser testades i en försöksverksamhet som TLV ledde. Dessa var ”Inhalationsvägledning” för kunder som använder inhalatorer och ”Apotekens läkemedelssamtal” för kunder som påbörjar behandling med blodfettsänkande statiner. Debattörerna menar att värdet av dessa insatser är tveksamt och att utvärderingen under pilottestet var av bristfällig kvalitet.
De uppmanar socialdepartementet att nu ta ansvar för att följa upp införandet av farmaceutiska tjänster och ta till vara ”synpunkter från oss läkare som ansvarar för patientens läkemedelsbehandling”.
TLV svarar
I en debattreplik svarar TLVs generaldirektör Agneta Karlsson och Anna Montgomery, senior utredare på TLV, på läkarkritiken. De framhåller att det var Uppsala universitet som gjorde utvärderingarna av tjänsterna under försöket och menar att utvärderingarna visar att insatserna ger effekt.
Agneta Karlsson och Anna Montgomery tillbakavisar att införandet skulle kunna riskera patientsäkerheten
”Farmaceuter är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, och samtal om läkemedel mellan kunder och farmaceuter sker redan i dag på apoteken. Detta är en central del i apotekens grunduppdrag och syftar till att kunden ska veta hur hen ska använda sitt läkemedel. Farmaceuter är också tränade i att bedöma när kunden ska hänvisas till hälso- och sjukvården. Mot den bakgrunden kan den ytterligare uppgiften – att enligt en strukturerad modell föra ett samtal som ska öka kundens förståelse för och följsamhet till behandlingen – knappast ses som en ökad patientsäkerhetsrisk”, skriver de och förklarar att TLV ser fram emot att få i uppdrag att genomföra införandet.
