Till och med den 20 april är det möjligt att lämna synpunkter på det amerikanska psykiatrikerförbundets förslag till revidering av den diagnostiska manualen DSM, Diagnostic and statistical manual of mental disorders.
Den nya manualen, som blir den femte i ordningen, DSM4 har varit i bruk sedan 1994, är tänkt att vara klar för användning 2013. I Sverige och övriga Europa används också ett annat system, ICD, men det amerikanska DSM-systemet har också här blivit det verktyg som ofta används.
I förslaget förs begreppet aspergers syndrom in under rubriken autism-spektrum-störning och den kontroversiella termen mentalt retarderad ersätts med intellektuellt funktionshindrad.
I den engelska terminologin används två termer vid missbruk, abuse och dependence, som båda betyder beroende på svenska. I förslaget ändras kategorin ?substance abuse and dependence? till ?addiction and related disorders?.
I förslaget finns nu också spelberoende med under en ny avdelning döpt till beteende-beroende, däremot inte sex- och internet-beroende, som dock diskuterats i arbetsgruppen.
Den nya manualen har också konstruerat ett nytt verktyg för att bedöma självmordsrisk och man har tittat över kriterierna för ätstörningar, bland annat finns en ny kategori kallad hetsätningsstörning som skiljer sig från bulimi.
En ny diagnos på barn finns också med i förslaget. ?Temper dysregulation with dysphoria, TDD kallas den och beskriver tillstånd av ständig argsinthet.
På flera patientföreningars bloggar diskuteras nu livligt för och nackdelar med förändringarna.
Efter att hemsidan stängs för kommentarer den 20 april kommer det nya förslaget till diagnostiska kriterier att testas kliniskt och en slutlig version kommer alltså 2013.
Årlig arkivering 2010
Förslag på nya psykiatriska diagnoser
Sköterskor dåliga på rapportera biverkningar
Trots att det finns dubbelt så många legitimerade sjuksköterskor som det finns läkare, drygt 70 000, stod de bara för 23 procent av biverkningsrapporterna förra året.
I april 2007 infördes generell sjuksköterskerapportering men det tycks inte ha fått det genomslag man hoppats på konstaterar Martin Bäckström, specialistsjuksköterska och handläggare vid regionalt biverkningscentrum i Umeå.
? Vad det beror på vet vi inte, men om jag ska spekulera kan det vara så att sköterskorna trots våra informationsinsatser inte är medvetna om den här möjligheten, säger han.
Varför andelen rapporter från sköterskor inte ökar ska man nu försöka få svar på. Under våren ska Martin Bäckström och forskarkollegan Elisabet Ekman vid biverkningscentrum i Lund gå ut med en enkät till sjuksköterskor för att undersöka anledningen.
Sköterskor inom öppenvård är de som idag rapporterar flest biverkningar. De står för 13 procent av förra årets biverkningsrapporter, medan sköterskor inom slutenvården stod för fyra procent.
Totalt tog Läkemedelsverket förra året emot 6245 rapporter om biverkningar. Av dem gällde 1655 svininfluensavaccinet Pandemrix.
Bland rapporterade läkemedel med allvarliga biverkningar finns diklofenak som stod för en procent av de rapporterna. Diklofenak är sedan några år tillbaka receptfritt i lägre doser.
EU-dom kan stoppa brittiskt val av generika
Det är den brittiska branschorganisationen Association of the British Pharmaceutical Industry som har vänt sig till EU-domstolen i frågan. Organisationen anser att den brittiska myndigheten NHS, som står för landets subventioner av läkemedel, har gjort fel när de låter läkare förespråka generika istället för originalläkemedel.
Branschorganisationen har också vänt sig emot att NHS har tillåtit program där läkare fått ekonomiska incitament för att välja billigare generika. De anser att NHS liksom läkemedelsföretagen inte borde få förespråka vissa märken framför anda.
Generaladvokaten Niilo Jääskiknen har i ett tidigare utlåtande talat till läkemedelsföretagens fördel och generellt går EU-domstolen på dessa rekommendationer i 60 procent av fallen. Enligt nyhetsbyrån First Word anser dock insatta advokater att det inte kommer att bli så denna gång. Anledningen är att EU inte har rätt att lägga sig i länders sjukvårdsfinansiering.
Bulgariens hälsominister avgår efter Tamifluaffär
För att säkerställa tillgången på det antivirala medlet Tamiflu i landet såg Bulgariens hälsominister Bozhidar Nanev till att skriva kontrakt med tillverkaren Roche. Enligt uppgifter till nyhetsbyrån Reuters åtalas nu ministern för att ha i och med det ha slösat med landets tillgångar.
Åklagarna menar att Nanev slösat bort drygt 1,67 miljoner dollar av statens pengar eftersom han hade kunnat kommat billigare undan om Tamiflu hade köpts från brittiska myndigheter istället. Nanev har nu lämnat sin ministerpost men nekar till att han skulle vara skyldig till brott.
Åtalet ses som en del i det bulgariska arbetet med att rensa upp landet från korruption. Om Nanev döms kan han få upp till tio år i fängelse.
Apoteksgruppen utökar i ledningen
Den statliga småföretagarkedjan Apoteksgruppen har rekryterat ytterligare folk till ledningsgruppen. Apotekaren Birgitta Lange Sjöblom som närmast kommer från Apoteket AB där hon har varit processägare för receptexpeditionsprocessen, blir kvalitetschef. Hon har tidigare arbetat på Pharmacia och Kabi Pharmacia.
Eva Thorén Hultman från Vi-butikerna blir varuförsörjningschef. Hon har tidigare erfarenhet från Unilever och Carlsberg.
Nytt it-stöd får okej
Företagets system Pharma Suite har fått klartecken av Apotekens Service AB och kan från och med den 15 april börja användas i produktion. Sedan tidigare har Pharma Solution ett godkänt receptexpeditionssystem som de utvecklat tillsammans med Åhléns för deras två befintliga apotek.
Förutom Åhléns har Apotek Hjärtat, Foxfarmaci och Ica:s apoteksverksamhet Cura avtal med Pharma Solutions.
Branschkod för farmacevter på gång
I och med att apoteksmarknaden omreglerats och nya apotek etablerats har önskan om en svensk GPP hörts från flera håll. På initiativ av Andreas Furängen, vd för Apotekarsocieteten, har ett första steg mot en svensk GPP nu tagits. Tillsammans med representanter från bland annat Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och branschorganisationen Sveriges Apoteksförening hoppas han kunna formulera ett gemensamt dokument.
Den 7 april ska gruppen ha sitt första möte och diskutera målsättningar och förutsättningar.
– Det finns en massa lagar och regler att följa men det är också viktigt att se vad dessa innebär i praktiken, speciellt i en ny bransch. Det gäller att sätta en svensk standard för farmacevter och apoteksverksamhet, säger Andreas Furängen.
Tanken med branschriktlinjerna är att skapa ett dokument över vad som förväntas av farmacevter och apoteksverksamhet, något som läkemedelsansvariga på apoteken kan använda som stöd i det dagliga kvalitetsarbetet. Som grund för arbetet kommer den internationella varianten av GPP som formulerats av International Pharmaceutical Federation, FIP i början av 90-talet att ligga.
Att branschen finns representerad i ett sådant arbete är självklart menar Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening.
– Vi som branschrepresentanter kommer naturligtvis att ta ett stort ansvar i frågan och ser positivt på initiativet, säger han.
Även från Läkemedelsverket tycker man att det är bra att det kommit initiativ till gemensamma riktlinjer för apotekspersonal.
– Initialt när en ny bransch tar form är det många frågor som ska lösas och jag tror att det är bra med ett forum för kvalitetsfrågor. I våra föreskrifter framgår att apoteken ska bedriva egenkontroll men anger inte i detalj hur en sådan ska vara utformad. Det är ett område där diskussioner mellan de olika apoteksaktörerna kan bidra till en hög och jämn kvalitet över hela apoteksväsendet, säger Gert Ragnarsson, direktör för Tillsyn och vetenskaplig information på Läkemedelsverket.
Han är en av dem som tillsammans med bland andra Astrid Kågedal internationell bevakare på Apoteket AB och Amadou Jallow, läkemedelsansvarig på Åhléns som kommer att vara med vid det första mötet. Om arbetet resulterar i ett dokument kommer det i sig inte innebära några stora förändringar i vardagen, i alla fall inte enligt Johan Wallér. Han tror att mycket av det som kommer att finnas i ett GPP-dokument är sådant som redan är verklighet och att implementeringen inte kommer att bli en stor utmaning.
– Jag tror vi kommer att märka att många av de saker vi tycker är viktiga redan görs ute på apoteken men vi behöver sätta ord på det. Sen kommer vi behöva marknadsföra det utåt så att det blir en självklarhet för de anställda.
Startskott för Kronans Droghandels första nya apotek
Apotekskedjan Kronans Droghandel som tillsammans med Kooperativa Förbundet, KF, köpte 171 av de apotek som såldes av staten börjar nu sin nyetablering. På tisdagen öppnar de sitt första apotek som inte tidigare tillhört Apoteket AB.
Det nya apoteket ligger i anslutning till en Coop Forum butik i Stockholmsförorten Bromma i en lokal på 169 kvadratmeter. Apoteket blir det första som ska öppnas i anslutning till Coop stormarknader säger vd Cecilia Marlow i ett pressuttalande.
Antibiotika kan rädda hivpatienter menar forskare
En stor del av insatserna på läkemedelssidan för personer som drabbas av hiv handlar om att ge dem antiretrovirala medel. Dessa kan förlänga livet väsentligt för många drabbade. Men att ge personer som nyligen fått sin hiv diagnos antibiotika, skulle kunna spara ännu fler liv. Det menar forskare från Storbritannien, Uganda och Zimbabwe i en artikel i Lancet.
I sin studie har de sett att en stor andel av hivpatienterna i Uganda avlider redan under de första veckorna med hivdiagnosen. Orsaken är att det försvagade immunförsvaret leder till att de under det tidiga sjukdomsstadiet blir infektionskänsliga och avlider av annars relativt harmlösa infektioner. Tidigare studier har visat att så mycket som en fjärdedel av hivpatienterna i Afrikanska sub-Sahara som börjar en antiretroviral behandling dör under det första året.
Om personer med mest nedsatt immunförsvar får ett tillägg av antibiotikumet co-trimoxazol kan däremot många liv sparas menar artikelförfattarna. I sin studie av 3 179 ugandiska patienter såg de en minskning i dödstal med 59 procent under de första tolv veckorna och 44 procent mellan den 12 och 77 veckan. Förutom att förebygga bakterieinfektioner hos hivpatienterna hade antibiotikabehandlingen ytterligare en positiv effekt. Den visade sig minska incidensen av malaria med en fjärdedel.
Författarna menar att dessa relativt billiga antibiotika saknas i många
av de hivdrabbade länderna trots att behandlingen rekommenderas av WHO.
De uppmanar till en handlingsplan för att göra dessa läkemedel mer
tillgängliga till behövande.
P-pillret Yasmin uppdateras om risk för ventrombos
Det är resultatet från två epidemiologiska studier som undersökt sambandet mellan p-piller och ökad risk för venös tromboembolism, VTE, som uppmärksammat risken. Yasmin som innehåller drospirenon och etinylestradiol, har i studierna visat sig ge liknande risk som kombinations p-piller med levonorgestrel.
Bayer, som tillverkar Yasmin, har meddelat att de kommer att uppdatera produktinformationen på den europeiska marknaden. Företaget har tidigare blivit anklagat i Kanada för att inte ha informerat tillräckligt om riskerna för VTE vid användning av p-pillerna Yasmin och YAZ.
Ingen fara använda Rotarix
Det var i förra veckan som det uppmärksammades att vaccinet Rotarix från Glaxosmithkline mot rotavirus innehöll DNA från viruset PCV1, porcint circovirus1. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA gick ut med en uppmaning till vårdpersonal att inte tillfälligt inte använda vaccinet. Det europeiska EMA meddelade att man skulle granska de uppgifter och data som kommit in, vilket man nu gjort.
EMA:s expertkommitté för humanläkemedel, CHMP, anser inte att det förekommer någon risk med att använda vaccinet. De meddelar att de inte rekommenderar några restriktioner för användandet men att de kommer att fortsätt att följa ärendet.
Tillverkaren GSK uppger att man inte vet hur virus-DNA kommit in i vaccinet men att de utreder saken. Rotarix används till barn för att vaccinera mot rotavirus som ger upphov till svåra diarréer. Det används till största delen i tredje världen.
Målinriktad behandling ökar överlevnaden
Det är läkare vid kirurgklinikerna i Kalmar län som följt omkring 550 kvinnor som drabbats av spridd bröstcancer i en retrospektiv studie. Slutsatserna är att överlevnaden ökat överlag i takt med att nya behandlingar introducerats. Den största förbättringen gäller kvinnor som insjuknat i den mest aggressiva formen av tumör, så kallad grad 3, med ett överuttryck av HER2-genen.
Marie Sundquist vid länssjukhuset i Kalmar är en av läkarna bakom studien. Hon presenterade nyligen resultaten vid den europeiska bröstcancerkonferensen EBCC i Barcelona.
– För de 288 kvinnor med den mest aggressiva tumörformen ökade mediantiden för överlevnad från 10 månader under perioden 1985 till 1990 till 17 månader för perioden 2000 till 2004, säger hon.
För kvinnor som haft en HER2-positiv tumör, vilket är omkring 15 procent av fallen, har överlevnaden ökat allra mest. En tydlig skillnad syntes efter att målinriktad behandling med antikroppen Herceptin (trastuzumab) infördes. Sedan 2000 ges det som tilläggsbehandling efter operation.
– Den femåriga överlevnaden har ökat från tre till 20 procent i den här gruppen vilket är en stor förbättring som kan kopplas till den målinriktade behandlingen, säger Marie Sundquist.
Dödligheten i den aggressiva formen av bröstcancer är omkring 96 procent och enligt Marie Sundquist leder behandling med trastuzumab till en stor skillnad.
– Det här är visserligen dyra läkemedel men man måste tänka på att de flesta av patienterna mår så bra att de kan arbeta så även samhällsekonomiskt är det positivt.
Marie Sundquist och hennes kollegor ska nu gå vidare med materialet och göra genetiska analyser. På så sätt ska de undersöka om det finns vissa markörer som kan kopplas till de kvinnor som svarar extra bra på behandlingen.
– Framtidens behandling ligger i de målinriktade terapierna. Genom att koppla behandlingssvar till olika genetiska varianter kan vi göra det ännu bättre.
Konflikten om Hjärtat löstes med pengar
Konflikten mellan apotekskedjan och vårdbolaget om Apoteket Hjärtats registrering av namnet till EU:s varumärkesmyndighet är nu över.
Vårdbolaget lämnade strax före jul in en invändning mot apotekskedjans varumärkesregistrering, vilket ledde till att den fördröjdes.
? Vi har nått en överenskommelse kring samexistens som innebär att vi nu kan få vår registrering godkänd utan vidare fördröjning, säger Charlotte af Klercker, Apoteket Hjärtats presschef.
Överens blev de två parterna genom att apotekskedjan lämnat en donation, på en okänd summa, till en stiftelse som ägs av vårdbolaget Mitt Hjärta. Stiftelsen ska ägna sig år folkhälsofrågor.
Det är inte fråga om något samarbete mellan de två i stiftelsen, den drivs av vårdbolaget.
? Men arbetet i den ligger ju nära våra frågor, säger Charlotte af Klercker.
Apoteket blir grossist
Apoteket AB har beslutat bygga en egen grossistfunktion och har skrivit ett så kallat intentionsavtal med Schenker Logistics AB som ska sköta lagerhanteringen.
Grossistdelen ska enligt planen vara i drift till 1 juli och kommer till en början vara inriktad på egenvårdssortimentet.
Apoteket ska även framöver samarbeta med KD och Tamro när det gäller övriga delar av sortimentet, men avtalet med Tamro för distribution av handelsvaror går ut i sommar.
Högskoleverket har fel menar kritiker
Det är i en debattartikel i dagens Upsala Nya Tidning som Andreas Furängen tillsammans med Fred Nyberg, dekanus och Erik Björk prodekanus vid farmaceutiska fakulteten i Uppsala kritiserar HSV för att än en gång ha gjort en missvisande prognos vad gäller yrkets framtid i Sverige.
Omregleringen med snart kanske 1500 apotek och stora pensionsavgångar, rekrytering till industrin och en europeisk arbetsmarknad är några argument som det tre skribenterna anser visar hur fel HSV:s dystra prognos är.
