2009 på nio minuter

2009 på nio minuter

För ett år sedan presenterades det lagförslag som förklarade hur den avreglerade apoteksmarknaden skulle fungera. Med 2009 avklarat kan man konstatera att det var rätt många turer kvar innan det hela landande. Men 2009 har inte bara handlat om apotek. Vid en titt i backspegeln ser vi också kritiserade riktlinjer, en pandemi och en hel del EU-politik. Vad minns du av 2009?

17 dec 2009, kl 19:32
0

Från monopol till fri marknad

Ok, vi börjar ändå med apotekshistorien. Året inleddes intensivt med att alla skulle plöja igenom 400 sidor lagförslag. När väl det var gjort återstod resten. Prismodellen stod i centrum och frågan om handelsmarginal och prissättningssystem blev tillslut så laddad att GD:n för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket fick gå i februari. Gunilla Hulth Backlund fick uppdraget att på mycket kort varsel sätta sig in i problematiken och presentera en lösning som regeringen vill ha. Oppositionen protesterade och KU-anmälde Göran Hägglund för hanteringen av TLV. De lovade också att riva upp stora delar av omregleringen om de vinner valet 2010 .

Det dröjde fram till april innan TLV kom med en konkret plan för  hur stor handelsmarginalen ska vara på den nya marknaden. Två procentenheter högre än tidigare löd budet vilket i praktiken innebär att statens kostnader för läkemedel ökar med 460 miljoner kronor om året. Samtidigt presenterade TLV en effektiviseringsplan för prissättningen som de räknar med ska spara skattebetalarna 650 miljoner om året på sikt. Planen landade ganska bra i de flesta läger, läkemedelsindustrin gick med på effektiviseringarna och apoteksaktörerna verkade anse att handelsmarginalen skulle räcka.

Den 29 april röstades tillslut lagförslaget igenom av riksdagen och monopolet var brutet. Några dagar senare, den 5 maj, meddelades att 616 av Apoteket AB:s apotek skulle säljas. Apoteken delades upp i åtta kluster plus en grupp på 150 apotek som reserverades för småföretagaren. 

I juni tas också beslutet om att receptfria läkemedel ska få säljas utanför apotek. Exakt vilka läkemedel det handlar om blev inte klart förrän i början av juli och det var först när den listan var presenterad och när Läkemedelsverket medelade att läkemedlen måste vara under uppsikt som den delen av debatten tog fart. För hårda regler ansåg handeln, för många läkemedel på OTC-listan tyckte apoteksaktörerna. Den 1 november drog försäljningen i alla fall igång, och under höstens sista månader hann drygt 3000 försäljningsställen anmäla sig.

För öppenvårdsapoteken drog dramatiken egentligen igång igen först när OAB presenterade köparna i början av november. Eller förresten, det var ju lite dramatiskt där i september också, när helt plötsligt hela Apoteket AB:s styrelse tvingades avgå. Regeringen var missnöjda. Och vad gör man då? Jo -tar bort hindren.

Köparna fanns där i alla fall tillslut. Kronans Droghandel, Medstop, Vårdapoteket i Norden AB och Apotek Hjärtat. Fyra ägare som nu ska slåss för att få sin beskärda del av marknaden tillsammans med Apoteket AB, Ica, Åhléns, DocMorris, Tamro och ett gäng andra mindre aktörer. Fortsättning följer?

Pandemin ett faktum

Men som sagt, precis allt har inte handlat om apotek i läkemedelsvärldens  2009.
I april började det komma alarmerande rapporter om mexikaner som blivit sjuka i en ny typ av influensavirus. Den 11 juni förklarade WHO att världen drabbats av en pandemi. Vaccinfabrikerna började gå på högvarv, läkemedelsmyndigheterna tvingades till snabba beslut och Sverige ordinerades massvaccinering. Under sommaren och tidig höst gick information och desinformation om vartannat. Myndigheterna får både kritik för att de godkänner vaccin som inte är prövade eller att de inte får fram vaccin i tid.

I september gav den europeiska läkemedelsmyndigheten Ema klartecken för Pandemrix och i oktober kom de första doserna till Sverige. Historiens största massvaccinering kunde börja. Diskussionerna om hur, vad och varför olika länder och myndigheter gjorde som de gjorde och vad de fick för effekt kommer bli en punkt att se fram emot för 2010.

Vem betalar för HPV?

Ett annat vaccin som diskuterats under året är HPV. I maj beslutade Socialstyrelsen att HPV-vaccin ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet och att alla flickor i åldern 11-12 ska få vaccinet. I regeringens höstbudget blev det också klart att staten avsätter 115 miljoner kronor årligen för att betala för vaccinet. Stockholms läns landsting sköter upphandlingen för alla landsting. Upphandlingens underlag skickades ut i december.

HPV och flera andra barnvaccin som kommit senaste åren har skapat en problematik kring vilka vaccin som ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet och vilka som ska ingå i läkemedelsförmånen. För att reda i problematiken tillsatte regeringen redan i januari en särskild utredare, Bo Jonsson. Vad han kommit fram till väntar vi fortfarande på.

Mer politik

Från regeringens sida har läkemedelsfrågan uppmärksammats på flera sätt under 2009. I mars presenterade den så kallade P16-gruppen sin handlingsplan för läkemedelsanvändning, med en rad konkreta förslag på förändringar i den svenska hanteringen av läkemedel. En följd av det arbetet är den strategigrupp som bildades under hösten och som ska ta fram en läkemedelspolitisk strategi.

Sverige har också varit ordförandeland i EU och drivit frågan om antibiotikaresistens. I september konstaterades att situationen är ännu allvarliga än man tidigare trott och att det är mycket få nya antibiotika på gång. I december enades så EU:s ministerråd om en gemensam satsning på att få fram nya antibiotika och verka för minskad resistens.

Mer EU

På EU-nivå tragglas också det så kallade Pharma-paketet. Paketet består av lagförslag inom tre områden: farmakovigilans, information till patienter och förfalskade läkemedel. Mest kontroversiell är utan tvekan informationsbiten. Sveriges regeringen ratade i våras förslaget med motiveringen att det strider mot yttrandefriheten och under ordförandeskapet las frågan på is.

Jose Manuel Barosso utsåg under hösten en ny hälsokommissionär. Maltesen John Dalli ska ta över efter Androuilla Vassiliou och samtidigt beslutades att läkemedelsfrågor byter generaldirektorat och hamnar helt under direktoratet för folkhälsa och konsumentskydd.

Riktlinjerna duggar tätt

Under året har en rad nya behandlingsriktlinjer sett dagens ljus. Mest rabalder blev när Socialstyrelsen presenterade sina riktlinjer för behandling av depression och konstaterade att KBT bör erbjudas som första hands behandling före SSRI-preparat. Något som varken övriga terapiformer eller psykiater ställde upp på. Massiv kritik i remissvaren gjorde att Socialstyrelsen fick skjuta upp publicerandet av de slutgiltiga rekommendationerna. Övriga riktlinjer som dykt upp är bland annat behandlingar för diabetes, KOL och demensvård.

Stora blir större

Läkemedelsindustrin har under året fortsatt förbereda sig för patentutgångarna. De stora blir ännu större när Pfizer köper Wyeth och Merck köpte Schering-Plough. Samtidigt forstätter neddragningarna och fler och fler bitar av företagens verksamheter läggs ut på företag i till exempel Asien.

Och sen då?

2009 – så vad har inte hänt, egentligen? Ganska mycket såklart. Nu finns den nya apoteksmarknaden i teorin. 2010 ska den ta form i praktiken. I år har pandemin härjat, nästa år kommer den utvärderas. I år har politiska strategier formulerats, återstår att se om de också omsätts i handling?

Läkemedelsvärldens redaktion önskar alla läsare
God Jul och Gott Nytt År!

 

Vi återupptar vår nyhetsrapportering den 7 januari 2010.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng