Annons
Home 2003

Årlig arkivering 2003

Apoteket och Socialstyrelsen får inrätta läkemedelsregister

Läkemedelsvärlden
-
0

I veckan överlämandes betänkandet från utredningen ?Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet? (SOU 2003:52) till socialminister Lars Engqvist. Utredningen har haft i uppdrag att utarbeta förslag till ett förbättrat regelverk för uppföljning av förskrivning och användning av läkemedel.

I sitt betänkande lämnar Leif Ekberg tre förslag till nivåer och hur register ska utformas. På förskrivarnivå ska ett register över en patients inköp av receptbelagda läkemedel föras av Apoteket, utan patientens medgivande. Uppgifter ur registret kan lämnas till förskrivare först när patienten ger sitt medgivande.

På nationell nivå ska ett forskningsregister inrättas av Socialstyrelsen. Personbundna uppgifter om läkemedelsköp skall därför få tas in i ett hälsodataregister avsett för forskning utan krav på den berörde personens samtycke på samma sätt som redan sker med nuvarande hälsodataregister.

Däremot tycker inte utredningen att det är nödvändigt med ett register på landstingsnivå. Samhällsintresset att skapa ett läkemedelsregister i varje landsting för uppföljningsändamål har inte sådan tyngd att den enskilde skall behöva tåla det intrång i sin integritet som en registrering skulle medföra.

Läs mer i Läkemedelsvärlden nr 7-8.

Xenical tillbaka i högkostnadsskyddet

Läkemedelsvärlden
-
0

Beslutet innebär att orlistat omfattas av högkostnadsskyddet för behandling av personer som lider av vuxendiabetes och har ett BMI på minst 28. Läkemedlet subventioneras även för kraftigt överviktiga personer (BMI 35 eller mer). En förutsättning är att patienten går ner minst 2,5 kilo i vikt innan orlistatbehandlingen börjar. Därefter ska patienten inom tre månader gå ner minst fem procent av sin ursprungliga vikt för att behandlingen ska fortsätta.

– Dagens beslut är en tydlig kvalitetsstämpel för Xenical. Läkemedlet har dokumenterad effekt, patienterna går ner i vikt och risken för att få följdsjukdomar minskar avsevärt. Det är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt att behandla överviktiga personer med Xenical, säger Lotta Holm, medicinsk terapiområdeschef på Roche, i ett pressmeddelande.

Bedömningen har gjorts på ett flertal internationella studier, bland annat på svenska Xendos, som visade att patienter som behandlas med orlistat löper lägre risk att drabbas av vuxendiabetes, samt Xedimet, som har visat att orlistat ger signifikant lägre blodsockervärden hos dem som har drabbats av vuxendiabetes.

Xenical tillbaka i högkostnadsskyddet

Läkemedelsvärlden
-
0

Beslutet innebär att orlistat omfattas av högkostnadsskyddet för behandling av personer som lider av vuxendiabetes och har ett BMI på minst 28. Läkemedlet subventioneras även för kraftigt överviktiga personer (BMI 35 eller mer). En förutsättning är att patienten går ner minst 2,5 kilo i vikt innan orlistatbehandlingen börjar. Därefter ska patienten inom tre månader gå ner minst fem procent av sin ursprungliga vikt för att behandlingen ska fortsätta.

– Dagens beslut är en tydlig kvalitetsstämpel för Xenical. Läkemedlet har dokumenterad effekt, patienterna går ner i vikt och risken för att få följdsjukdomar minskar avsevärt. Det är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt att behandla överviktiga personer med Xenical, säger Lotta Holm, medicinsk terapiområdeschef på Roche, i ett pressmeddelande.

Bedömningen har gjorts på ett flertal internationella studier, bland annat på svenska Xendos, som visade att patienter som behandlas med orlistat löper lägre risk att drabbas av vuxendiabetes, samt Xedimet, som har visat att orlistat ger signifikant lägre blodsockervärden hos dem som har drabbats av vuxendiabetes.

Xenical tillbaka i högkostnadsskyddet

Läkemedelsvärlden
-
0

Beslutet innebär att orlistat omfattas av högkostnadsskyddet för behandling av personer som lider av vuxendiabetes och har ett BMI på minst 28. Läkemedlet subventioneras även för kraftigt överviktiga personer (BMI 35 eller mer). En förutsättning är att patienten går ner minst 2,5 kilo i vikt innan orlistatbehandlingen börjar. Därefter ska patienten inom tre månader gå ner minst fem procent av sin ursprungliga vikt för att behandlingen ska fortsätta.

– Dagens beslut är en tydlig kvalitetsstämpel för Xenical. Läkemedlet har dokumenterad effekt, patienterna går ner i vikt och risken för att få följdsjukdomar minskar avsevärt. Det är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt att behandla överviktiga personer med Xenical, säger Lotta Holm, medicinsk terapiområdeschef på Roche, i ett pressmeddelande.

Bedömningen har gjorts på ett flertal internationella studier, bland annat på svenska Xendos, som visade att patienter som behandlas med orlistat löper lägre risk att drabbas av vuxendiabetes, samt Xedimet, som har visat att orlistat ger signifikant lägre blodsockervärden hos dem som har drabbats av vuxendiabetes.

Xenical tillbaka i högkostnadsskyddet

Läkemedelsvärlden
-
0

Beslutet innebär att orlistat omfattas av högkostnadsskyddet för behandling av personer som lider av vuxendiabetes och har ett BMI på minst 28. Läkemedlet subventioneras även för kraftigt överviktiga personer (BMI 35 eller mer). En förutsättning är att patienten går ner minst 2,5 kilo i vikt innan orlistatbehandlingen börjar. Därefter ska patienten inom tre månader gå ner minst fem procent av sin ursprungliga vikt för att behandlingen ska fortsätta.

– Dagens beslut är en tydlig kvalitetsstämpel för Xenical. Läkemedlet har dokumenterad effekt, patienterna går ner i vikt och risken för att få följdsjukdomar minskar avsevärt. Det är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt att behandla överviktiga personer med Xenical, säger Lotta Holm, medicinsk terapiområdeschef på Roche, i ett pressmeddelande.

Bedömningen har gjorts på ett flertal internationella studier, bland annat på svenska Xendos, som visade att patienter som behandlas med orlistat löper lägre risk att drabbas av vuxendiabetes, samt Xedimet, som har visat att orlistat ger signifikant lägre blodsockervärden hos dem som har drabbats av vuxendiabetes.

Antiinflammatoriska läkemedel fördröjde inte Alzheimers sjukdom

Birgitta Gerne
-
0

En studie med rofecoxib (Viox) eller lågdos naproxen fördröjer inte utvecklingen av mild till måttlig Alzheimers sjukdom enligt en amerikansk studie.
Tidigare studier har tytt på att läkemedelsklassen kan fördröja utvecklingen av sjukdomen och att inflammation bidrar till de skador som orsakas av Alzheimer sjukdom i hjärnan.
I den aktuella studien som var randomiserad, dubbelblid och placebokontrollerad ingick 351 patienter som fick rofecoxib 25 mg en gång per dag eller naproxen 220 mg två gånger dagligen eller placebo.
Efter ett års behandling visade patienter på aktiv behandling inte bättre resultat än placebogruppen i test som mäter minne, uppmärksamhet och andra kognitiva variabler.
Studien publicerades i Journal of the American Medical Association (2003;289:2819-2826)

Antiinflammatoriska läkemedel fördröjde inte Alzheimers sjukdom

Birgitta Gerne
-
0

En studie med rofecoxib (Viox) eller lågdos naproxen fördröjer inte utvecklingen av mild till måttlig Alzheimers sjukdom enligt en amerikansk studie.
Tidigare studier har tytt på att läkemedelsklassen kan fördröja utvecklingen av sjukdomen och att inflammation bidrar till de skador som orsakas av Alzheimer sjukdom i hjärnan.
I den aktuella studien som var randomiserad, dubbelblid och placebokontrollerad ingick 351 patienter som fick rofecoxib 25 mg en gång per dag eller naproxen 220 mg två gånger dagligen eller placebo.
Efter ett års behandling visade patienter på aktiv behandling inte bättre resultat än placebogruppen i test som mäter minne, uppmärksamhet och andra kognitiva variabler.
Studien publicerades i Journal of the American Medical Association (2003;289:2819-2826)

Antiinflammatoriska läkemedel fördröjde inte Alzheimers sjukdom

Birgitta Gerne
-
0

En studie med rofecoxib (Viox) eller lågdos naproxen fördröjer inte utvecklingen av mild till måttlig Alzheimers sjukdom enligt en amerikansk studie.
Tidigare studier har tytt på att läkemedelsklassen kan fördröja utvecklingen av sjukdomen och att inflammation bidrar till de skador som orsakas av Alzheimer sjukdom i hjärnan.
I den aktuella studien som var randomiserad, dubbelblid och placebokontrollerad ingick 351 patienter som fick rofecoxib 25 mg en gång per dag eller naproxen 220 mg två gånger dagligen eller placebo.
Efter ett års behandling visade patienter på aktiv behandling inte bättre resultat än placebogruppen i test som mäter minne, uppmärksamhet och andra kognitiva variabler.
Studien publicerades i Journal of the American Medical Association (2003;289:2819-2826)

Antiinflammatoriska läkemedel fördröjde inte Alzheimers sjukdom

Birgitta Gerne
-
0

En studie med rofecoxib (Viox) eller lågdos naproxen fördröjer inte utvecklingen av mild till måttlig Alzheimers sjukdom enligt en amerikansk studie.
Tidigare studier har tytt på att läkemedelsklassen kan fördröja utvecklingen av sjukdomen och att inflammation bidrar till de skador som orsakas av Alzheimer sjukdom i hjärnan.
I den aktuella studien som var randomiserad, dubbelblid och placebokontrollerad ingick 351 patienter som fick rofecoxib 25 mg en gång per dag eller naproxen 220 mg två gånger dagligen eller placebo.
Efter ett års behandling visade patienter på aktiv behandling inte bättre resultat än placebogruppen i test som mäter minne, uppmärksamhet och andra kognitiva variabler.
Studien publicerades i Journal of the American Medical Association (2003;289:2819-2826)

Ny metod upptäcka okända biverkningar

Läkemedelsvärlden
-
0

Tekniken har tagits fram för att automatiskt hitta signaler mellan ett läkemedel och dess biverkningar som hittills inte känts till. Den har utvecklats av Andrew Bate som i veckan disputerar på ämnet vid Umeå universitet. Genom att använda så kallad bayesiansk statistik i kombination med neurala nätverk ska metoden kunna utnyttjas rutinmässigt i analysen av WHO-databasen. Signaldetektion, förfining av signaler och upptäckt av komplexa mönster i databasen är användningsområden för denna data mining-metod.

Världshälsoorganisationens biverkningsdatabas skapades 1968 och innehåller idag mer än 2,8 miljoner fallrapporter från 70 länder. Möjligheterna att hitta biverkningssamband genom manuell analys i en så stor datamängd är begränsade. De signaler som hittas genom den datorbaserade tekniken måste dock analyseras kliniskt för att säkerställa att det verkligen var läkemedlet i fråga som orsakade signalen.

Ny metod upptäcka okända biverkningar

Läkemedelsvärlden
-
0

Tekniken har tagits fram för att automatiskt hitta signaler mellan ett läkemedel och dess biverkningar som hittills inte känts till. Den har utvecklats av Andrew Bate som i veckan disputerar på ämnet vid Umeå universitet. Genom att använda så kallad bayesiansk statistik i kombination med neurala nätverk ska metoden kunna utnyttjas rutinmässigt i analysen av WHO-databasen. Signaldetektion, förfining av signaler och upptäckt av komplexa mönster i databasen är användningsområden för denna data mining-metod.

Världshälsoorganisationens biverkningsdatabas skapades 1968 och innehåller idag mer än 2,8 miljoner fallrapporter från 70 länder. Möjligheterna att hitta biverkningssamband genom manuell analys i en så stor datamängd är begränsade. De signaler som hittas genom den datorbaserade tekniken måste dock analyseras kliniskt för att säkerställa att det verkligen var läkemedlet i fråga som orsakade signalen.

Ny metod upptäcka okända biverkningar

Läkemedelsvärlden
-
0

Tekniken har tagits fram för att automatiskt hitta signaler mellan ett läkemedel och dess biverkningar som hittills inte känts till. Den har utvecklats av Andrew Bate som i veckan disputerar på ämnet vid Umeå universitet. Genom att använda så kallad bayesiansk statistik i kombination med neurala nätverk ska metoden kunna utnyttjas rutinmässigt i analysen av WHO-databasen. Signaldetektion, förfining av signaler och upptäckt av komplexa mönster i databasen är användningsområden för denna data mining-metod.

Världshälsoorganisationens biverkningsdatabas skapades 1968 och innehåller idag mer än 2,8 miljoner fallrapporter från 70 länder. Möjligheterna att hitta biverkningssamband genom manuell analys i en så stor datamängd är begränsade. De signaler som hittas genom den datorbaserade tekniken måste dock analyseras kliniskt för att säkerställa att det verkligen var läkemedlet i fråga som orsakade signalen.

Ny metod upptäcka okända biverkningar

Läkemedelsvärlden
-
0

Tekniken har tagits fram för att automatiskt hitta signaler mellan ett läkemedel och dess biverkningar som hittills inte känts till. Den har utvecklats av Andrew Bate som i veckan disputerar på ämnet vid Umeå universitet. Genom att använda så kallad bayesiansk statistik i kombination med neurala nätverk ska metoden kunna utnyttjas rutinmässigt i analysen av WHO-databasen. Signaldetektion, förfining av signaler och upptäckt av komplexa mönster i databasen är användningsområden för denna data mining-metod.

Världshälsoorganisationens biverkningsdatabas skapades 1968 och innehåller idag mer än 2,8 miljoner fallrapporter från 70 länder. Möjligheterna att hitta biverkningssamband genom manuell analys i en så stor datamängd är begränsade. De signaler som hittas genom den datorbaserade tekniken måste dock analyseras kliniskt för att säkerställa att det verkligen var läkemedlet i fråga som orsakade signalen.

FDA tar nytt grepp om utvecklingen av cancerläkemedel

Läkemedelsvärlden
-
0

FDA har som målsättning att förbättra tillgången och användningen av effektiva cancerläkemedel. National Cancer Institute, NCI, som ingår i National Institutes of Health vill eliminera lidande och död på grund av cancer innan 2015. För att lyckas slår nu de två parterna sina påsar ihop om ett program för förbättring av utvecklingen av cancerläkemedel.

Samarbetet innehåller flera punkter på konkreta åtgärder som ska genomföras. Bland annat ska en standard för utvärdering av biomarkörer som visar ett läkemedels kliniska effekt utarbetas. En infrastruktur för bioinformatik ska tas fram som kan användas för att förbättra datainsamling och analys av forskning. Genom en systematisk genomgång av rådande regler är det tänkt att FDA och NCI ska hitta fler sätt att förbättra både läkemedelsutvecklingen och lagstiftningen kring terapierna. Effektiviteten i klinisk cancerforskning och i den vetenskapliga utvärderingen av nya cancerläkemedel ska på så sätt förbättras.

FDA tar nytt grepp om utvecklingen av cancerläkemedel

Läkemedelsvärlden
-
0

FDA har som målsättning att förbättra tillgången och användningen av effektiva cancerläkemedel. National Cancer Institute, NCI, som ingår i National Institutes of Health vill eliminera lidande och död på grund av cancer innan 2015. För att lyckas slår nu de två parterna sina påsar ihop om ett program för förbättring av utvecklingen av cancerläkemedel.

Samarbetet innehåller flera punkter på konkreta åtgärder som ska genomföras. Bland annat ska en standard för utvärdering av biomarkörer som visar ett läkemedels kliniska effekt utarbetas. En infrastruktur för bioinformatik ska tas fram som kan användas för att förbättra datainsamling och analys av forskning. Genom en systematisk genomgång av rådande regler är det tänkt att FDA och NCI ska hitta fler sätt att förbättra både läkemedelsutvecklingen och lagstiftningen kring terapierna. Effektiviteten i klinisk cancerforskning och i den vetenskapliga utvärderingen av nya cancerläkemedel ska på så sätt förbättras.

FDA tar nytt grepp om utvecklingen av cancerläkemedel

Läkemedelsvärlden
-
0

FDA har som målsättning att förbättra tillgången och användningen av effektiva cancerläkemedel. National Cancer Institute, NCI, som ingår i National Institutes of Health vill eliminera lidande och död på grund av cancer innan 2015. För att lyckas slår nu de två parterna sina påsar ihop om ett program för förbättring av utvecklingen av cancerläkemedel.

Samarbetet innehåller flera punkter på konkreta åtgärder som ska genomföras. Bland annat ska en standard för utvärdering av biomarkörer som visar ett läkemedels kliniska effekt utarbetas. En infrastruktur för bioinformatik ska tas fram som kan användas för att förbättra datainsamling och analys av forskning. Genom en systematisk genomgång av rådande regler är det tänkt att FDA och NCI ska hitta fler sätt att förbättra både läkemedelsutvecklingen och lagstiftningen kring terapierna. Effektiviteten i klinisk cancerforskning och i den vetenskapliga utvärderingen av nya cancerläkemedel ska på så sätt förbättras.

1...596061...88Sida 60 av 88