Annons
Home 2003

Årlig arkivering 2003

Mindre plötslig död hos diabetiker på losartan

Läkemedelsvärlden
-
0

1 195 män och kvinnor (53 procent kvinnor), i snitt 67 år gamla, ingick i subgruppen, alla med diabetes. De följdes i genomsnitt i fyra år. Signifikant färre fall av plötslig död förekom i losartangruppen än i atenololgruppen, oberoende av andra riskfaktorer för plötslig död. 85 procent av patienterna fick tillägg av diuretika för att kontrollera blodtrycket.

I losartangruppen uppstod 6 procent (38 fall, vilket ger 13,6 fall per 1000 patientår) av kardiovaskulär död mot 10 procent (61 fall, 21,8 fall per 1000 patientår) i atenololgruppen (p=0,028). Plötslig kardiovaskulär död drabbade 2 procent (14 fall) i losartangruppen mot 5 procent (30 fall) i atenololgruppen. Det ger 7,5 fall per 1000 patientår för dem med losartan jämfört med 13,2 fall per 1000 patientår för dem på atenolol. Bland patienter utan diabetes sågs ingen skillnad i plötslig död mellan losartan och atenolol.

En förklaring som förs fram är att losartan ger bättre regression av vänsterkammarhypertrofi, vilket minskar risken för förmaksflimmer och därmed också för plötslig död

Författarna, under ledning av Lars H Lindholm vid Umeå universitet, menar att resultaten är explorativa och måste bekräftas i en separat klinisk prövning.

I en kommentar i Lancet ställs frågan om dessa resultat kan extrapoleras till att gälla även för andra betablockerare än atenolol. Flera andra lipofila betablockerare, däribland propranolol, timobol, metoprolol och carvedilol, har i andra studier visat reduktion av plötslig död i äldre patienter som genomgått en hjärtinfarkt eller som hade hypertensiv hjärtsjukdom, men då av mer antiischemisk karaktär än antiarytmisk karaktär. En effekt som alltså inte har visats med den hydrofila betablockeraren atenolol.

Studien sponsrades av Merck Sharp & Dohme.

Lundbeck misstänks för bestickning

Läkemedelsvärlden
-
0

Målet kan få stor principiell betydelse för läkemedelsbranschens framtida kontakter med förskrivarna.

I det aktuella fallet har Lundbeck erbjudit en bok till läkare i samband med ett informationstillfälle för läkemedel inom
depressionsområdet. I brevet som distribuerades erbjöds läkarna ett personligt informationsbesök och i samband med mötet ett exemplar av boken. Boken ifråga heter "Stress – den nya ohälsan" av Peter Währborg.

Läkemedelsindustrins eget granskningsorgan NBL har redan granskat ärendet och anser att inbjudan domineras av boken som anledning till bokningsbesöket, och fällde därför Lundbeck på denna punkt.

? Det är självklart att alla som efterfrågar utbildningsmaterial får det oavsett personligt besök eller inte. Brevet var kanske otydligt formulerat så nu välkomnar vi en granskning för att få klarhet i praxis, säger Leif Jokinen, vd för svenska Lundbeck i ett pressmeddelande.

Enligt Richard Bergström, vd i Läkemedelsindustriföreningen, är fallet intressant ur två aspekter.

? Dels var gåvans värde i det här fallet ringa, dels krävde gåvan en motprestation i form av deltagande i en informationsträff, säger han till Dagens Medicin.

Enligt tidningen kommer den nyinrättade statliga enheten för korruptionsbrottslighet att prioritera läkarnas kontakter med läkemedelsindustrin under hösten, vilket kan komma att resultera i att fler förundersökningar inleds.

Lundbeck misstänks för bestickning

Läkemedelsvärlden
-
0

Målet kan få stor principiell betydelse för läkemedelsbranschens framtida kontakter med förskrivarna.

I det aktuella fallet har Lundbeck erbjudit en bok till läkare i samband med ett informationstillfälle för läkemedel inom
depressionsområdet. I brevet som distribuerades erbjöds läkarna ett personligt informationsbesök och i samband med mötet ett exemplar av boken. Boken ifråga heter "Stress – den nya ohälsan" av Peter Währborg.

Läkemedelsindustrins eget granskningsorgan NBL har redan granskat ärendet och anser att inbjudan domineras av boken som anledning till bokningsbesöket, och fällde därför Lundbeck på denna punkt.

? Det är självklart att alla som efterfrågar utbildningsmaterial får det oavsett personligt besök eller inte. Brevet var kanske otydligt formulerat så nu välkomnar vi en granskning för att få klarhet i praxis, säger Leif Jokinen, vd för svenska Lundbeck i ett pressmeddelande.

Enligt Richard Bergström, vd i Läkemedelsindustriföreningen, är fallet intressant ur två aspekter.

? Dels var gåvans värde i det här fallet ringa, dels krävde gåvan en motprestation i form av deltagande i en informationsträff, säger han till Dagens Medicin.

Enligt tidningen kommer den nyinrättade statliga enheten för korruptionsbrottslighet att prioritera läkarnas kontakter med läkemedelsindustrin under hösten, vilket kan komma att resultera i att fler förundersökningar inleds.

Apoteket AB är inte bäst i Norden

Läkemedelsvärlden
-
0

Studien sätter fokus på områdena "regleringar och statlig inblandning" och "tillgänglighet och servicenivå i distributionskedjan". Prisbildning är ett annat område som undersökts, men skillnaderna mellan länderna medför att det är mycket svårt att göra direkta prisjämförelser av läkemedel. Det går alltså inte entydigt att säga att receptbelagda läkemedel i Sverige är billigare eller dyrare jämfört med andra länder. Då måste man också ta hänsyn till till exempel servicenivåer på apoteken, såsom väntetider och öppettider.

– Studien visar tydligt att det inte finns någon homogen nordisk läkemedelsmarknad, säger Christoffer Holmberg, forskarstuderande vid HHS, i ett pressmeddelande.

? Som svensk kan vi inte bara slå oss för bröstet och säga att Sverige är bäst. Det finns betydande skillnader i tillgänglighet och service i distributionsapparaten, jämfört med Finland, Norge och Danmark.

Ett konkret exempel på detta är att svenska apotek tenderar att ha mycket långa väntetider för sina kunder, ett problem som inte är uppenbart i övriga studerade länder. Detsamma gäller apotekens öppethållande som ofta är sämre i Sverige. Samtidigt finns det dock fördelar med Apoteket AB när det gäller bland annat en sund och bra läkemedelsanvändning.

Apoteket AB är inte bäst i Norden

Läkemedelsvärlden
-
0

Studien sätter fokus på områdena "regleringar och statlig inblandning" och "tillgänglighet och servicenivå i distributionskedjan". Prisbildning är ett annat område som undersökts, men skillnaderna mellan länderna medför att det är mycket svårt att göra direkta prisjämförelser av läkemedel. Det går alltså inte entydigt att säga att receptbelagda läkemedel i Sverige är billigare eller dyrare jämfört med andra länder. Då måste man också ta hänsyn till till exempel servicenivåer på apoteken, såsom väntetider och öppettider.

– Studien visar tydligt att det inte finns någon homogen nordisk läkemedelsmarknad, säger Christoffer Holmberg, forskarstuderande vid HHS, i ett pressmeddelande.

? Som svensk kan vi inte bara slå oss för bröstet och säga att Sverige är bäst. Det finns betydande skillnader i tillgänglighet och service i distributionsapparaten, jämfört med Finland, Norge och Danmark.

Ett konkret exempel på detta är att svenska apotek tenderar att ha mycket långa väntetider för sina kunder, ett problem som inte är uppenbart i övriga studerade länder. Detsamma gäller apotekens öppethållande som ofta är sämre i Sverige. Samtidigt finns det dock fördelar med Apoteket AB när det gäller bland annat en sund och bra läkemedelsanvändning.

Apoteket AB är inte bäst i Norden

Läkemedelsvärlden
-
0

Studien sätter fokus på områdena "regleringar och statlig inblandning" och "tillgänglighet och servicenivå i distributionskedjan". Prisbildning är ett annat område som undersökts, men skillnaderna mellan länderna medför att det är mycket svårt att göra direkta prisjämförelser av läkemedel. Det går alltså inte entydigt att säga att receptbelagda läkemedel i Sverige är billigare eller dyrare jämfört med andra länder. Då måste man också ta hänsyn till till exempel servicenivåer på apoteken, såsom väntetider och öppettider.

– Studien visar tydligt att det inte finns någon homogen nordisk läkemedelsmarknad, säger Christoffer Holmberg, forskarstuderande vid HHS, i ett pressmeddelande.

? Som svensk kan vi inte bara slå oss för bröstet och säga att Sverige är bäst. Det finns betydande skillnader i tillgänglighet och service i distributionsapparaten, jämfört med Finland, Norge och Danmark.

Ett konkret exempel på detta är att svenska apotek tenderar att ha mycket långa väntetider för sina kunder, ett problem som inte är uppenbart i övriga studerade länder. Detsamma gäller apotekens öppethållande som ofta är sämre i Sverige. Samtidigt finns det dock fördelar med Apoteket AB när det gäller bland annat en sund och bra läkemedelsanvändning.

Lägre doser östrogen än dagens förbättrar bentäthet

Birgitta Gerne
-
0

Östrogenbehandling har använts för att förebygga benskörhet hos äldre kvinnor. Men resultaten av flera stora studier som visat att behandling med de doser av östrogen som används idag ökar risken för bröstcancer, hjärtsjukdom, stroke och demens har gjort behandlingen ifrågasatt.
For att undersöka effekten av betydligt lägre doser än i dagens genomfördes en randomiserad studie på 167 friska kvinnor i åldern 65 år och äldre. Hälften fick konjugerat östrogen O,25 mg och hälften placebo.
Forskarna fann att efter tre års behandling var bentätheten i höfter och ryggrad betydligt bättre i den behandlade gruppen än i placebogruppen. Biverkningarna skilde sig inte mellan grupperna.
Forskarna menar att studien stöder teorin att låga doser östrogen har gynnsam effekt på benskörhet och att det inte ger den ökade risken för biverkningar som bland annat den stora WHI-studien har visat. De pekar dock på behovet av ytterligare större undersökningar.
Studien publiceras i dagen nummer av JAMA.

Lägre doser östrogen än dagens förbättrar bentäthet

Birgitta Gerne
-
0

Östrogenbehandling har använts för att förebygga benskörhet hos äldre kvinnor. Men resultaten av flera stora studier som visat att behandling med de doser av östrogen som används idag ökar risken för bröstcancer, hjärtsjukdom, stroke och demens har gjort behandlingen ifrågasatt.
For att undersöka effekten av betydligt lägre doser än i dagens genomfördes en randomiserad studie på 167 friska kvinnor i åldern 65 år och äldre. Hälften fick konjugerat östrogen O,25 mg och hälften placebo.
Forskarna fann att efter tre års behandling var bentätheten i höfter och ryggrad betydligt bättre i den behandlade gruppen än i placebogruppen. Biverkningarna skilde sig inte mellan grupperna.
Forskarna menar att studien stöder teorin att låga doser östrogen har gynnsam effekt på benskörhet och att det inte ger den ökade risken för biverkningar som bland annat den stora WHI-studien har visat. De pekar dock på behovet av ytterligare större undersökningar.
Studien publiceras i dagen nummer av JAMA.

Lägre doser östrogen än dagens förbättrar bentäthet

Birgitta Gerne
-
0

Östrogenbehandling har använts för att förebygga benskörhet hos äldre kvinnor. Men resultaten av flera stora studier som visat att behandling med de doser av östrogen som används idag ökar risken för bröstcancer, hjärtsjukdom, stroke och demens har gjort behandlingen ifrågasatt.
For att undersöka effekten av betydligt lägre doser än i dagens genomfördes en randomiserad studie på 167 friska kvinnor i åldern 65 år och äldre. Hälften fick konjugerat östrogen O,25 mg och hälften placebo.
Forskarna fann att efter tre års behandling var bentätheten i höfter och ryggrad betydligt bättre i den behandlade gruppen än i placebogruppen. Biverkningarna skilde sig inte mellan grupperna.
Forskarna menar att studien stöder teorin att låga doser östrogen har gynnsam effekt på benskörhet och att det inte ger den ökade risken för biverkningar som bland annat den stora WHI-studien har visat. De pekar dock på behovet av ytterligare större undersökningar.
Studien publiceras i dagen nummer av JAMA.

Läkemedelsföretag stämmer överläkare för förtal

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt TKT Europe 5S ska Bengtsson ha uppvaktat en kvinnlig Nordenchef på företaget, vilket gjorde att hon trots påstötningar från företagsledningen försummade marknaderna i Danmark och Norge till förmån för ideliga resor till Göteborg. Chefen fick lämna företaget förra sommaren.

Strax efter detta skickade Bengtsson, enligt TKT, ett ”hämnd-mail” med anklagelser till företaget, bl a gällande olaglig marknadsföring. Detta vidarebefordrade han också till nordiska kollegor.

Följden av detta blev att många läkare i Norden istället började skriva ut läkemedel från konkurrerande företag. Samtidigt gjorde läkare vid Sahlgrenska en anmälan om biverkningar av Replagal till Läkemedelsverket. Detta har totalt sett enligt TKT åsamkat företaget förluster på 3,6 miljoner kronor. Fallet närmar sig ett avgörande i Göteborgs tingsrätt.

Bengt-Åke Bengtsson förnekar till DN att han haft något förhållande med TKT:s förre Nordenchef.

Läkemedelsföretag stämmer överläkare för förtal

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt TKT Europe 5S ska Bengtsson ha uppvaktat en kvinnlig Nordenchef på företaget, vilket gjorde att hon trots påstötningar från företagsledningen försummade marknaderna i Danmark och Norge till förmån för ideliga resor till Göteborg. Chefen fick lämna företaget förra sommaren.

Strax efter detta skickade Bengtsson, enligt TKT, ett ”hämnd-mail” med anklagelser till företaget, bl a gällande olaglig marknadsföring. Detta vidarebefordrade han också till nordiska kollegor.

Följden av detta blev att många läkare i Norden istället började skriva ut läkemedel från konkurrerande företag. Samtidigt gjorde läkare vid Sahlgrenska en anmälan om biverkningar av Replagal till Läkemedelsverket. Detta har totalt sett enligt TKT åsamkat företaget förluster på 3,6 miljoner kronor. Fallet närmar sig ett avgörande i Göteborgs tingsrätt.

Bengt-Åke Bengtsson förnekar till DN att han haft något förhållande med TKT:s förre Nordenchef.

Läkemedelsföretag stämmer överläkare för förtal

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt TKT Europe 5S ska Bengtsson ha uppvaktat en kvinnlig Nordenchef på företaget, vilket gjorde att hon trots påstötningar från företagsledningen försummade marknaderna i Danmark och Norge till förmån för ideliga resor till Göteborg. Chefen fick lämna företaget förra sommaren.

Strax efter detta skickade Bengtsson, enligt TKT, ett ”hämnd-mail” med anklagelser till företaget, bl a gällande olaglig marknadsföring. Detta vidarebefordrade han också till nordiska kollegor.

Följden av detta blev att många läkare i Norden istället började skriva ut läkemedel från konkurrerande företag. Samtidigt gjorde läkare vid Sahlgrenska en anmälan om biverkningar av Replagal till Läkemedelsverket. Detta har totalt sett enligt TKT åsamkat företaget förluster på 3,6 miljoner kronor. Fallet närmar sig ett avgörande i Göteborgs tingsrätt.

Bengt-Åke Bengtsson förnekar till DN att han haft något förhållande med TKT:s förre Nordenchef.

En idiotkörning för mycket

Läkemedelsvärlden
-
0

Till sommarens återkommande prövningar hör en årlig påminnelse om landets unikt låga apotekstäthet. Medicinhyllan i sommarhuset brukar behöva rensas och fyllas på nån gång i mitten av juli. Apotek saknas i närheten så det är bara att fixa barnvakt, sätta sig bakom ratten och blåsa ner de sju milen på länsväg 136 till Borgholm. All övrig service man kan tänkas behöva, inklusive systembolag, finns på nära håll för mig och de tiotusentals turisterna på norra Öland ? men nej, inget apotek. 

I bilen funderar jag på varför Sverige som enda EU-land med en dåres envishet hävdar statlig ensamrätt på försäljning av receptfria läkemedel. I fantasin blir bilen en Tatra och den vackra 136:an en skumpig landsväg i 60-talets Tjeckoslovakien. Ett huvudargument mot receptfritt i handeln har länge varit att försäljningen bör ske under överinseende av farmacevter. Idén känns död sedan Apoteket själva frångått den och startat försäljning av receptfritt över internet. Man tipsar visserligen om farmacevter som kan nås över telefon och internet, men varför skulle det vara farligare om detaljhandeln hänvisade till närmaste apotek eller apotekens kundcenter?
Farhågor om folkhälsorisker, exempelvis fler självmord, och ökad totalkonsumtion av receptfria läkemedel har funnits kring försäljning av receptfria läkemedel i butiker ? men inte besannats i vårt grannland Danmark, som sedan två år tillåter detta.

Visst kan man hävda att det vore bättre att som i Norge först avreglera etableringsrätten för apotek, i linje med förslagen i Lars Jedings gedigna men insomnade apoteksutredning från 1998. I ett strikt farmacevtiskt perspektiv vore detta det bästa ? tillgängligheten på receptfritt skulle öka samtidigt som dessa läkemedel blir kvar innanför apoteksväggarna.

Gärna det. Men en nyordning av dansk typ, det vill säga att med kloka restriktioner tillåta försäljning av receptfritt i detaljhandeln, vore en enklare reform som skulle kunna genomföras snabbt och lösa det mest akuta problemet ? den urusla tillgången på receptfria läkemedel.
Reformen måste förstås genomdrivas med sans. Precis som i Danmark bör bara begränsade, etablerade delar av det receptfria sortimentet omfattas, åldersgräns bör införas för köp, mindre förpackningar bör bara få komma i fråga och dessa bör placeras bakom disk eller kassa.

Det viktigaste är inte vilken av våra grannländers vägar som Sverige väljer ? utan att någon av dem blir verklighet. Det har blivit ohållbart att förvägra svenskarna smidig tillgång till beprövade receptfria läkemedel. Den dåliga tillgängligheten är en återkommande källa till stor irritation för många av landets invånare, samtidigt som motiven bakom regeringens rigida hållning i monopolfrågan har eroderat bort.
Hösten 2004 kan staten tvingas att släppa monopolet ? då beräknas domen mellan Krister Hanner (som sålde Nicorette i sin Bringwell-butik 2001, se LMV 7-8/01) och svenska staten falla i EG-domstolen. Det vore framsynt av regeringen att föregripa denna dom istället för att tjurskalligt invänta den.

En idiotkörning för mycket

Läkemedelsvärlden
-
0

Till sommarens återkommande prövningar hör en årlig påminnelse om landets unikt låga apotekstäthet. Medicinhyllan i sommarhuset brukar behöva rensas och fyllas på nån gång i mitten av juli. Apotek saknas i närheten så det är bara att fixa barnvakt, sätta sig bakom ratten och blåsa ner de sju milen på länsväg 136 till Borgholm. All övrig service man kan tänkas behöva, inklusive systembolag, finns på nära håll för mig och de tiotusentals turisterna på norra Öland ? men nej, inget apotek. 

I bilen funderar jag på varför Sverige som enda EU-land med en dåres envishet hävdar statlig ensamrätt på försäljning av receptfria läkemedel. I fantasin blir bilen en Tatra och den vackra 136:an en skumpig landsväg i 60-talets Tjeckoslovakien. Ett huvudargument mot receptfritt i handeln har länge varit att försäljningen bör ske under överinseende av farmacevter. Idén känns död sedan Apoteket själva frångått den och startat försäljning av receptfritt över internet. Man tipsar visserligen om farmacevter som kan nås över telefon och internet, men varför skulle det vara farligare om detaljhandeln hänvisade till närmaste apotek eller apotekens kundcenter?
Farhågor om folkhälsorisker, exempelvis fler självmord, och ökad totalkonsumtion av receptfria läkemedel har funnits kring försäljning av receptfria läkemedel i butiker ? men inte besannats i vårt grannland Danmark, som sedan två år tillåter detta.

Visst kan man hävda att det vore bättre att som i Norge först avreglera etableringsrätten för apotek, i linje med förslagen i Lars Jedings gedigna men insomnade apoteksutredning från 1998. I ett strikt farmacevtiskt perspektiv vore detta det bästa ? tillgängligheten på receptfritt skulle öka samtidigt som dessa läkemedel blir kvar innanför apoteksväggarna.

Gärna det. Men en nyordning av dansk typ, det vill säga att med kloka restriktioner tillåta försäljning av receptfritt i detaljhandeln, vore en enklare reform som skulle kunna genomföras snabbt och lösa det mest akuta problemet ? den urusla tillgången på receptfria läkemedel.
Reformen måste förstås genomdrivas med sans. Precis som i Danmark bör bara begränsade, etablerade delar av det receptfria sortimentet omfattas, åldersgräns bör införas för köp, mindre förpackningar bör bara få komma i fråga och dessa bör placeras bakom disk eller kassa.

Det viktigaste är inte vilken av våra grannländers vägar som Sverige väljer ? utan att någon av dem blir verklighet. Det har blivit ohållbart att förvägra svenskarna smidig tillgång till beprövade receptfria läkemedel. Den dåliga tillgängligheten är en återkommande källa till stor irritation för många av landets invånare, samtidigt som motiven bakom regeringens rigida hållning i monopolfrågan har eroderat bort.
Hösten 2004 kan staten tvingas att släppa monopolet ? då beräknas domen mellan Krister Hanner (som sålde Nicorette i sin Bringwell-butik 2001, se LMV 7-8/01) och svenska staten falla i EG-domstolen. Det vore framsynt av regeringen att föregripa denna dom istället för att tjurskalligt invänta den.

En idiotkörning för mycket

Läkemedelsvärlden
-
0

Till sommarens återkommande prövningar hör en årlig påminnelse om landets unikt låga apotekstäthet. Medicinhyllan i sommarhuset brukar behöva rensas och fyllas på nån gång i mitten av juli. Apotek saknas i närheten så det är bara att fixa barnvakt, sätta sig bakom ratten och blåsa ner de sju milen på länsväg 136 till Borgholm. All övrig service man kan tänkas behöva, inklusive systembolag, finns på nära håll för mig och de tiotusentals turisterna på norra Öland ? men nej, inget apotek. 

I bilen funderar jag på varför Sverige som enda EU-land med en dåres envishet hävdar statlig ensamrätt på försäljning av receptfria läkemedel. I fantasin blir bilen en Tatra och den vackra 136:an en skumpig landsväg i 60-talets Tjeckoslovakien. Ett huvudargument mot receptfritt i handeln har länge varit att försäljningen bör ske under överinseende av farmacevter. Idén känns död sedan Apoteket själva frångått den och startat försäljning av receptfritt över internet. Man tipsar visserligen om farmacevter som kan nås över telefon och internet, men varför skulle det vara farligare om detaljhandeln hänvisade till närmaste apotek eller apotekens kundcenter?
Farhågor om folkhälsorisker, exempelvis fler självmord, och ökad totalkonsumtion av receptfria läkemedel har funnits kring försäljning av receptfria läkemedel i butiker ? men inte besannats i vårt grannland Danmark, som sedan två år tillåter detta.

Visst kan man hävda att det vore bättre att som i Norge först avreglera etableringsrätten för apotek, i linje med förslagen i Lars Jedings gedigna men insomnade apoteksutredning från 1998. I ett strikt farmacevtiskt perspektiv vore detta det bästa ? tillgängligheten på receptfritt skulle öka samtidigt som dessa läkemedel blir kvar innanför apoteksväggarna.

Gärna det. Men en nyordning av dansk typ, det vill säga att med kloka restriktioner tillåta försäljning av receptfritt i detaljhandeln, vore en enklare reform som skulle kunna genomföras snabbt och lösa det mest akuta problemet ? den urusla tillgången på receptfria läkemedel.
Reformen måste förstås genomdrivas med sans. Precis som i Danmark bör bara begränsade, etablerade delar av det receptfria sortimentet omfattas, åldersgräns bör införas för köp, mindre förpackningar bör bara få komma i fråga och dessa bör placeras bakom disk eller kassa.

Det viktigaste är inte vilken av våra grannländers vägar som Sverige väljer ? utan att någon av dem blir verklighet. Det har blivit ohållbart att förvägra svenskarna smidig tillgång till beprövade receptfria läkemedel. Den dåliga tillgängligheten är en återkommande källa till stor irritation för många av landets invånare, samtidigt som motiven bakom regeringens rigida hållning i monopolfrågan har eroderat bort.
Hösten 2004 kan staten tvingas att släppa monopolet ? då beräknas domen mellan Krister Hanner (som sålde Nicorette i sin Bringwell-butik 2001, se LMV 7-8/01) och svenska staten falla i EG-domstolen. Det vore framsynt av regeringen att föregripa denna dom istället för att tjurskalligt invänta den.

Ingen succé för Apotekets e-handel med receptfria läkemedel

Läkemedelsvärlden
-
0

Detta samtidigt som konkurrensutsatta koncerner som ICA, trots mångdubbelt större omsättning, skrotar sina e-handelssatsningar.
? Det här är en följd av att Apoteket får verka under delvis planekonomiska förutsättningar, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Farmacevtförbundet.
? Mot bakgrund av företagets nya sparbeting borde man ta det lugnare och minska ambitionerna vad gäller de många sidoprojekten, exempelvis e-handelssatsningen, distansapotek och kundcentra.
? Kärnverksamheten på apoteken måste fredas den här gången, tillgängligheten får inte försämras ytterligare. Apoteket måste fråga sig om man verkligen har råd med alla satsningar när staten vidhåller sitt vinstkrav på bolaget men inte vill skjuta till mer pengar.
Apotekets aviserade nerdragningar, motsvarande 300 heltidstjänster, bottnar bland annat i ett vinstkrav från staten på företaget på 100 miljoner kronor samt att Läkemedelsförmånsnämnden i våras avslog en begärd höjning av företagets handelsmarginal. Dessutom har företagets försäljningsvolym blivit mindre än beräknat, bland annat på grund av prissänkningar i det konkurrensutsatta läkemedelssortimentet. Vid denna tidnings pressläggning hade Apotekets styrelse ännu inte beslutat om var nedskärningarna ska göras.
Apotekets försäljning av sitt aktieinnehav i distributören Tamro i augusti ger företaget likvida medel på i storleksordningen 900 miljoner kronor före skatt.
? Detta påverkar inte besparingskravet. De löpande verksamheterna måste bära sig själva. Tillskottet kommer att användas för att stärka bolagets soliditet, säger Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket.

Gasa och bromsa
Britt-Marie Skoglösa, ordförande i Farmaciförbundet, tycker inte att neddragningarna bör göras ute på apoteken.
? Man bör prioritera en bantning av de administrativa tjänsterna. Det har blivit mer hierarkier i företaget än vad det var tänkt från början.
Hon vill dock inte ifrågasätta Apotekets satsningar på distansapotek, e-handel med mera.
? Tvärtom är det viktigt att inte stoppa utvecklingen mot alternativa distributionsformer, det vore förödande. Men vilken takt man gör det i är en annan sak, säger Britt-Marie Skoglösa.
? Hela receptläkemedelshanteringen är en stor förlustaffär för Apoteket där man måste rationalisera. E-handeln kan bli en viktig ny väg för denna verksamhet. Apoteket måste kunna gasa och bromsa samtidigt.

?Femton procent möjligt?
Monica Hagman, chef för Apotekets affärsområde Hälsa och övergripande ansvarig för e-handelsprojektet sedan Apoteket Direkt försvann som eget affärsområde i fjol, resonerar på liknande sätt när hon försvarar Apotekets satsning på e-handel. Hon ser inte den låga försäljningen via internet i Skåne som någon överraskning.
? Vi hade inte förväntat oss någon stor succé. Man ska främst se detta som ett systemtest. Nu är dessutom de tunga investeringarna redan gjorda. Den stora försäljningen förväntar vi oss först när e-handeln omfattar receptläkemedel, även om man nog inte ska förvänta sig några enorma volymer.
Peter Skoglund, marknadschef för Apoteket.se, är mer optimistisk.
? När vi startar e-handel med receptläkemedel lär det stora genombrottet komma. Det är svårt att säga var omsättningen landar i slutändan men 15 procent av vår volym är ett realistiskt mål. Näthandeln kommer att växa och läkemedel passar mycket bra för denna hantering, säger Peter Skoglund.
Det faktum att en stor del av de kunder som använder receptläkemedel är äldre med låg IT-vana är inte något som bekymrar honom.
? En stor del av befolkningen använder nätet. Dessutom ska det även gå att beställa hem läkemedel via telefon.
Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden har klagomål funnits på att prisnivån ? 75 kronor per beställning ? är för hög.
? Priset är ett självkostnadspris. Det är möjligt att ett lägre pris skulle leda till en större användning av tjänsten, säger Peter Skoglund.

Tidsfråga innan genomslag
Per Matses, vice vd på Apoteket, vill inte tala om vad satsningen på e-handelsplattformen och dess kringkostnader hittills uppgått till.
? Investeringen är prioriterad inom vår totala investeringsram som i princip ligger på samma nivå år från år. Vi har ingen anledning att lämna ut uppgifter om enskilda investeringar, säger Per Matses.
Enligt Mathias Ivarsson, vd på IT-företaget Wipmind, borde plattformen ha kostat omkring en halv miljon kronor.
? Beloppet blir dock betydligt högre om kringkostnaderna, exempelvis produktion av innehåll i tjänsten och löpande drift räknas in.
? Möjligen är Apoteket för tidigt ute, men förr eller senare tror jag att försäljning via internet kommer att slå igenom i all typ av handel. Det faktum att företrädesvis äldre köper receptläkemedel kan dock vara ett problem för Apoteket, säger Mathias Ivarsson.
Enligt Monica Hagman ska ännu ett pilotprojekt med e-handel, nu omfattande receptbelagda läkemedel, starta i januari 2004. Verksamheten ska inriktas på yrkesaktiva kroniker.

1...353637...88Sida 36 av 88