Allt fler norrmän köper läkemedel när de är i Sverige skriver Norges Apotekerforenings tidsskrift. Momsfrihet på receptbelagda läkemedel, låg kurs på svenska kronan och låga priser på enskilda produkter är de orsaker som uppges. I Norge finns två typer av receptblanketter, blå och vita. De enklare vita recepten kan lösas in på svenska apotek om läkemedlen finns på båda sidor gränsen.
Vad är det då de norska kunderna handlar i Sverige? Xenical, Viagra och Zyban är de vanligaste läkemedlen. Därför är det inte så konstigt att en farmacevt vid ett av Strömstads apotek upplever norrmän som rökande, feta och impotenta, står det i artikeln.
Annons
Månads arkivering maj 2002
Norrmän handlar mer läkemedel i Sverige
Lyckad svensk studie mot heroinmissbruk
I studien jämfördes buprenorfin med placebo. Samtliga deltagare fick gå i gruppterapi. Ingen av de 20 i placebogruppen lyckades hålla ut ett helt år. I buprenorfingruppen genomförde 15 av 20 hela studien, även om vissa hade enstaka återfall.
Buprenorfin har tidigare testats i USA, där heroin ofta kombineras med kokain. Det är inte vanligt i Sverige, men preparatet visade sig hålla måttet även under svenska förhållanden. Buprenorfin ger inte samma rus som heroin men minskar drogbehovet.
Hormonbehandling ökar celltillväxten i bröstet
I Erika Isaksson Frimans avhandlingsarbete , som nyligen presenterats vid Karolinska institutet, har bröstvävnad från friska kvinnor studerats. Proven har tagits i samband med bröstförminskande operationer eller vid finnålspunktioner.
– Vi har jämfört vävnad mellan kvinnor som ätit p-piller och kvinnor som inte gjort och funnit en något högre tillväxt av cellvävnaden bland de som använde p-piller.
Men hon påpekar att de individuella skillnaderna mellan kvinnorna var större än den mellan de som tog respektive inte åt p-piller.
– Men det här kan vara en ledtråd till varför det finns en något ökad risk för cancer hos kvinnor som äter p-piller, eftersom vi vet att ökad celltillväxt kan ge ökad risk för cancer.
Erika Isaksson Friman har också studerat hur hormonersättning påverkat celltillväxten hos postmenopausala apor.
Ingert Nilsson
Förskrivningsrätt för engelska farmacevter
Sjukvårsdepartementet i Storbritannien har lagt fram ett förslag som ger farmacevter och sjuksköterskor rätt till viss förskrivning av läkemedel. Om förslaget accepteras kan det gälla från och med nästa år. Syftet med förslaget är ge patienterna en snabbare och effektivare tillgång till sjukvård genom ökad och flexiblare användning av farmacevters och sjuksköterskors kompetens.
De föreslagna förändringarna går ut på att ge en kompletterande förskrivare rätt att inom en överenskommen plan för en individuell patient göra vissa förändringar i patientens förskrivning. Tilläggsförskrivarna kan till exempel bli ansvariga för att övervaka och bedöma en patients framsteg och förskriva läkemedel samt förändra doser inom den överenskomna planen. Enligt förslaget måste tilläggsförskrivarna ta kliniskt och professionellt ansvar för sina förskrivningar. Både förskrivaren och tilläggsförskrivaren ska ha tillgång till samma patientjournal.
The Pharmaceutical Journal 2002;268:521
Svenskt hiv-vaccin ligger långt framme
Vaccinet tillverkas av genetiska konstruktioner med delar av hiv och viruset Semliki Forest Virus (SFV), en modell som utvecklats av professor Peter Liljeström vid Karolinska Institutet och företaget Bioption.
? I laboratorietester har SFV-baserade hiv-vacciner visat sig vara mycket säkra. De har inducerat ett effektivt immunsvar mot hiv och givit skydd mot AIDS i försöksdjur, säger Peter Liljeström i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
? Nästa steg är nu att göra tekniken möjlig för försök på människa.
The International AIDS Vaccine Initiative, IAVI, är en icke-vinstdrivande organisation vars målsättning är att skynda på utvecklingen av ett skyddande hiv-vaccin som dessutom ska vara globalt tillgängligt. Stödet till forskningsgruppen vid Karolinska Institutet, som rör sig om tiotals miljoner bara de första åren, syftar till att kliniska prövningar med den SFV-baserade vaccinmodellen ska kunna inledas inom två år.
IAVI:s strategi är att välja ut ett mindre antal lovande vaccinkandidater och ge dessa ett större finansiellt stöd.
? Jakten på ett säkert och effektivt vaccin är en global utmaning, enligt Seth Berkely, ordförande i IAVI. Vi är övertygade om att vi kan få slut på denna förskräckliga epidemi med ett preventivt vaccin, men för det krävs en kraftansträngning från världens främsta forskare.
Vaccinkandidater baserade på ett antal olika tekniker är hittills utvalda av IAVI, både modeller med DNA och delar av hiv-viruset i kombinationer med bakterier eller virus. Alla IAVI:s prövningar koordineras av Imperial College of Science, Technology and Medicine i London. Vissa fas I-prövningar har redan inletts i Kenya. Prövningar av vaccinmodellen med SFV är planerade att ske i Indien och eventuellt andra delar av Asien och Afrika där hiv-prevalensen är hög, i samarbete med lokala forskningsgrupper.
Rektor Hans Wigzell vid Karolinska Institutet säger att avsikten nu är att se hur det SFV-baserade hiv-vaccinet står sig i jämförelse med andra när det gäller att ge ett skydd och att vara praktiskt för användning i utvecklingsländer.
? Det ideala vaccinet ger ett långvarit skydd efter bara en eller ett fåtal immuniseringar. I laboratorietester har SFV-vaccinet visat sig ge ett immunsvar vid lägre doser än andra kandidater.
Betablockerare förbättrar prognosen vid kranskärlskirurgi
Betablockerare har en väl visad effekt på hjärtarytmi, angina pectoris och högt blodtryck. Nu publiceras också en studie i The Lancet att betablockerare också kan förbättra prognosen vid kranskärlskirurgi. Forskare i Lousiana, USA har analyserat uppgifter från en databas på över 600 000 patienter som hade genomgått kranskärlskirurgi i USA och Kanada under åren 1996-99. De fann att andelen avlidna 30 dagar efter operationen var 2,8 procent för de som fick betablockerare jämfört med 3,4 för de som inte fick det.
För en majoritet av patienterna reducerade betablockerarna också risken för komplikationer som njursvikt eller förlängd tid i respirator. Den enda biverkan som registrerades var ökad dödlighet hos de som hade en hjärtkapacitet som bara var 30 procent eller mindre.
Men de hoppas att resultaten ska övertyga fler kirurger att betablockad bör användas vid kärlkirurgi. Det fanns tidigare motstånd mot att använda läkemedlet och det har fram till nu inte funnits data som visar positiv effekt av betablockerare vid kärlkirurgi. Ett par av forskarna var dock något skeptiska till att dra för långtgående slutsatser eftersom det är en okontrollerad studie. Studien publiceras den 4 maj i The Lancet.