Immunterapi införs vid svårbehandlad bröstcancer

NT-rådet ger klartecken för att börja använda immunterapi vid spridd trippelnegativ bröstcancer.

3 Dec 2019, kl 06:03
0

Omkring var tionde kvinna som drabbas av bröstcancer har så kallad trippelnegativ bröstcancer, som främst drabbar kvinnor under 50 år.

Risken för återfall är större än vid andra cancerformer. Och att bröstcancern är trippelnegativ innebär att den varken är hormonkänslig eller HER2-positiv och därför inte mottaglig för de behandlingar som brukar användas när bröstcancer spridit sig.

Nu rekommenderar regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier, NT-rådet, för första gången att regionerna kan börja använda en immunterapi i dessa svårbehandlade fall. NT-rådet rekommenderar regionerna att använda en kombinationsbehandling med den nya PD-L1-hämmaren Tecentriq (atezolizumab) och ett cytostatikum, paklitaxel, vid återfall i trippelnegativ bröstcancer.

– Det är väldigt glädjande att vi nu får en behandling som kan innebära ett förlängt liv för kvinnor med spridd trippelnegativ bröstcancer. Fram tills nu har vi saknat bra behandlingsalternativ för de kvinnor som får återfall, säger i ett pressmeddelande Freddi Lewin, överläkare i onkologi, ordförande i den nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel och adjungerad ledamot i NT-rådet.

PD-L1-hämmare hämmar immunförsvarets bromsmekanismer så att cancercellerna lättare kan angripas. Upptäckten av dessa mekanismer belönades 2018 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Väljer annat cytostatikum

NT-rådet uppskattar att 100-200 kvinnor i Sverige kan bli aktuella för immunterapin. Behandlingen ska ges så länge patienterna har nytta av den och tål behandlingen.

– När immunsystemet väl är aktiverat sitter effekten i under lång tid. Studier visar att terapin kan förlänga kvinnornas liv med flera år i vissa fall, säger Freddi Lewin.

Effekten kan bli större när PD-L1-hämmaren kombineras med cytostatika. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA godkände i augusti Tecentriq i kombination med ett cytostatikum som heter nab-paklitaxel vid trippelnegativ bröstcancer.

Nab-paklitaxel är paklitaxel i form av albuminburna nanopartiklar. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har gjort en hälsoekonomisk värdering av den kombinationen och NT-rådet bedömer att den inte är kostnadseffektiv. NT-rådet väljer därför att i stället rekommendera Tecentriq i kombination med paklitaxel.

– Vi bedömer att effekten av de båda cellgifterna är likvärdig, men nab-paklitaxel är dyrare och därför väljer vi paklitaxel i stället, förklarar Freddi Lewin.

Studie visade ökad överlevnad

I den randomiserade, placebokontrollerade studie som låg till grund för godkännandet utvärderades Tecentriq i kombination med nab-paklitaxel. 902 patienter randomiserades till antingen Tecentriq plus cytostatikum eller placebo plus cytostatikum.

Den progressionsfria överlevnaden och den totala överlevnaden var i median 2,5 respektive 6 månader längre bland dem som även fick immunterapin.

Vid behandling med PD-L1-hämmare finns en risk för allvarliga immunrelaterade biverkningar i form av bland annat inflammationer i inre organ.

En svårighet vid immunterapi är också att i förväg veta vilka patienter som svarar på behandlingen. I NT-rådets rekommendation sägs att Tecentriq kan användas vid återfall i trippelnegativ bröstcancer om tumören vid testning visar ett positivt PD-L1-uttryck, vilket ska visa om den är mottaglig för behandlingen. Forskare som utvärderat dessa testmetoder ifrågasätter dock, som Läkemedelsvärlden har rapporterat, tillförlitligheten hos testerna.