Så går arbetet med att försöka få EMA till Sverige

Så går arbetet med att försöka få EMA till Sverige

Sekretariatet som ska arbeta med kampanjen är nu fulltaligt. ”Vi vet att vi har en stark kandidatur”, säger Christer Asp som leder arbetet.

21 feb 2017, kl 11:04
0

Ambassadör Christer Asp. Foto: Sara Heyman.

 

Caroline Törnemo, kansliråd på finansdepartementet, är den sista att ansluta sig till det formella sekretariat som ska organisera och leda arbetet med att få den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, till Sverige.

Sekretariatet består av tre personer och leds av ambassadör Christer Asp medan kommunikationsarbetet sköts av Peter Nygren. Även life science-samordnaren Anders Lönnberg är knuten till arbetet.

– Men det är inte bara vi på sekretariatet som arbetar med detta utan det pågår även arbete på folkhälsoavdelningen på socialdepartementet och på internationella avdelningen på finansdepartementet, säger Christer Asp.

Han påpekar också att det sker ett arbete mellan departementet, i Bryssel och på ambassaderna runt om i Europa. På hemmaplan har länsstyrelserna i Stockholm och Uppsala fått i uppdrag att ta fram olika alternativ för lokaliseringen av EMA.

Hur ser arbetet ut mer konkret?
– Vi arbetar efter två spår. Dels internt i Sverige ihop med alla berörda aktörer för att ta fram ett landspaket som svarar upp mot de kriterier vi tror att medlemsländerna tycker är viktiga. Den andra biten handlar om extern påverkan. Just nu kartlägger vi hur konkurrensen ser ut i de olika medlemsländerna och från vilka länder vi kan tänkas få stöd, säger Christer Asp.

Hittills har en handfull länder förutom Sverige officiellt meddelat att man kandiderar för att få EMA, men enligt Christer Asp kommer konkurrensen att bli betydligt hårdare än så.

– Så gott som alla medlemsländer är mer eller mindre intresserade och bland de som redan anmält sin kandidatur finns många starka alternativ.

I samband med att Storbritannien lämnar in sin utträdesansökan kommer EU att presentera en officiell lista med kriterier som man vill att det nya värdlandet ska uppfylla. Men även om listan inte är känd ännu går mycket att gissa sig till redan nu, enligt Christer Asp.

– Det handlar bland annat om att visa att vi kan ta emot 900 anställda och deras familjer vad gäller till barnomsorg och skola. Man räknar med att cirka 650 barn i förskole- och skolåldern kommer med. Vi ska också kunna visa att vi kan ta emot 40 000 expertbesök varje år och ha tillräckligt med internationella flygförbindelser och lokal infrastruktur.

I samband med att regeringen anmälde sin kandidatur för EMA angav man att myndigheten ska ligga i Stockholm/Uppsala-regionen, men mer exakt än så har man inte preciserat lokaliseringen. Både länsstyrelsen i Uppsala och i Stockholm arbetar nu med att ta fram olika förslag på tänkbara platser och utformningar av byggnaden och hur regionen ska möta de krav ett tillskott av EMA skulle innebära.

– De olika förslagen kommer att presenteras internt och sekretariatet kommer att föra fram ett trovärdigt alternativ som Sveriges kandidat.

När är det klart var EMA kan tänkas placeras?
– Så fort Storbritannien undertecknat artikel 50, vilket väntas ske i mars, och kriterielistan gjorts officiell kommer diskussionen om EMA:s lokalisering på allvar börja diskuteras mellan medlemsländerna, och tills dess ska vi ha en tydlig kandidatur.

Det formella beslutet om EMA:s framtid sker sedan på högsta politiska nivå av EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska-rådet. De förhandlingarna kommer med säkerhet att handla om mer än lokaltrafik och skolor.

– Det blir sannolikt ett liknande förfarande med röstbyten och så vidare som när kandidaturen till FN:s säkerhetsråd avgjordes förra året, säger Christer Asp.

Vad har du för känsla för Sveriges chanser att få EMA?
– Vi har en stark kandidatur och en stark ställning när det gäller forskning och utveckling och life science, vilket innebär en bra miljö för EMA:s verksamhet. Dessutom har vi en öppen och transparent dialog mellan forskning, akademi och näringslivet, som inte alla länder har, och en stark nationell läkemedelsmyndighet i form av Läkemedelsverket som har mycket got renommé i EU.

På minussidan nämner Christer Asp Sveriges geografiska position och karga klimat, men konstaterar att det inte är något vi kan göra så mycket åt.

– Å andra sidan har vi god levnadsstandard, ren miljö och en unik tillgång till naturen som vi framhåller.

Allra närmast på agendan står att leverera ut en broschyr till EMA och de länder som konkurrerar om myndigheten som visar hur Sverige möter upp till ett antal av de förmodade kriterierna för EMA:s nya hemland.