Visst stöd för samband mellan infektion och hjärtsjukdom

Sjukdom orsakad av ateroskleros förblir ett gissel för det moderna samhället. Trots all kunskap om riskfaktorer ? som rökning, diabetes, hypertoni, blodfetter och vår livsstil ? kan vi inte fullt ut förklara vidden av sjukdomen och inte heller förstå varför aktiva insatser inte minskat incidensen i den utsträckning epidemiologer förutsett. Det skriver The Lancet i en ledare den 9 augusti.
I samma utgåva behandlar två artik-lar hypotesen att kroniska infektioner kan öka koaguleringsförmågan. Om dessutom en infektion förstör eller skadar kärlens endotel finns två riskfaktorer för utveckling av ateroskleros närvarande.
I en översiktsartikel konstaterar John Danesh, Rory Collins & Richard Peto att det gjorts ett stort antal studier av samband mellan hjärt-kärlsjukdom och infektioner orsakade av bakterier eller virus. I artikeln skärskådas samband med infektioner orsakade av Helicobacter pylori, Chlamydia pneumoniae och cytomegalvirus.
Författarna konstaterar att ingen av minst 20 studier av Helicobacter pylori, varken enskilt eller sammanlagda, ger några övertygande bevis för ett samband, positivt eller negativt, mellan en infektion med bakterien och hjärt-kärlsjukdom. De två artiklarna i British Medical Journal som hänvisas nedan ger heller inget belägg för ett samband mellan en H. pylori-infektion och hjärt-kärlbesvär.
Flera studier tyder på att cytomegalvirus kan leda till hjärt-kärlsjukdom. Men studierna har varit små och forskarna har inte korrigerat för andra störande faktorer.
Ett tydligare samband kan ses mellan förekomst av Chlamydia pneumoniae och aterosklerotisk sjukdom. Även om bakterien finns närvarande är det inte helt säkert belagt att den orsakar skada. Det finns en hypotes om att bakterien kan vara en ?oskyldig åskådare? i inflammerad vävnad. Man har hittat den i flera andra vävnader utanför luftvägarna. Å andra sidan kan Chlamydia-bakterien orsaka en lokal skada i kranskärlen och leda till ett autoimmunt inflammatoriskt svar.
Sammanfattningsvis säger författarna att det behövs större studier för att klarlägga eventuella samband mellan infektioner och aterosklerotisk hjärtsjukdom.
I en argentinsk dubbelblind, randomiserad, prospektiv placebokontrollerad pilotstudie studerades 202 patienter med instabil angina eller icke-Q-vågshjärtinfarkt. En utgångspunkt var att det finns tecken på ett samband mellan konstaterad infektion av Chlamydia pneumoniae och kranskärlssjukdom.
Hälften fick 150 mg av makroliden roxitromycin (Surlid) oralt två gånger per dag eller placebo. Behandlingen pågick i 30 dagar och patienterna följdes upp i sex månader.
Primärt studerades antalet fall av ischemisk hjärtdöd, hjärtinfarkt och svår återkommande ischemi. I placebogruppen inträffade två fall av ischemisk hjärtdöd, två fall i hjärtinfarkt och fem fall av svår återkommande ischemi. I antibiotikagruppen inträffade endast ett fall av svår ischemi och ingen hjärtdöd eller infarkt.
Författarna anser att resultaten stöder hypotesen att immunologiska och mikrobiella faktorer kan spela en roll för patogenesen vid ateroskleros och celltillväxt in i den skadade kärlväggen.
De anger att det finns åtminstone två tänkbara förklaringar till deras fynd. Den ena är att roxitromycin tack vare sin effekt mot Chlamydia pneumoniae undertrycker en reaktivering av en kronisk infektion i aterosklerotiska plack. Den andra kan vara att roxitromycin har en antiinflammatorisk effekt så att inflammationen i placken hålls stabil.
The Lancet 1997;350:378?9, 404?7, 430?6
British Medical Journal 1997;314:1317?8,1318?9 n