Trygg läkemedelsförsörjning på kongressen

I vården slussas patienter ofta runt mellan olika avdelningar, och de ska ofta ha många olika mediciner. Förvirring uppstår lätt, läkemedel förväxlas och glöms bort. På Nordisk läkemedelskongress presenteras försök att få en säkrare läkemedelsförsörjning.

25 apr 2002, kl 19:26
0

Sista dagen på Nordisk läkemedelskongress, onsdagen den 29 maj, kommer till stor del att ägnas åt hur läkemedel ska komma ut till kunder och patienter på bästa sätt.

Idag lägger sjuksköterskor på klinik en hel del tid på att sortera och dela ut läkemedel till patienterna, tid som hade kunnat gå till omvårdnad i stället. I brådskan är det också lätt hänt att det blir fel. Många äldre använder flera mediciner samtidigt och behöver mycket hjälp med att hålla reda på dem.

Till råga på allt blir det ofta fel när en patient överförs från en avdelning till en annan. Tommy Eriksson från sjukhusapoteket på universitetssjukhuset i Lund ska berätta om en undersökning utförd där. Resultatet var att 21 procent av läkemedlen antingen blev felaktigt överförda eller saknade dokumentation för varför de ändrats.

I Eksjö har Elisabeth Gustafsson arbetat med ett projekt för att komma tillrätta med problemen vid överföringar mellan enheter. I projektet har man arbetat med en gemensam läkemedelslista för att underlätta när patienter går från primärvård till medicinklinik. Ett datoriserat system skulle ge ordning och reda.

? Det blir bättre, men helt bra blir det inte.

Den största felkällan i försöket var att läkarna inte skrev in i de elektroniska journalerna när de satte ut läkemedel.

? Läkarna hinner inte, och anser väl inte det vara det mest väsentliga. De har så mycket att göra. Även om man datoriserar finns det problem kvar. Det var väl det vi tyckte var viktigt att se i projektet.

På kongressen kommer det också att bli en paneldiskussion där erfarenheter från de nordiska länderna jämförs och diskuteras.

Automatisk distribution

Senare samma dag kommer läkemedelsdistributionen på sjukhus att avhandlas. Det första föredraget, som enligt programmet ska handla om internationella trender på området, kommer snarare gå igenom Helsingborgsmodellen, ett system för automatisering av distributionen. Birgitta Seiving och Lina Mobärg ansvarar för föredraget, och senare på dagen kommer även Paul Kleiby, som har fungerat som konsult för projektet, att tala.

? Helsingborgsmodellen för logistik är att vi ser till helheten och inte som vi brukar, det lilla inom apotekets väggar. Vi började med att göra en analys från beställning till distribution och såg att fem procent av läkemedlen går via apoteket. Det ger ringa effekt att satsa på total säkerhet i en sådan liten del, säger Birgitta Seiving på sjukhusapoteket på Helsingborgs lasarett.

Med hjälp av en maskin som ger en plastpåse per dygn med de läkemedel som en patient ska ha ökade man säkerheten och sparade tid. Dessutom kopplades sjukhusets datajournalsystem ihop med Apotekets ATS-system. Därigenom kunde en notering i journalen leda till att läkemedlet beställdes, och instruktioner gick vidare till dospackningsmaskinen som doserade enligt den nya journalnoteringen. Att få alla datorsystemen att fungera ihop var komplicerat, men det gav utdelning. Kassationen och felfrekvensen blev mycket låg.

? Med de dosenheter man har i dag är kontrollen långt ifrån användarna. Med vårt system görs kontrollen på kliniken innan beställning, med apotekarna ute på klinikerna, säger Birgitta Seiving.

? Det gagnar patienterna och det sparar tid för sjuksköterskorna. De har annat att göra än att springa runt med pillerburkar. På Helsingborgs sjukhus kan man spara tid som motsvarar ungefär tio tjänster. Om man räknar på hela Skåneregionen blir det ungefär 100 tjänster.

Tydlig nettovinst

Vinsten med systemet är stor även om man räknar med det ytterligare jobb som behöver göras av apotekare. Merarbetet på apoteket motsvarade ungefär en dag per vecka och avdelning. Men på varje avdelning sparades arbetstid för sjuksköterskorna som motsvarade en halvtidstjänst. Systemet kommer nu att införas på alla avdelningar på Helsingborgs lasarett.

Om man jämför med andra länder ligger Sverige efter med automation av läkemedelsdistribution. Ann Slee kommer till kongressen för att berätta om erfarenheter från England. Där har problem med felaktig distribution kunnat minskas med tre fjärdedelar. Speciellt användbar har automatiseringen varit för patienter med begränsad kunskap om sin medicinering.

Under onsdagen kommer också delegater från de olika länderna att avhandla projekt för att förbättra läkemedelsanvändningen. Ett av de största problemen med läkemedelsbehandling är att patienterna ofta inte tar sina piller enligt ordinationen. I Sverige har Abla-projektet behandlat detta, och det finns naturligtvis även erfarenheter från de andra nordiska länderna.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng