En astmatiker kan absolut inte ta en Magnecyl mot t ex huvudvärk, men det kan gå att ta en Dispril, en Aspirin eller en Bamyl. Det är slutsatsen av kontraindikationstexterna i FASS -97 på preparat som innehåller acetylsalicylsyra. På liknande sätt är det fullt möjligt för en astmatiker att få ibuprofen i askar som det står Nurofen eller Brufen på, medan ibuprofen av märket Ipren är helt omöjligt att ta för en astmatiker. Det kanske allra märkligaste är att en astmatiker kan, enligt FASS-texten, absolut inte ta en Treo medan det skulle kunna gå bra att ta en Treo Comp.
Dessa minst sagt förvirrande uppgifter står alltså att läsa i nya FASS som kommer i månadsskiftet januari-februari 1997. Kontraindikationstexterna i FASS skiljer sig nämligen på en väsentlig punkt mellan olika smärtstillande preparat som består av samma substans. Preparaten Magnecyl, Ipren och Treo har alla tre astma som en absolut kontraindikation, vilket ingen av de andra smärtstillarna i samma grupper har.
Detta är dock inget nytt för 1997 års utgåva av FASS utan föregående utgåvor har också varit inkonsekventa på denna punkt. Magnecyl, Ipren och Treo har nämligen haft astma som absolut kontraindikation sedan 1990.
? Detta är ju fullständigt inkonsekvent, säger Kjell Nyman, distriktsläkare i södra Stockholm. Det är mycket viktigt att FASS-texterna är adekvata och speciellt då kontraindikationstexterna. Vi allmänläkare handskas med många olika preparat och är rädda för att göra fel på kontraindikationer så dessa texter följs noggrant.
Kjell Nyman menar att inkonsekvensen förvirrar både läkarna och patienterna. Dessutom undanhålls effektiva preparat från en grupp människor som skulle kunna ha stor användning för dem.
? Min erfarenhet är att en väsentlig del av smärtan är inflammatorisk och jag har mycket god erfarenhet av effekten av fram för allt ibuprofen-preparat, säger Kjell Nyman. De är överlägsna paracetamol vid dessa smärtor. När jag möter astmatiker så är dessa preparat många gånger antingen helt okända eller så har de inte vågat prova dem på grund av kontraindikationstexten.
Att gå för långt
Mellan fem och tio procent av alla astmatiker har en intolerans mot acetylsalicylsyra och NSAID-preparat. Det är främst personer med s k endogen astma ? en speciell typ av astma som ofta börjar med rinit, näspolyper och kronisk urtikaria ? som har en intolerans mot acetylsalicylsyra och NSAID-preparat och därför riskerar att drabbas av en anafylaktisk reaktion.
Astmatikers intolerans mot acetylsalicylsyra och NSAID-preparat var något som uppmärksammades i mitten på 1980-talet i samband med ett dödsfall och några andra allvarliga incidenter. Därför infördes 1987 en generell kontraindikationstext i FASS på samtliga preparat av den här typen. Kontraindikationen innebär att personer som tidigare fått symtom på astma, rinit eller urtikaria av acetylsalicylsyra eller ett NSAID-preparat på grund av korsreaktion inte ska använda något preparat ur denna grupp av läkemedel.
Men att införa en kontraindikation för samtliga astmatiker för dessa preparat tycker Bengt-Erik Wiholm, chef för Läkemedelsverkets biverkningsenhet, är att gå för långt.
? Jag tycker att det är att vara för försiktig, säger han. Det skulle ju innebära att de övriga 90 procent av astmatikerna, som inte har någon intolerans, inte skulle kunna ta dessa preparat. Detta är ett felaktigt sätt att resonera på.
Bengt-Erik Wiholm anser även att en sådan utvidgning av kontraindikationstexten kan få långtgående konsekvenser för förtroendet för FASS-texterna.
? Effekten kan bli att både läkare och patienter tappar respekten för begreppet kontraindikation, säger han.
Vill ha diskussion
På Pharmacia & Upjohn, som säljer alla tre prepraraten Magnecyl, Ipren och Treo, håller man med om att skillnaderna i FASS-texterna är en aning förvirrande, men hänvisar till ett möte med Läkemedelsverket 1989 där man beslöt att införa en generell varningstext på alla receptfria förpackningar av smärtstillare med acetylsalicylsyra och ibuprofen. Den texten säger bl a att preparaten ?skall ej användas av? personer med astma?? Det var efter den diskussionen som förändringen av FASS-texterna också gjordes. Sven Langworth, medicinsk rådgivare på Pharmacia & Upjohn Sverige, påpekar att även patient-FASS-texterna för samtliga av de aktuella receptfria preparaten innehåller denna text. Det innebär att det, förutom olikheterna mellan olika FASS-texter, även finns inkonsekventa skrivningar både mellan FASS och patient-FASS och mellan FASS och förpackningstexterna. Sven Langworth menar att det vore bra om läkemedelsföretagen tillsammans såg över FASS-texterna, möjligen med Läkemedelsverket som koordinator.
? Jag tycker att vi ska ta en diskussion om hur det egentligen bör stå i FASS-texten, säger han. Då måste vi naturligtvis också tänka på att även receptfria preparat skrivs på recept. Jag kan se nackdelar med för många absoluta kontraindikationer och det är möjligt att vi har gått för långt. Samtidigt anser jag nog att man bör vara rätt försiktig i den här frågan.
? Vi kommer att se över våra FASS-texter för att få dem uniforma på våra produkter. Samtidigt tycker jag nog att om astma ska vara absolut kontraindicerat så bör det vara det på alla produkter, även konkurrenternas, säger Sven Langworth.
Genomgång 1997
Under 1997 kommer Läkemedelsverket dock att titta närmare på NSAID- och acetylsalicylsyra-preparaten i det nya programmet för fem-årsgodkännande som infördes i och med EU-inträdet. Då kommer produktresuméerna gås igenom för dessa produkter; produktresuméer som sedan kommer att ligga till grund för de nya FASS-texterna.