Svårt för nya läkemedel mot astma

Uppemot 95 procent av astmapatienterna kan uppnå tillräcklig effekt med befintliga läkemedel, vilket ställer höga krav på nya läkemedelskandidater.

20 okt 2004, kl 17:48
0

Den grundläggande behandlingen av astma är sedan länge antiinflammatoriska läkemedel i kombination med luftrörsvidgande, korttidsverkande beta 2-stimulerare vid akuta besvär. Utöver dessa läkemedel finns bland annat långtidsverkande beta 2-stimulerare, antikolinergika och leukotrienhämmare i tablettform att tillgå för lungläkarna och deras patienter.


Behandlingsalternativen är alltså många. Enligt en rapport från amerikanska Research and Markets, som refererar flera opinionsledare, kan uppemot 95 procent av astmapatienterna uppnå en tillfredsställande effekt med hjälp av de befintliga läkemedlen, om de används på rätt sätt.


Ska nya läkemedel bli annat än nischprodukter gäller följaktligen höga krav på effekt, biverkningsprofil och användarvänlighet.


? Dessutom är astma ett mångfacetterat syndrom som ofta har olika karaktär hos olika patienter. Det gör det svårt att ta fram ?blockbusters? som fungerar för majoriteten av patienterna, säger Pär Gyllfors, läkare vid lungkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Biologiska läkemedel


I en ny rapport från analysföretaget Pharmalicensing bedöms den sena forskningspipelinen på såväl astma- som kolområdet som ganska svag. Ett av de forskningsspår som är på väg ut i klinisk praxis är, som på flera andra terapiområden, biologiska läkemedel i form av monoklonala antikroppar. På indikationen astma är de inriktade på allergiska former av sjukdomen, vilket grovt räknat hälften av astmapatienterna lider av.


? Det här är ett helt nytt sätt att angripa astmasjukdomen som är mycket intressant. Men det är också ett dyrt sätt. Mot bakgrund av vår nuvarande ekonomiska situation lär antikroppar bara bli aktuella för de svårast sjuka patienterna, säger Pär Gyllfors.

Xolair på väg


Flera antikroppar befinner sig i fas III-studier. Det läkemedel som hunnit längst i utvecklingsprocessen är omalizumab (Xolair), som har immunglobulinet IgE som måltavla. Läkemedlet är godkänt i USA sedan i juni 2003. I juni i år lämnade man in en ansökan om godkännande till den europeiska läkemedelsmyndigheten.


Omalizumab är indicerat vid lindrig till kraftig allergisk astma när inhalerade steroider inte ger adekvat effekt, och ges via subkutana injektioner.


Enligt Anders Kärnell, medicinsk direktör på Novartis, får idag 9 000 patienter i USA läkemedlet.


? Produkten är smal och bara avsedd för de riktigt svåra fallen av allergisk astma, när annan terapi inte fungerar. Mot den bakgrunden är vi mycket nöjda med det genomslag som Xolair fått hittills.


De mest lovande aktuella läkemedelskandidaterna i sen klinisk fas, vid sidan av de monoklonala antikropparna, redovisas i rutan nedan.


 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng