Med glädje läste vi debattinlägget om nikotinläkemedel (NRT) från Annelill Davidsson och Stefan Tornberg i Läkemedelsvärlden 11/03. Vi instämmer i att dessa läkemedel bör ingå i förmånssystemet, men vi tror att vissa villkor bör vara uppfyllda först. Vi anser att endast personer som ingår i ett rökavvänjningsprogram bör komma i fråga när det gäller subvention. Det kan vara allt ifrån 5 minuters rådgivning vid 6-10 besök på apotek, till att delta i mer organiserad rökavvänjning som till exempel gruppträffar. Vi är övertygade om att den positiva effekten av läkemedlen skulle öka avsevärt genom att kunden får råd om hur han ska använda dem. Felanvändning av NRT är tyvärr vanlig. Vi tror även att subventionen ska vara tidsbegränsad.
Vi har arbetat med tobaksfrågan inom yrkesföreningen Farmaci mot tobak sedan 1997 och vet vilka stora samhällsvinster det skulle medföra om fler rökare blev rökfria genom att NRT ingick i förmånssystemet, vilket också Annelill Davidsson och Stefan Tornberg påpekar i sin debattartikel. Vi i Farmaci mot tobak ser dessutom ökade möjligheter till datainsamling och analys av användningen av NRT och rökfrihet, om läkemedlen förskrivs inom högkostnadsskyddet.
Idag finns godkända läkemedel för lindring av abstinensbesvären vid rökslut. I SBU: s rapport ?Metoder för rökavvänjning? framhålls att behandling med NRT fördubblar möjligheterna för den som försöker sluta röka att fortfarande vara rökfri ett år efter rökstoppet. Kort rådgivning plus NRT ökar antalet rökfria till det dubbla. Får man intensiv rådgivning och använder NRT ökar möjligheterna upp till 40 procent.
Idag finns merparten av rökarna i samhällsgrupper med dålig betalningsförmåga. I en Sifoundersökning från 2000 var andelen rökare bland SACO medlemmar 19 procent medan det i LO var 42 procent av kvinnorna och 26 procent av männen som rökte. Allra mest röker kvinnor i åldersgruppen 15-29 år inom LO, där 61 procent är rökare. För dessa grupper kan utläggen för NRT utgöra ett hinder. I de nationella Folkhälsomålen är minskat tobaksbruk ett av delmålen och det övergripande målet för folkhälsoarbetet gäller att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, oberoende av till exempel ålder, kön och utbildningsnivå.
I flera länder inom och utom Europa har man försökt skapa förutsättningar för att alla som så önskar ska kunna bli rökfria. Ländernas regeringar har till exempel subventionerat rökavvänjning och de läkemedel som förhindrar abstinensbesvär. I Storbritannien har subventionen funnits sedan april 2001. Den praktiska tillämpningen har utformats något olika beroende på lokala förutsättningar. Flera projekt har drivits och utvärderats. Om man i Glasgow har rätt att få receptbelagda läkemedel gratis gäller förmånen även NRT. Om man betalar för sina läkemedel betalar man samma avgift som gäller de receptbelagda läkemedlen. För att få denna subvention ska man besöka sitt apotek en gång i veckan upp till 12 veckor för att få stöd och råd under 5-10 minuter per besök. I Manchester har man testat att ge NRT helt gratis i sex veckor till dem som redan får receptbelagda läkemedel utan kostnad, men även för övriga reduceras kostnaderna. Apotek som deltar i rökavvänjningsprogrammet med gratis och subventionerade läkemedel får en ersättning för arbetet.
Farmacevter och apotek spelar alltså en viktig och tydlig roll i rökavvänjningsarbetet. Även i Sverige har man avsatt extra pengar för kampen mot tobak. Statens folkhälsoinstitut har till exempel fått 30 miljoner per år under tre år för att intensifiera sitt tobakspreventiva arbete. Apoteket AB kommer också att skruva upp sitt folkhälsoarbete år 2004 genom flera sluta röka- aktiviteter under Bättre Hälsa-satsningen. Fler aktörer än tidigare både på apotek och utanför kommer därför under kommande år att kunna ge de råd och det stöd rökaren behöver för att bli rökfri.
Det är nu eller aldrig som Sveriges farmacevter kan visa vad man kan och vill inom området. Kan subventionerade NRT med de villkor vi i Farmaci mot tobak pekar på vara ett sätt att hjälpa fler rökare att bli rökfria? Skulle Sveriges farmacevter kunna arbeta lika aktivt som sina engelska kollegor om NRT ingick i förmånssystemet? Vad anser Apoteket AB om subventionerade NRT? Är det angeläget att även i fortsättningen sälja dessa läkemedel med information och råd på apoteken eller kan de säljas i övrig handel som i Danmark? Vilka yrkesgrupper ska få förskrivningsrätt? En utökad förskrivningsrätt skulle avlasta läkarna. Kan även tandläkare, sjuksköterskor och farmacevter komma ifråga efter utbildning? Hur kvalitetssäkrar man det stöd och de råd som apoteken erbjuder idag? Vem utformar guidelines och hur ska det se ut i en framtid om NRT subventioneras och förskrivningsrätten utökas? Vi välkomnar en fortsatt diskussion!
Monica Ribohn
Berith Brådström
Styrelsen för Farmaci mot tobak