Penicillin V, däribland Kåvepenin (fenoximetylpenicillinkalium), är Sveriges mest sålda antibiotika. Det används mot en rad vanliga bakteriella infektionssjukdomar, oftast mot halsfluss orsakad av bakterier av typen grupp A-streptokocker.
Nu visar en ny avhandling av Karin Rystedt, allmänspecialist och forskare vid Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet, att den rekommenderade tio dagar långa antibiotikabehandlingen kan ställa till med rejäla besvär i förhållande till nyttan.
– För den enskilda patienten är vanliga biverkningar svamp och diarréer, visar våra studier. Ur ett samhällsperspektiv är antibiotikaresistens ett av våra allra största folkhälsohot, säger Karin Rystedt.
Läker oftast ut av sig själv
Halsfluss är en av de 20 vanligaste diagnoserna i primärvården, med omkring 300 000 fall per år, enligt viss.nu.
Oftast beror infektionen på virus, ungefär vart tredje fall orsakas av bakterier. Halsfluss är i regel okomplicerad och läker för det mesta ut av sig själv, berättar Karin Rystedt.
– Vid bakteriell halsfluss skriver vi ut antibiotika för symtomlindring. Studier av vuxna visar att det förkortar sjukdomsperioden med en enda dag.
Enligt dagens riktlinjer behandlas bakteriell halsfluss med en tio dagar lång penicillinkur.
– Det är en förhållandevis lång tid, jämfört med exempelvis fem dagar för öroninflammation.
Kort behandling lika bra som lång
I en studie slumpades 422 patienter vid 17 deltagande vårdcentraler endera till den rekommenderade tiodagarskuren eller till behandling i fem dagar.
Resultatet: Halverad behandlingstid hade lika god klinisk effekt.
Även tidigare studier har visat att kortare antibiotikakurer kan vara lika effektiva som längre. Det gäller exempelvis behandling av små barn med okomplicerad lunginflammation, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.
Men biverkningarna av den långa behandlingen var desto vanligare. Var tredje patient drabbades av diarré, jämfört med var fjärde i femdagarsgruppen.
Penicillin ger var fjärde kvinna underlivsbesvär
Kvinnor riskerar dessutom ytterligare besvär av den långa antibiotikakuren.
Så många som var fjärde drabbades av underlivsbesvär som ökade flytningar och klåda, ofta orsakat av svamp. I femdagarsgruppen var andelen knappt var sjunde.
– Jag har ju mött de här kvinnorna i mitt arbete på vårdcentralen. Svamp kan vara ett gissel som plågar kvinnor. Förutom flytningar och klåda kan man få brännande smärta som gör det svårt att sitta, stå och gå – ja till och med att tänka.
Okänt att underlivsbesvär är så vanligt
Att underlivsbesvär är en så vanlig biverkan hos kvinnor är inte känt sen tidigare.
– Det är intressant att underlivsbesvär inte anges i Fass som en mycket vanlig biverkan av Sveriges mest sålda typer av antibiotika som Kåvepenin.
Med så många kvinnor med i forskargruppen var det självklart att ta med underlivsbesvär i studien, konstaterar Karin Rystedt torrt.
Hon hoppas förstås att studieresultaten ska minska antibiotikaförskrivningen. Det är viktig kunskap för både läkarna och kvinnorna själva, poängterar hon.
Om kvinnorna själva får information om biverkningarna kan de göra ett bättre informerat val, om de tycker att nyttan med antibiotika är värd den stora risken för biverkningar
– Min kliniska erfarenhet är att många kvinnor tackar nej till antibiotika, att det inte är värt biverkningarna för en dags förkortad sjukdomstid. Det gäller inte minst kvinnor som redan har underlivsbesvär, berättar Karin Rystedt.
Redan lett till ändrade riktlinjer
Forskningen har redan lett till förändringar. Efter att studien publicerades i BMJ, British medical journal, har Norge ändrat sina riktlinjer till den förkortade behandlingen.
Det har Strama i Västra Götaland också gjort.
– Nu ska de svenska nationella riktlinjerna göras om, det ska bli väldigt intressant att se om det blir någon förändring.
Avföringsprover före och efter behandling hos 31 patienter visade dessutom på en signifikant ökning av tarmbakterier som är resistenta mot den här typen av antibiotika. Forskarnas studie är publicerad i JAC-Antimicrobial Resistance.
Även detta är ny kunskap, vilket kan tyckas underligt med tanke på att penicillin använts i 80 år, konstaterar Karin Rystedt.
– Våra fynd talar för att penicillin V ska användas med försiktighet och bara när nyttan överväger riskerna.
Nyttan för barn okänd
Nu vill hon gå vidare och se om den här typen av antibiotika har någon symtomlindrande effekt alls för barn med halsfluss.
Några tydliga bevis för det finns inte idag, menar hon.
– Dessutom bär barn ofta på typ A-streptokocker i näsa och svalg utan att ha några symtom. Risken är stor att man ställer fel diagnos och ger barn med virusorsakad halsfluss antibiotika i onödan.
Barns sammansättning av tarmbakterier är dessutom plastisk och mer lättpåverkad än vuxnas.
– Det kan vara så att risken för att barns mikrobiota påverkas negativt är större. Behandlingens biverkningar behöver också undersökas, avslutar Karin Rystedt.
