Oro för ny indikator som ska styra forskningsanslag

Oro för ny indikator som ska styra forskningsanslag

Samverkan som kvalitetsindikator i forskningspropositionen tas emot med skepsis.

29 nov 2016, kl 11:53
0

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet

Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten.

Kunskap i samverkan är namnet på forskningspropositionen som presenterades av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, igår.

– Namnet på propositionen försöker fånga den färdriktning regeringen vill se. Det handlar om ökad samverkan mellan högskola, näringsliv och samhälle, sa ministern i ett pressmeddelande.

I linje med detta föreslås samverkan som en tredje kvalitetsindikator för fördelning av forskningsanslag till lärosäten. Den ska väga lika tungt som de två befintliga indikatorerna, som är publiceringar och citeringar samt externa medel.

Men den stora tyngden på samverkan ses med skepsis från flera tunga håll i mottagandet av propositionen. Ingen är rimligen emot samverkan i sig, men att den ska bli en mätbar kvalitetsindikator som ska få styra forskningsanslag anses inte lika självklart. Det tycker bland andra Uppsala universitets rektor Eva Åkesson.

Hon skriver på universitetets rektorsblogg att lärosätenas prestationer inom samverkan i ökad utsträckning ska styra fördelningen av basanslaget är något som oroar henne allvarligt. Det saknas bra indikatorer för hur samverkan fungerar och de modeller som i innovationsmyndigheten Vinnovas regi hittills har utvecklats för att värdera samverkan har inte lett till något som skulle kunna vara ett rimligt underlag för att styra en resursfördelning, menar hon.

”Bedömningen riskerar att bli godtycklig”, skriver hon på rektorsbloggen.

Även på Apotekarsocieteten är man tveksam inför hur samverkan i praktiken ska kunna fungera som en kvalitetsindikator som ska styra hur anslag fördelas.

– Ansatsen i detta är fullt förståelig och kan fungera i många sammanhang men jag kan även se vissa risker med detta, säger Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten. Hon menar att det är viktigt att hitta en balans mellan denna nya kvalitetsindikator och de befintliga. Karin Meyer påpekar också att även om samverkan är bra på många forskningsområden, så gäller det inte för alla.

– Forskningsområden där det är mindre självklart är den mycket tidiga grundforskningen, där de framtida användningsområdena kan vara svåra att definiera, säger hon.

Apotekarsocieteten ställer liksom Uppsala universitets rektor frågor kring själva mätandet av framgångsrik samverkan. Karin Meyer kallar det en utmaning hur samverkan ska mätas och följas upp på ett sätt som möjliggör nationella jämförelser.

Så hur ska samverkan mätas? I propositionen framgår att man tänker tillsätta en utredning som ska se över ett nytt system för resursfördelning och hur anslag för forskning och utbildning på forskarnivå ska fördelas, inklusive hur samverkansuppgiften kan premieras ekonomiskt.

Men oron som Uppsala universitets rektor Eva Åkesson känner, lär inte stillas vid en mer ingående läsning av propositionen, i alla fall inte tills att resurstilldelningsutredningen kommit med förslag (och utredningen är inte tillsatt än).

I avvaktan på utredningens förslag avser nämligen regeringen att använda Vinnovas bedömningar av samverkan med det omgivande samhället som grund för tilldelning av nya resurser.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng