I en avhandling som läggs fram nästa vecka vid högskolan i Kalmar har apotekaren Bengt Åstrand studerat utvecklingen av elektroniska stöd vid förskrivning av läkemedel.
I studien visar han att Sverige har kommit långt volymmässigt i insamlandet och lagrande av information om förskrivning och läkemedelsuttag, men han har också kommit fram till att informationen skulle kunna användas bättre. Fler skulle kunna ta del av den, bland annat bör läkemedelsförteckningen göras bättre tillgänglig för vården och användas mer i forskningssammanhang, anser han.
I Sverige skrivs nästan 70 procent av recepten elektroniskt, vilket kan jämföras med cirka två procent i USA.
Bengt Åstrand visar också i avhandlingen att det oftare uppstår oklarheter vid användning av e-recept än vid traditionell förskrivning, vilket kan innebära en ökad risk för patienter. Expeditionen av ungefär 7 000 e-recept och lika många tryckta recept studerades under tre veckor i början av 2006.
Det visade sig att farmacevterna var tvungna att ta 70 procent fler kontakter med förskrivarna när e-recept användes jämfört med pappersrecept.
? Jag tror att förklaringen är att det tillkommer väldigt många nya användare av e-recept. En till förklaring är att systemstöden varierar. Vi har idag 17 olika journalsystem som skickar recept så det är klart att det finns varierande kvalité på dem, säger Bengt Åstrand.
Han tror ändå att e-receptens fördelar överväger och att det bara är en tidsfråga innan förekomsten av pappersrecept upphör. Han berättar att Apoteket samarbetar med landstingen för att förbättra systemen för den elektroniska förskrivningen.
