Ojämn tillgång på epilepsibehandling

Tillgången på rekommenderade läkemedel mot epilepsi varierar stort. Det
är betydligt svårare för äldre, lågutbildade och för personer som bor
på landsbygden att få den vård de behöver. Det visar en ny svensk
studie.

26 jan 2010, kl 11:38
1

För att som epilepsipatient få tillgång till den bästa vården ska man vara kvinna, ung, högutbildad och bo i en storstad. Det är slutsatsen i en studie som gjorts av forskare i Uppsala och Stockholm. Resultaten som publicerats i amerikanska Neurology visar också att äldre och lågutbildade i lägre utsträckning får rätt vård.

Peter Mattson, neurolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har ansvarat för studien och är förvånad över resultaten.
– Målet för den svenska hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Därför är resultaten förvånande. De bekräftar att det finns socioekonomiska skillnader såväl i tillgången till specialistläkare och antiepileptika, säger Peter Mattsson i en kommentar.

Studien genomfördes 2006 och bygger på data från läkemedels- och patientregistren. Totalt omfattar den omkring 26 000 patienter från hela landet. Alla hade en epilepsidiagnos och behandlades med läkemedel.
– Resultaten visar också att de pateinter som fått träffa en nuerolog hade bättre chans att få behandling med de nyaste läkemedlen, säger Peter Mattsson.

En förklaring till att kvinnor oftare än män får tillgång till de senaste läkemedlen kan enligt Peter Mattsson vara att fler kvinnor har dubbla diagnoser som behandlas med läkemedel och att de därför har mer kontakt med vården. När det gäller äldre pekar han på att gruppen inte lika ofta remitteras till en neurolog utan behandlas av andra specialister inom till exempel stroke eller demenssjukdom. Patienter över 80 år får fyra till tio gånger mer sällan tillgång till de nyaste läkemedlen. Konsekvensen kan bli sämre kognitiv förmåga, att man blir tröttare och mindre aktiv.

Gunilla Ringbäck Weitoft på Socialstyrelsen är en annan av forskarna bakom studien. Hon menar att resultaten hjälper till att identifiera problemen som finns.
– Vi kan aldrig acceptera att någon får sämre vård på grund av social bakgrund. Därför är det viktigt att vi fortsätter följa upp vilka grupper som får tillgång till vilka läkemedel och synliggör de orättvisor som finns.

Forskarna kommer till våren att inleda en uppföljande studie om barn med epilepsi, vilken roll föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst spelar för tillgången till specialistsjukvård och moderna preparat.

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Återigen görs kopplingen “senaste”, “moderna” “nyaste” läkemedeln och “bästa vården”. Kopplingen borde istället vara mellan “bäst dokumenterade läkemedlen” och “bästa vården”. Nyintroducerade läkemedel vet man med automatik mycket mindre om vad gäller effekt och säkerhet på lång sikt. Detta kanhända diskuteras i artikeln (som jag inte läst ännu), men jag tycker Läkemedelsvärlden borde ha mer vett än att referera på detta sätt. Nytt är inte alltid bäst, det vet man först efter flera år. I de fall man har en fungerande behandling med inga/acceptabla biverkningar så finns det ingen anledning att byta läkemedel från ett väl beprövat till ett nytt relativt oprövat.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng