Ny studie ändrar inte svensk rekommendation

Ny studie ändrar inte svensk rekommendation

Amerikanska forskare menar att fullvaccinerade vuxna inte behöver påfyllnad av vaccin mot tetanus och difteri.

27 feb 2020, kl 10:06
0

Tiia Lepp. Folkhälsomyndigheten.

Tiia Lepp. Foto: Lena Katarina Johansson.

Personer som genomgått barnvaccinationsprogrammet och fått alla doser av vaccin mot stelkramp (tetanus) och difteri behöver inga påfyllnadsdoser som vuxna. Det är budskapet från amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften Clinical infectious diseases.

Det är sedan tidigare känt att den som fått samtliga fem doser som ingår i barnvaccinationsprogrammet har ett långvarigt skydd. I ett ”position paper” 2017 fastslog också Världshälsoorganisationen WHO sina rekommendationer till att fullvaccinerade vuxna inte behövde återkommande påfyllnadsdoser.

Vaccin vart 20:e år

Rekommendationerna skiljer sig dock bland olika länder. I USA är till exempel rekommendationen att fylla på vaccinet vart tionde år. Även i Europa rekommenderar många länder tioårspåfyllnad medan några länder går på WHO:s linje utan påfyllnadsdos. I Sverige är rekommendationen att fylla på vaccinet vart 20:e år.

I studien jämförde forskarna antalet rapporterade fall av stelkramp respektive difteri mellan åren 2001 och 2016 i länder som ger återkommande påfyllnadsdoser (vart femte till vart 20:e år) med länder som inte fyller på vaccinet. Totalt omfattade undersökningen 31 länder.

Resultaten visade att det totala antalet fall av stelkramp sjönk gradvis från studiens början, men att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan länder som gav påfyllnadsvaccin och de som inte gjorde det. Inte heller för difteri skilde sig antalet fall emot mellan länder som gav påfyllnadsdoser och de som inte gjorde det.

Kan spara miljarder

Forskarna menar därför vuxna, fullvaccinerade personer inte behöver återkommande påfyllnadsdoser av stelkramps- och difterivaccin. I USA där rekommendationen är en booster-dos vart tionde år skulle man då kunna spara över en miljard dollar årligen, enligt forskarna. Pengarna skulle i stället kunna användas till att förstärka vaccinationsstatusen hos ovaccinerade eller undervaccinerade personer, menar de.

Resultaten i studien kommer dock inte att påverka de svenska rekommendationerna vad gäller påfyllnadsdoser, säger Tiia Lepp, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

– Våra rekommendationer utvärderas återkommande då man gör en samlad utvärdering. En enstaka studie som detta ändrar inte de nuvarande rekommendationerna.

Tiia Lepp påpekar också att studien har vissa svagheter, som till exempel hur länderna klassificerats.

– Vissa länder, som till exempel Danmark och Island, har klassats som att det inte rekommenderar några påfyllnadsdoser, men det gör de.

Minskade intervallet

Vad gäller vaccin mot stelkramp och difteri är en av utmaningarna att de ges i samma spruta och antikropparna mot de båda bakterierna tycks ha lite olika livslängd. Senast de svenska rekommendationerna för vaccinen sågs över var 2009. Då kortade man till exempel intervallet för påfyllnadsdoser från vart 30:e till vart 20:e år på grund av detta.

– Rekommendationerna ändrades då för att underlaget visade att antikroppsnivåerna för difteri sjunker snabbare än för stelkramp. Bland personer i högre åldrar var det en större andel som saknade skyddande antikroppar mot difteri, säger Tiia Lepp.

Hur många vuxna som fyller på med stelkramps- och difterivaccinet kan inte Tiia Lepp svara på. Rekommendationen om påfyllnad vart 20:e år ingår inte i något vaccinationsprogram och det är upp till varje region hur man prioriterar arbetet med det.

Difteri och stelkramp

Difteri (”äkta krupp”) orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae. Bakterien sprids enbart mellan människor. För att smittas ska man haft nära kontakt med en smittsam person. Man kan även smittas genom indirekt kontakt via saliv. Difteribakterien kan bilda ett toxin som kan skada många av människans organsystem. Sjukdomen börjar ofta med en svalginfektion liknande halsfluss. Vid svår infektion får man tjocka beläggningar i luftrören som gör det svårt att andas (äkta krupp). Vid svåra fall kan man kvävas till döds. Difteribakterien kan också orsaka hudinfektioner. Dödligheten i luftvägsdifteri är 5-10 procent.

Tack vare bättre hygien och allmän vaccination mot difteri som infördes på 1940-talet i Sverige upptäcks mycket få fall av sjukdomen i dag. I början på 1900-talet var det dock en vanlig sjukdom som årligen dödade tusentals barn i Sverige.

Stelkramp (tetanus) orsakas även den av en bakterie; Clostridium tetani. Den sporbildande bakterien finns i tarmen hos många djur, men även i jord som gödslats. Sporerna kan överleva mycket länge, i flera decennier. Bakterien smittar inte mellan människor men eftersom bakteriesporerna kan finnas i vanlig matjord kan man smittas vid sår som uppstått i samband med trädgårdsarbete.

Stelkrampsbakterien bildar ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Sjukdomen karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar som brukar börja i ansiktet och nacken, och som sedan sprider sig till bål och extremiteter. Kramperna utlöses ofta via yttre stimuli som ljud och beröring och orsaka kvävning. Hos ovaccinerade leder en obehandlad infektion ofta till döden.

Innan den allmänna vaccinationen mot stelkramp infördes i Sverige på 1950-talet insjuknade enligt beräkningar mellan 50 och 100 personer årligen. Efter att vaccinationsprogram införts är stelkramp en ovanlig sjukdom.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Föregående artikel God tillgång på möjliga läkemedel mot covid-19
Nästa artikel Mardrömsstart för ny etikmyndighet

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng