Astrazeneca lanserar nu ett nytt antibiotikum, Zinforo (ceftarolinfosamil), för behandling av komplicerade infektioner i hud eller mjukvävnad samt samhällsförvärvad lunginflammation. Det är också det första antibiotikum av cefalosporintyp i Europa som har kliniskt bevisad effekt mot MRSA. Det godkändes i EU i augusti i år.
Företaget har också flera antibiotikaprojekt i olika faser. Bland annat ett som syftar till att göra antibiotika aktiva igen genom att ta bort resistensen genom molekylen AVI.
– Det är ett område med stora behov, och det behövs hela tiden utveckling av nya antibiotika på grund av resistensutvecklingen. Bakterier bryr sig inte om gränser, utan drabbar människor i både industriländer och utvecklingsländer. Det finns ett globalt behov av nya antibiotika, och det passar oss eftersom vi är ett globalt företag, säger Anders Ekblom, chef för R&D Science & Technology Integration Office och vd för Astrazeneca i Sverige.
Spridningen av resistenta bakterier är ett allvarligt globalt hot mot folkhälsan och det finns ett behov av nya och effektiva antibiotika. Men trots en ökande resistens både i världen och i Sverige, så kommer det inte så många nya antibiotika. Förklaringen är att forskningen visat sig vara mer komplicerad än man först trott, enligt Anders Ekblom.
– Dels överskattade man möjligheterna av den genetiska revolutionen, den har inte lett till nya läkemedel så snabbt som man trodde. En lärdom är att det tar tid att omsätta ny forskning. Dels måste antibiotika ofta ges i väldigt höga doser och då krävs det att de är extremt säkra. Biverkningsproblematiken har lett till att en del kandidater som inte haft en adekvat säkerhetsprofil har skrotats, säger han och påpekar att industrin samtidigt blivit bättre på att tidigare sålla ut läkemedelskandidater som inte håller måttet.
En annan anledning till att få nya preparat når marknaden är att få företag forskar inom området. Det kan enligt Anders Ekblom bero på att betalningsviljan inte är så hög som företagen önskar.
– Man vill använda så lite antibiotika som möjligt så sent som möjligt. Det blir en svår ekvation för läkemedelsföretagen eftersom det är stora utvecklingskostnader för nya läkemedel. Men myndigheter är medvetna om detta och det pågår diskussioner för att hitta ett bättre ersättningssystem för nya antibiotika, säger Anders Ekblom.
– En lösning skulle kunna vara om man snabbare fick en diagnos vilken bakterie patienten har så att man snabbt kan sätta in rätt typ av antibiotikum. Det skulle kunna öppna för att tidigt kunna ge patienten just det antibiotikum som är rätt med tanke på aktuella bakterier. Men här behövs mer forskning och utveckling av snabb diagnostik.
Samtidigt menar Anders Ekblom att det är väldigt angeläget att det fortsätter forskas fram nya antibiotika.
– Mycket av dagens sjukvård kommer inte att fungera om det inte finns effektiva antibiotika. Jag tycker att det känns väldigt rätt att vi gör detta, men det gäller att hitta en bättre ersättningsmodell. Det som borde öka betalningsviljan är att ett antibiotikum faktiskt kan bota patienten.
Men trots att man självklart vill få betalt för sina investeringar påpekar Anders Ekblom att man är måna om att det nya Zinforo används på rätt sätt.
– Vi har flera samarbeten på myndighetsnivå för en rationell antibiotikaanvändning och vi utbildar sjukvårdspersonal. Resistens blir allt vanligare, även i Sverige. Vi vill vara med och bidra till att bättre och mer effektiv behandling utvecklas för patienter som behöver det.
