Annons

NOTISER

Livsstilsförändringar kostnadseffektiva Att förebygga typ 2-diabetes med diet och motion är inte bara möjligt, speciellt för ickerökare, utan också mer kostnadseffektivt än läkemedel. Det visar två studier i Annals of Internal Medicine (1 mars). Enligt studierna reducerade både livsstilsförändringar och metformin risken för att utveckla typ 2-diabetes hos personer med förhöjt blodsocker. Men läkemedelsbehandlingen var […]

29 mar 2005, kl 16:50
0

Livsstilsförändringar kostnadseffektiva

Att förebygga typ 2-diabetes med diet och motion är inte bara möjligt, speciellt för ickerökare, utan också mer kostnadseffektivt än läkemedel. Det visar två studier i Annals of Internal Medicine (1 mars).
Enligt studierna reducerade både livsstilsförändringar och metformin risken för att utveckla typ 2-diabetes hos personer med förhöjt blodsocker. Men läkemedelsbehandlingen var nästan tre gånger så dyr som livsstilsmodellen. Dessutom fördröjde förbättrad diet och mer motion sjukdomen med omkring 11 år medan metformin sköt upp den i tre år.
Många studier har tidigare visat god effekt av livsstilsförändringar och den stora frågan är hur man gör patienterna motiverade. Ett sätt kan vara att inkludera avgifter för hälsofrämjande aktiviteter i sjukförsäkringarna i större utsträckning, menar forskarna.

Handbok i utsättning

Den första upplagan av handboken Fas-ut har nu lämnat tryckeriet. Överläkaren Claes Lundgren är huvudförfattare till boken som ges ut av Läkemedelskommittén i Västerbotten.
Boken (se LMV 12/03) som är den första i sitt slag är tänkt att fungera som en handbok för vårdpersonal och ger förslag på hur vanligt förekommande läkemedelsbehandlingar kan avslutas på ett för patienten så skonsamt sätt som möjligt.
En digital version är också på väg.

Nytt register på plats

Nyligen startade ett nytt nationellt läkemedelsregister (NPL, se LMV 11/03). Det är framtaget av Läkemedelsverket, Apoteket, Läkemedelsförmånsnämnden och Läkemedelsindustriföreningen, Lif. Registret vänder sig främst till hälso- och sjukvården, och innehåller aktuell och kvalitetssäkrad information om läkemedel godkända i Sverige.

I och med att de olika aktörerna samordnar sin produktinformation finns nu förutsättningar för att uppdatera produktregistret så snart en ändring sker.

Fler jobb i läkemedelssektorn

Mellan 1997 och 2003 hade antalet anställda inom läkemedels-, medicinteknik- och bioteknikbolagen ökat med drygt 5 300. Det visar en rapport som Vinnova tagit fram åt regeringen. Den ska i vår utmynna i en nationell innovations- och forskningsstrategi för bioteknikområdet.
Rapporten omfattar 800 företag som tillsammans 2003 hade 40 700 anställda, varav drygt hälften i Stockholm/Uppsala-området.
Astrazeneca, Pfizer och företagen med ursprung i Pharmacia hade tillsammans mer än 18000 anställda 2003, vilket är drygt 4000 fler än 1997.

MRSA ökade med 30 procent

Enligt en preliminär genomgång som Smittskyddsinstitutet gjort fortsätter antalet MRSA-fall att öka i Sverige. Det gäller de flesta landsting. Totalt anmäldes 709 fall förra året, en ökning med 30 procent jämfört med 2003. De flesta fallen rapporteras från de tre storstadsregionerna.

Tio FDA-experter var jäviga

Flera av experterna hade bindningar till de berörda företagen när FDA röstade för att tillåta rofecoxib (Vioxx) på marknaden igen och för att valdecoxib (Bextra) och celecoxib (Celebra) skulle vara kvar.
Enligt en kartläggning som New York Times gjort har tio av de 32 experterna under de senaste åren haft uppdrag av företagen. Och det var, enligt tidningen, deras röster som avgjorde. Om de tio inte röstat hade röstsiffrorna varit 12-8 för att valdecoxib skulle dras in och 14-8 för att rofecoxib inte skulle tillåtas på marknaden igen.
Däremot påverkade dessa experter inte slutresultatet för celecoxib, då bara en ansåg att preparatet skulle dras tillbaka.