Socialminister Lena Hallengren (S), forskningsminister Matilda Ernkrans (S) och biståndsminister Peter Eriksson (MP) berättar om regeringens arbete mot antibiotikaresistens. Mötet modererades av Anders Norström, global hälsoambassadör (th). Foto: Ingrid Helander.
Socialminister Lena Hallengren (S), forskningsminister Matilda Ernkrans (S) och biståndsminister Peter Eriksson (MP) berättar om regeringens arbete mot antibiotikaresistens. Mötet modererades av Anders Norström, global hälsoambassadör (th). Foto: Ingrid Helander.

Ministrar vill jobba ihop mot AMR

Arbetet mot antibiotikaresistens måste ske på många håll, konstaterades under ett seminarium under tisdagen. Samtidigt presenterades miljonanslag till en ny fond.

1 Okt 2019, kl 17:24
0

”All time high”, kallade Otto Cars, grundare av nätverket React, tisdagens sammankomst där fem ministrar från lika många departement diskuterade arbetet mot antibiotikaresistens.

– Vi är skyldiga våra barn, alla de som är sjuka eller kommer drabbas av en sjukdom och varandra att göra allt vi kan för att se till att mota antibiotikaresistens, sade socialminister Lena Hallengren (S), vid det seminarium regeringen bjudit in till för att berätta om arbetet mot antibiotikaresistens.

Förutom socialministern medverkade landsbygdsminister Jennie Nilsson (S), forskningsminister Matilda Ernkrans (S) och biståndsminister Peter Eriksson (MP) under seminariet. Peter Eriksson förde även klimat- och miljöminister Isabella Lövins (S) talan eftersom hennes statssekreterare Gunvor G Ericsson, som skulle ha medverkat, blivit sjuk.

Bland åhörarna fanns representanter för en rad olika organisationer, myndigheter och andra aktörer som arbetar med frågor som rör antibiotika och antibiotikaresistens. Det rådde en tydlig uppskattning om att frågan nu behandlas på en hög politisk nivå och över departementsgränserna.

Även de närvarande ministrarna uttryckte vikten av att hantera frågan ur ett ”one health”-perspektiv, det vill säga tvärvetenskapligt med hänsyn till såväl tillverkning, användning, övervakning och forskning som till djurhållning och livsmedelsproduktion.

Peter Eriksson konstaterade dock att det svåraste med att arbeta över departementsgränserna är regeringskansliet som han menade ”är uppbyggt i stuprör” – ett konstaterande som framkallade en hel del skratt.

Under seminariet gavs en överblick av det arbete som gjorts och görs inom antibiotikaresistensområdet i Sverige, som alla inblandade konstaterade har varit framgångsrikt och behöver fortsätta.

Även Sveriges roll internationellt lyftes fram – inte minst på djursidan – där Sverige som ett av få länder inte använder antibiotika i förebyggande syfte i hela djurbesättningar utan bara vid sjukdom.

– Vi har EU:s lägsta användning av antibiotika i djur, sade landsbygdsminister Jennie Nilsson. Internationellt kan vi föregå med gott exempel och öka medvetenheten. Min bild är att vi har en hög respekt och att det finns en stor efterfrågan på vår expertis. Men vi kan inte slå oss till ro utan måste fortsätta att jobba även på hemmaplan, till exempel vid upphandling och med ursprungsmärkning av kött på restauranger.

Lena Hallengren konstaterade att även på humansidan har Sverige en eftertraktad expertis med ett stort internationellt värde. Där nämnde hon till exempel global koordinering av arbetet inom antimikrobiell resistans (AMR), inklusive antibiotikaresistens och övervakning av resistensutveckling.

– Vi är också bra på det som sker i verksamheten, som att man ställer rätt diagnos – att vårdpersonalens arbete spelar stor roll i att man inte förskriver antibiotika i onödan.

På seminariet presenterades också en ny satsning inom det globala arbetet mot AMR. Som ett av de första länderna investerar Sverige 20 miljoner kronor i en ny fond startad av Världshälsoorganisationen WHO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och Världsorganisationen för djurhälsa, OIE.

Syftet med fonden är att stödja arbetet mot AMR i låg- och medelinkomstländer ur ett one health-perspektiv. Det innebär bland annat att öka kunskapen om AMR, förbättra övervakningen, verka för en ansvarsfull användning av antimikrobiella substanser och möjliggöra investeringar i nya läkemedel.

– Pengarna riktar sig till att implementera nationella handlingsplaner på landnivå och blir ett viktigt instrument för länderna att genomföra det man har sagt att man ska göra, sade Anders Norström, global hälsoambassadör, som modererade mötet.

Förutom Sverige är det än så länge bara Nederländerna som investerat i fonden (med cirka 50 miljoner kronor), men förhoppningen är att fler länder ska ansluta sig.

– Vi behöver komma över en viss tröskel för att få den breda uppslutningen och jag tror att om ett par länder till ansluter sig får man en tröskeleffekt, sade Peter Eriksson.

– Det här är en viktig början, sade Lena Hallengren. Om Sverige som land inte är med och bidrar blir det också svårt att vara ute och tala om hur viktigt det är med samarbete.

Efter ministrarnas presentationer och svar på frågor följde en paneldiskussion med företrädare från bland annat Lif, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Sida, Vetenskapsrådet och React.

På moderatorns fråga om vad man önskade sig för framtiden lyftes bland annat vikten av att säkerställa utveckling av och tillgång till både nya och befintliga antibiotika. Likaså behovet av förebyggande åtgärder som vaccinationsprogram på humansidan såväl som på djursidan, och ett utökat arbete med vårdhygien poängterades.

Under diskussionen lyfte Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet, EU:s nya forskningsprogram, Horizon Europe, som håller på att utformas just nu. Här diskuteras om ett av forskningsspåren ska fokusera på one health och AMR och om det blir så vill Jan-Ingvar Jönsson att det ska ledas av Sverige.

– Vi vill ta den rollen och leda partnerskapsprogrammet. Men då måste vi få politiskt tyngd och att regeringen säger ja, och den tydliga signalen har vi inte fått ännu. Jag skulle vilja se ett politiskt ställningstagande att Sverige önskar leda det nya partnerskapsprogrammet one health AMR och att regeringen utnyttjar sina kanaler inom EU och kommissionen så att vi faktiskt får det, sade Jan-Ingvar Jönsson.

EU:s nya forskningsprogram sträcker sig mellan 2021 och 2027 och tar vid där det nuvarande programmet Horizon 2020 slutar.

Vill du höra mer om arbetet mot antibiotikaresistens? Missa inte frukostmötet Kampen mot antibiotikaresistens – vad gör regeringen? den 21 oktober. Läs mer och anmäl dig här.