Mini-tema: Första allergivaccinet i tablettform i Sverige

Snart lanseras ytterligare ett behandlingsalternativ för patienter med allergisk rinit. Grazax är ett vaccin i tablettform som läggs under tungan. Men läkarna vill ha mer data på långtidseffekter innan det kan rekommenderas för användning i större skala.

23 mar 2007, kl 15:54
0

Det var länge sedan ett nytt allergipreparat introducerades på den svenska marknaden. Grazax innehåller ett extrakt av timotej och är avsett för personer med allergi mot gräspollen. Patienten ska påbörja behandlingen fyra månader innan pollensäsongen och ta en tablett om dagen för att på så sätt öka immunförsvarets tolerans så att de allergiska reaktionerna uteblir. Om man börjar senare får man sämre effekt första säsongen.

Vaccinet godkändes av Läkemedelsverket förra året och nyligen beslutade Läkemedelsförmånsnämnden att Grazax kommer att subventioneras för en begränsad grupp patienter med svårare former av gräspollenallergi. I första hand ska läkemedel som lindrar symtomen användas.
– Den begränsning som Grazax omfattas av är helt i linje med hur allergivaccination används i Sverige och även utomlands, säger Philippe Cabelduc på ALK-Abelló Nordic som tillverkar och marknadsför Grazax.
Han tillägger att det är glädjande att regionala skillnader när det gäller tillgång till allergispecialister inte längre är begränsande som vid allergivaccinering med injektion.
Grazax kommer att kosta drygt 2 800 kronor för 100 tabletter. Priset på antihistamin, som används vid mildare former av gräspollenallergi, är knappt 80 kronor för 100 tabletter.

Vaccin i beredningar som läggs under tungan har använts under ganska lång tid i andra europeiska länder, men det är första gången som ett sådant preparat registreras i Sverige. Metoden i sig är inte ny, det finns sedan många år produkter med samma aktiva substans som injiceras och den metoden är väl utprövad.
– Att det saknas motsvarande uppföljningar för tablettformen gör att vi är lite avvaktande. Innan man kan rekommendera behandlingen på bred front bör det finnas mer studier på långtidseffekter, säger Monica Arvidsson, läkare vid allergicentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ordförande i Svenska föreningen för allergologi.
Hon tycker att Grazax innebär en ny intressant metod.
Det finns placebokontrollerade studier, både på Grazax och på andra sublinguala beredningar som används i Europa, där man har sett en signifikant reduktion på symtom och medicinförbrukning under pollensäsongen.
– Genom de erfarenheter vi har av injektionsmetoden vet vi dock att alla patienter inte blir symptomfria. För de flesta handlar det om att reducera symtomen, påpekar Monica Arvidsson.
När läkaren kommer fram till att en patient är lämplig för immunterapi är injektionsmetoden fortfarande förstahandsval. Där finns det också studier som visar att den minskade allergibenägenheten kvarstår även efter avslutad behandling.
– Det är den stora fördelen med metoden, att man inte bara får effekt under tiden som behandlingen pågår, säger hon.

Om tablettbehandlingen kan ge motsvarande långtidseffekter så har den många fördelar. En är den minskade risken för allvarliga biverkningar som allergichock. I kliniska studier på Grazax var lokala allergiska reaktioner i munnen den vanligaste bieffekten.
En annan fördel är att patienten kan ta behandlingen hemma. Men det kräver god kompetens i allergologi av läkaren och patienten måste komma ihåg att ta en tablett varje dag i tre år, påpekar Monica Arvidsson.
– Det är inte så enkelt som att bara skriva ut ett recept. Läkaren ska ha tillgång till allergidiagnostik och ha god kännedom om hur allergiska patienter fungerar. Till exempel kan patienter med astma försämras av behandlingen.
– Vi tycker att det är lämpligt att behandlingen ges av en specialist i inledningsskedet då man behöver hålla koll på effekt och biverkningar. Men det är inget som hindrar att man på sikt använder det i öppenvården, men då krävs att man kan bedriva allergidiagnostik, säger hon.

En annan aspekt är kostnadseffektiviteten som är viktigt idag. Grazax är en relativt dyr behandling vilket gör att det ställs ännu större krav på att det ska vara effektivt, menar Monica Arvidsson.
Ett ytterligare problem är att renodlad gräsallergi inte är så vanlig. Majoriteten av patienterna med svårare allergi har nästan alltid både gräs- och björkallergi och då är det naturliga valet i nuläget att ge injektioner.

I Sverige är Grazax godkänt för patienter från 18 år. Det pågår studier på barn, men det finns ännu inga publicerade.
– För barn skulle det naturligtvis vara praktiskt att kunna ge tablettbehandling, säger Monica Arvidsson.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng