Mindre vård för kroniska sjukdomar under pandemin

Mindre vård för kroniska sjukdomar under pandemin

Patienter med bland annat diabetes, astma, KOL och demens hade färre vårdkontakter under 2020.

18 jun 2021, kl 11:08
0

En ny kartläggning från Socialstyrelsen visar några av coronapandemins effekter på övrig vård. Effekterna ser olika ut på olika områden, men sammanlagt hade personer med kroniska sjukdomar omkring 200 000 färre vårdkontakter för viktiga vårdinsatser under fjolåret jämfört med 2019.

– Om patienter inte får rätt behandling i tid finns det en risk för att de försämras, sade avdelningschef Natalia Borg, Socialstyrelsen, när hon medverkade vid torsdagens myndighetsgemensamma presskonferens om covid-19.

Uppföljning vid kroniska sjukdomar minskade

Socialstyrelsen har undersökt hur pandemin under fjolåret påverkade 15 områden där det finns nationella riktlinjer för vårdinsatserna. All uppskjuten sjukvård och tandvård finns därmed inte med, men resultaten visar i vilken grad regionerna fortsatte att göra av Socialstyrelsen högt prioriterade vårdåtgärder.

En övergripande slutsats är att akut vård, vid exempelvis hjärtinfarkt och stroke, har fungerat i enlighet med riktlinjerna. Men när det gäller vården av patienter med kroniska sjukdomar är bilden mer splittrad. Framför allt har uppföljningen av behandlingen av dessa patienter minskat.

Uppdämt vårdbehov

Ett exempel är att 26 000 färre personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, testade sin lungfunktion med spirometri under 2020 än 2019. Mätningar med spirometri är viktiga för att följa upp hur läkemedelsbehandlingen fungerar.

Ett annat exempel är att 58 000 färre personer med diabetes fick sina fötter kollade och 34 000 färre i denna patientgrupp gjorde ögonbottenundersökningar.

Ytterligare ett drabbat område är demensvårdens. Där finns nu ett stort uppdämt behov av basala demensutredningar. Antalet demensutredningar minskade med en tredjedel under 2020.

Inom tandvården minskade de vanliga undersökningarna från omkring 4,1 miljoner till 3,4 miljoner. Främst bland äldre och personer i riskgrupper finns nu ett behov att få tandvård som skjutits upp.

Natalia Borg konstaterade att vårdens följsamhet till de nationella riktlinjerna har blivit sämre under pandemin.

– Det är viktigt att utvärderingens resultat nu används som underlag i regionernas och kommunernas planering och hantering av de uppdämda vårdbehoven.