Trettio procent av personer som får förebyggande råd och stöd inom hälso- och sjukvården kan minska en riskfylld alkoholkonsumtion till riskfria nivåer. I kontrollgruppen är siffran tjugo procent, enligt den rapport om behandling av alkohol- och narkotikaproblem som SBU lade fram 2001. ?Detta är en betydande effekt?, skriver rapportförfattarna och jämför med förebyggande behandling av hypertoni. Av 128 medelålders patienter som behandlas med läkemedel under fem år för måttligt förhöjt blodtryck undviker man hjärtkärlsjukdom hos en.
Lars-Håkan Nilsson, chef för beroendekliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, vill gärna dra resonemanget ett snäpp till.
? Vi behöver bara behandla nio alkoholister med akamprosat för att få en helnykter. Det är ju mycket bättre än i hypertonivården. Ändå förskrivs det så få doser av akamprosat och naltrexon i Sverige att det egentligen bara räcker till Uppsala län, säger han.
Även inom vården av narkomaner behandlas för få personer med läkemedel, enligt Lars- Håkan Nilsson.
Kunskap saknas om folksjukdom
Lars-Håkan Nilsson anser att det finns flera förklaringar till att läkemedel inte har en mer framskjuten plats i behandlingen av beroende. Samhällsdebatten har länge varit präglad av moraliska tongångar om att man inte gärna kan ge narkotika till narkomaner. Resurserna har istället riktats mot sociala och psykologiska insatser. Enligt Lars-Håkan Nilsson saknar läkare också ofta tid och kunskaper för att kunna ta sig an beroende- och missbruksproblem.
? Problemet är att doktorn inte frågar patienten om alkoholproblem eftersom det finns en risk att svaret är ja. Och då tar det en kvart till. Läkarna vet inte heller hur många som lider av detta eller hur de ska behandla beroende. Det är anmärkningsvärt eftersom det handlar om en folksjukdom som är vanligare än diabetes.
Bättre behandlingar skulle spara pengar. Upp till var tionde förtidspension och var fjärde långtidssjukskrivning beräknas bero på alkoholmissbruk. Och eftersom omkring sex procent av befolkningen är drabbad av ett alkoholberoende menar Lars-Håkan Nilsson också att läkemedelsindustrin har en lukrativ marknad att spela på. Men Bjarne Hanson, produktchef för akamprosat (Campral) på Merck, tycker det är svårt att få gehör för läkemedelsbehandling hos andra yrkeskategorier än just beroendeläkare.
? Det går en klar skiljelinje mellan de som arbetar i landsting och i den kommunala vården. I landstingsregi följs SBU-rapporten genom fokusering på alkoholproblemet i samtalsbehandling och användning av läkemedel. Det finns väldigt mycket okunskap och en annan kultur i kommunerna. Man kör med det som användes för 20-30 år sedan och lägger tyngdpunkten på sociala faktorer.
Klienter och patienter
Han framhåller att gamla föreställningar om att alkoholism drabbar de som är socialt missgynnade eller de som varit med om något traumatiskt under barndomen lever kvar.
Det finns väldigt många bra socialarbetare också, men det är en nödvändighet att byta om och dra in beroendevården i landstingsregi. Om den ska vara kvar i kommunal regi är det viktigt att få bort myndighetsstämpeln. På vissa ställen ligger detta under socialförvaltningen och många upplever behandlingen som en myndighetsutövning. Det bör vara mer av en servicemyndighet.
Enligt Lars-Håkan Nilsson handlar mycket om den terminologi som används.
? Om behandlingen flyttas över från socialtjänsten till vården går man från att vara klient till att bli patient. Det är mer humant att vara patient, klienter kan behandlas hårdare.
Dessutom är synen på beroendetillstånd som sjukdom olika i de två världarna. Inom landstingsvården talar man om sjukdomar medan delar av socialtjänsten har en annan definition.
? Vi anser att det är en kombination av ett medicinskt och ett psykosocialt tillstånd. LVM är en social vårdlag och därför talar vi om klienter, säger Bertil Bokander, institutionschef för Karlsvik LVM-hem.
Karlsvik är en del av Statens institutionsstyrelse och ingår i samhällets totala socialtjänst. Platserna finansieras både av stat och kommuner. Bertil Bokander tror inte att medikalisering är lösningen på beroendeproblemen. Han menar att det är viktigt att se människan som en komplex helhet där hänsyn tas både till kropp, själ och det sociala sammanhanget.
Ohelig allians
Att läkemedlen för behandling av opiatberoende kan vara beroendeframkallande är en orsak till samhällets
restriktiva hållning till läkemedelsbehandling.
? I samhället anses det värre att skriva ut ett beroendeframkallande läkemedel än att inte ge någon behandling alls vilket kan betyda att patienten dör istället, säger Lars-Håkan Nilsson.
? I Sverige har vi en ohelig allians av högerpolitiker med mycket repressiv människosyn och flumvänster som tror att man kan prata bort problemen. De motarbetar en medikalisering av beroenden. Och så har vi behandlingshemmen som gör allt de kan för att bekämpa läkemedelsbehandling som idé eftersom deras marknad skulle försvinna. Men det finns ingen statistik som visar att behandlingshemmens metoder fungerar.
Enligt Lars-Håkan Nilsson är behandlingshemmen också mycket dyra, med avgifter på mellan 2 000 och 8 000 kronor per klient och dygn.
? De här pengarna skulle ha gjort större nytta i vården, hävdar Nilsson.
Folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson vill däremot inte säga att medikalisering alltid är rätt väg att gå.
? Läkemedelsbehandling för missbrukare fungerar för en del. Men om man ska bli fri från alkohol eller narkotika så handlar det om att ändra sitt beteende och det är vad exempelvis 12-stegsprogrammen försöker göra. Jag tycker att man ska använda de metoder som bäst fungerar för den enskilda individen.
Karin Nordin