Söndagen den 2 juni spelar Sverige sin första VM-match i fotboll. England väntar på Saitama-stadion i Japan. På bänken sitter landslagsläkaren Anders Valentin som under hela våren jobbat intensivt med det medicinska förberedelsearbetet inför VM.
? Till helgen ska jag sammanställa en lista över samtliga läkemedel som vi ska ha med oss till Japan. Allt ska vara med, preparatnamn, generiska namn, styrka och antal avdelade enheter. Det blir ett ganska omfattande jobb, säger Anders Valentin, underförstått att denna byråkratiska del i jobbet kanske inte är det roligaste med att vara läkare för svenska fotbollslandslaget.
Han tar upp sin fickdator och öppnar ett Excel-dokument med landslagets samlade läkemedelsförråd om 54 preparat.
? Det är ett mindre apotek, konstaterar han.
Alla medel ryms dock i den silvergrå läkarväskan som ledsagar honom på allt fältarbete. I denna finns bot och lindring mot allt från fotsvamp till kärlkramp. En enkel klickning på skärmen och en lista visas över de preparat vars utgångsdatum har passerats. Det är uppenbart att det snart är dags för att rekvirera en förpackning Betapred.
Finger med i mycket
När Läkemedelsvärlden träffar Anders Valentin börjar planeringen inför VM verkligen att dra igång på allvar. Från att mest haft kontakt med övriga landslagsledningen vid skador blir det nu mer landslagssamlingar och förberedelsearbete för honom och hans kollega Magnus Forssblad.
Bägge är specialister i ortopedisk kirurgi. Lyckligtvis har det dock inte blivit så mycket jobb på den fronten detta år inom landslaget. Jämfört med hur det såg ut inför EM för två år sedan är skadeläget nu betydligt ljusare. Det enda stora orosmolnet är i skrivande stund lagkaptenen Patrik Anderssons knäskada. Huruvida han är spelklar till VM torde vara klart när detta läses.
I jobbet som medicinskt ansvariga ingår det inte bara att se till så att stukade vrister och sträckta ledband läks så fort som möjligt. Valentin och Forssblad har också ett finger med
i spelet när hotell ska bokas och menyer planeras.
? Som landslagsläkare har vi en allmänt hälsorådgivande funktion. Det är till exempel vårt ansvar att spelarna får en näringsriktig kost i rätt mängd. Det mesta av den här planeringen sköter landslagskocken Mats Broström, men som doktor stämmer jag av och godkänner menyerna, säger Anders Valentin.
För elitidrottsmän gäller det att inte slarva med kosten. Därför blir det upp till fyra kolhydratrika mål mat om dagen för svenska landslaget. Ibland kan dock undantag göras. Anders Valentin minns en episod under tiden som läkare för U21-landslaget. En betydelselös match skulle spelas mot Vitryssand i Örebro, och doktor Valentin bestämde att nu kunde det vara dags att göra något speciellt för grabbarna i laget. Till lunch beställde han därför fram ?jättestora? hamburgare och pommes frites.
? Jag tänkte att det här med kostuppladdning är ju långsiktigt. Så hamburgare strax innan match kan ju inte spela så stor roll. Dessutom blir ju spelarna mätta och glada. Och med mätta och glada spelare vinner man alltid med 5?0, försvarade jag tilltaget mot de andra ledarna som undrade vad som var på tok.
Hur slutade matchen? Jodå, 5?0 till Sverige. Sedan dess lär nog inte Anders Valentin få några problem att försvara liknande abrupta kostomläggningar i framtiden. Hamburgerteorin om mätta och glada spelare har ändå bara omvandlats i praktik vid ett tillfälle. Men Anders Valentin sticker inte under stol med att den kan komma att implementeras som överraskning för motståndarna i händelse av svenskt deltagande i VM-finalen.
Avsiktligt söndersparkade
Läkemedelsvärlden träffar honom på arbetsplatsen Artro Clinic på S:t Görans sjukhus i Stockholm. När han inte är på fältuppdrag är det här han spenderar sin mesta arbetstid. Enheten är Europas största idrottsmedicinska klinik, där det varje år görs runt fyratusen operationer. Idrottsanknytningen märks direkt i väntrummet där lagbilderna från förra säsongens elitserie i ishockey hänger på väggen. I läkarstaben har flera kollegor uppdrag åt olika landslag och klubbar, bland andra snowboardlandslaget, tennislandslaget, och Hammarby hockey.
Långt ifrån alla patienterna är dock några toppidrottare. Här behandlas fotbollsproffs i engelska Premier League såväl som stjärnor i Stockholms korpserie. Skadorna är de samma, men när man har att göra med yrkesmän i idrott läggs det andra etiska och sportsliga dimensioner i läkarrollen.
? Trycket från media är ofta hårt för att få uppgifter om skadeläget i landslaget. Vi avgör i samråd med spelarna vad vi kan gå ut med. Vissa spelare kan ligga i kontraktsförhandling med sina proffsklubbar och då är det kanske inte bra att uppgifter om skador läcker ut i pressen. Inför stora turneringar som VM är det inte heller bra att avslöja krämpor, eftersom vissa lag då kan rikta in sig på att förvärra skadan. Se på Maradona och Pelé som bägge blivit mer eller mindre avsiktligt söndersparkade i olika VM-turneringar.
Idrottsmedicin i olika tappningar har varit ett genomgående tema under Anders Valentins yrkesliv. I början av 1980-talet var han under två år läkare åt hockeyklubben Kiruna AIF. Och sedan 1987 har han haft samma position inom AIK fotboll. Det var också i AIK som Anders Valentin först lärde känna Tommy Söderberg, som var tränare i klubben i början av 90-talet. När Söderberg tog över U21-landslaget var det naturligt att Anders Valentin följde med, vilket alltså också skedde när Tommy Söderberg blev förbundskapten för landslaget 1999. Magnus Forssblad lärde känna Tommy Söderberg under den senares tid i Djurgården.
Samarbetet mellan landslagsläkarna och förbundskaptenerna tycks fungera alldeles utmärkt, vilket Anders Valentin intygar.
? Det är verkligen jättekul att jobba med Tommy Söderberg och Lasse Lagerbäck. De är mycket sympatiska och engagerade i sitt arbete, inte bara i resultaten utan också i det sociala. I landslaget har man inte bara en professionell funktion som läkare. Man blir en i laget; man är med och plockar koner, flyttar mål och kan om det behövs köra i väg och köpa sporttejp.
Omöjligt att dopa sig bra
Varför det är nödvändigt att skicka in en lista till VM-organisationen över landslagets alla läkemedel kan inte Anders Valentin svara säkert på. Det har inte varit ett krav vid tidigare stora turneringar, men nu är det nya regler som gäller. Ett kvalificerat antagande är dock att det har att göra med det allt mer överskuggande dopningsproblemet inom idrotten.
Jämfört med sporter som längdskidåkning och cykel har fotbollen varit relativt förskonad från stora dopningsskandaler. Åtminstone fram tills de senaste två åren, då ett antal fall i italienska Serie A har skapat rubriker. Incidenterna har uteslutande gällt bruk av den förbjudna anabola steroiden nandrolon.
Ändå kan den reella nytta med anabola steroider ifrågasättas. Fotboll är ju knappast en kraftsport, det är snarare talanger inom till exempel teknik och speluppfattning som gör en fotbollsspelare till stjärna. Sådana talanger kan man inte dopa sig till ? i vart fall inte med anabola steroider.
? Preparaten ger kanske lite extra muskulatur, något som kan vara en fördel i den tuffare fysiska belastningen i dagens toppfotboll. En hårdare konkurrens inom lagen kan också vara en anledning till varför vissa spelare tar till sådana här medel. Samtidigt påverkar steroiderna psyket. Aggressivitet och humörförändringar är välkända biverkningar som ju snarare försämrar prestationerna på plan, säger Anders Valentin.
Förvisso har svensk elitfotboll varit förskonat från dopningsfall. Men för landslagsläkaren är ändå alltså dopningsfrågorna allt mer påtagliga. Tillsammans med den ökade mediebevakningen är det den största förändringen i jobbet under senare år. Ibland går de bägge fenomenen hand i hand, som för ett år sedan då ett stort medieståhej bröt ut kring landslagsmittfältaren Yksel Osmanovski och den kodeininnehållande hostmedicinen Co-Efferalgan.
Inget lämnas åt slumpen
Medlet hade Osmanovski fått ordinerat av sin läkare i italienska proffslaget Bari. Olyckligtvis skrevs en annan medicin upp på det formulär som läkaren lämnade till dopningskontrollanten inför en ligamatch. När sedan Osmanovski testades positivt för morfin satte mediaspekulationerna i gång lagom till VM-kvalmatchen mot Slovakien. Det stod ganska snart klart att Osmanovski var oskyldig, att morfinet bara var en nedbrytningsprodukt från kodeinet och således inte hade kommit i in kroppen på egen hand. Men det krävdes flera turer innan han blev helt friad.
Enligt Anders Valentin ska inte liknande fall av ?misstagsdopning? inträffa inför VM, i varje fall ska riskerna minimeras. Inget lämnas heller åt slumpen.
? Under våren ska vi ha genomgångar med varje spelare om vilka eventuella läkemedel som han tar. De som exempelvis är astmatiker och är i behov av luftrörsvidgande medicin ska via fysiologiska test verkligen visa att behovet är medicinskt nödvändigt, säger Anders Valentin.
Hur kommer det att då att gå i VM? Om man får tro landslagets medicinman klarar Sverige att gå vidare från ?dödens grupp? till finalspelet.
? Sedan är siktet inställt på pallen.