Många typer av diabetes

Diabetes är ett tillstånd som är känt sedan länge. De klassiska symtomen beskrevs av den grekiske läkaren Aretaios som levde på 100-talet efter Kristi födelse. Den traditionella indelningen av diabetes i två typer är otillräcklig.Diabetes mellitus kännetecknas av kronisk hyperglykemi, förhöjd nivå av blodglukos, som beror på bristande utsöndring av hormonet insulin i kombination med nedsatt perifer insulinkänslighet, insulinresistens.Arvet är en viktig faktor bakom diabetes. Gerald Reaven, mannen bakom ?det metabola syndromet? räknar med att ärftligheten står för hälften av alla fall av insu-linresistens, som i sin tur kan leda till diabetes.

24 jul 2002, kl 22:13
0

Typ 1-diabetes, IDDM, insulin
dependent diabetes mellitus
1. Klassisk typ 1-diabetes, ?ungdomsdiabetes?. Insjuknandet, som sker snabbt, är vanligast i tidiga tonår, men även äldre kan drabbas av denna form. De insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln har förstörts av en autoimmun process. Därför måste typ 1-diabetiker behandlas med insulin.
En infektion av virus, till exempel coxsackievirus, vars protein delar en aminosyrasekvens med ett betacellprotein kan vara en utlösande faktor. En annan kan vara att virus infekterar betaceller direkt, orsakar celldöd, apoptos, och känslighet i immunsystemet för betacellkomponenter.
Det finns också en misstanke om att protein i komjölk tidigt i livet kan initiera betacellförstörelse på grund av likheter på molekylnivå. En internationell studie som är tänkt att pågå i tio år ska undersöka om risken för diabetes minskar när barn i högriskfamiljer undviker komjölk före sex månaders ålder.
2. LADA, Latent Auto immune Diabetes in Adults. En form av insulinberoende diabetes som debuterar i vuxen ålder och som utvecklas långsammare än ungdomsformen.
? Praktiskt taget alla med typ 1-diabetes får förändringar i ögats näthinna, retinopati. Fyra av tio drabbas av svåra njurskador. Åderförkalkningssjukdomar ut-vecklas hastigare vid typ 1-diabetes.
? Omkring 20 olika regioner i kromosomerna har samband med förhöjd risk för typ 1-diabetes. IDDM är tre gånger vanligare hos barnen om fadern har sjukdomen än om det är modern. Alla med anlag för diabetes får det inte. Av enäggstvillingar kan en drabbas men inte den andre.
? I Sverige står typ 1-diabetes för cirka 15 procent av all diabetes.
? Det finns en tydlig koppling till andra autoimmuna sjukdomar som hypo- och hypertyreos, celiaki, atrofisk gastrit etc.
? Immunförsvarsdämpande läkemedel (ciklosporin, azatioprin) har använts för att fördröja förloppet i tidigt stadium. Medlen kan ibland förlänga patientens insulinutsöndring, men bieffekterna är avsevärda. Bakterien Calmette-Guerin (BCG, en försvagad stam av Mycobacterium bovis, som används vid BCG-vaccination mot tuberkulos) tycks kunna motverka de-
struktionen av betaceller.
? Det svenska företaget BioSyn utvecklar ett vaccin mot typ 1-diabetes, Diamyd. Företaget räknar med att ansöka om att få påbörja kliniska försök på människa om drygt ett år.
Vaccinet bygger på GAD, betacellsantigenet glutaminsyredekarboxylas, som förekommer i 60?80 procent av nya IDDM-fall.


Typ 2-diabetes, NIDDM, non insulin dependent diabetes mellitus
1. Klassisk typ 2-diabetes, ?vuxendiabetes?. Karakteriseras av bristande utsönd-ring av insulin, insulinresistens och hyperglykemi.
Formen ugör den största gruppen av alla diabetiker och är den som förknippas med det metabola syndromet. I denna grupp är risken för hjärtkärlkomplikationer mycket stor. De med sämst pro-gnos dör ofta av hjärtinfarkt inom tio år efter diabetesdiagnosen.
2. MODY, Maturity Onset of Diabetes in Youth. En av de formerna som kopplats till skada i en enda gen. Av dem som bär anlaget får 80?90 procent sjukdomen. Den debuterar ofta före 20 års ålder.
3. MIDD är en ovanlig form som orsakas av förändringar i mitokondriernas arvsmassa.
? Övervikt förekommer hos 70?80 procent av patienter med typ 2-diabetes. Hos typ 1 är vikten densamma som i hela befolkningen.
? Låg födelsevikt och/eller intrauterin tillväxthämning är riskfaktorer för typ 2-diabetes senare i livet.
? Den bästa förebyggande åtgärden är att undvika att bli fet samt öka den fysiska aktiviteten. Motion förbättrar insulinkänsligheten även om vikten förblir densamma.
? Kontroll av blodglukos- och blodfettsnivåer, blodtrycket samt vikten mins-kar risken för kärlskada och därmed förknippad sjukdom.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng