Många perspektiv på behandling av psykisk ohälsa
Lars Jacobsson pratade om hur adhd ofta debatteras i samhället. Foto: Amina Manzoor

Många perspektiv på behandling av psykisk ohälsa

Allt fler i samhället lider av psykisk ohälsa. Om det ska behandlas mer eller mindre med läkemedel diskuterades under Läkemedelsriksdagen.

5 mar 2014, kl 11:05
1

Temat för årets Läkemedelsriksdag var perspektiv på läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa. Det är ett ämne som ofta är hett debatterat, vilket deltagarna märkte redan då de anlände till Norra Latin i Stockholm, då Scientologernas antipsykiatriska frontorganisation KMR demonstrerade utanför. Men de 15-20 demonstranterna gick i samband med att dagens föreläsningar inleddes.

Socialstyrelsens ställföreträdande generaldirektör Taina Bäckström hälsade alla välkomna och inledde med att prata om att hälsomyndigheterna bör arbeta tillsammans för att öka förståelsen för sjukdomarna och hitta rätt behandlingar. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson berättade att det var få ämnen som engagerat honom så mycket under de senaste åren som psykisk ohälsa, och att allt fler blir sjukskrivna på grund av det. 

Apotekaren Björn Wettermark pratade om att användningen av antidepressiva läkemedel ökar med stigande ålder, och att sex procent av männen och 11 procent av kvinnorna i landet någon gång under förra året behandlades. Han svarade inte på om det var en över- eller underbehandling, men menade att forskning visar att behandling med antidepressiva minskar förekomsten av självmord i samhället.

Birgitta Hovelius, som är professor emerita i allmänmedicin, ansåg däremot att det finns en medikalisering av det ”normala symtombruset”, och att det måste sluta. Hon menade att det är viktigt att försöka undvika ordet utmattningssyndrom i början av sjukdomsperioden eftersom det riskera att göra det svårare för patienten att komma tillbaka, och istället säga långvarig trötthet. Men ett problem är att sjukskrivningssystemet bygger på diagnoser.

Ett föreläsningsblock under dagen var adhd. Innan föreläsarna tog vid fick deltagarna svara på om de ansåg att det var en över- eller underbehandling av barn och vuxna med adhd i samhället. Många var osäkra vid behandlingen av barn, men ansåg att det är en underbehandling av vuxna. Lars Jacobsson, professor emeritus i psykiatri, pratade om att adhd är ett kontroversiellt ämne, och att det behövs mer kunskap vad gäller diagnosticering, långtidsbehandling med adhd-läkemedel och icke-farmakologisk behandling. Han menade att de allt fler som behandlas mot adhd inte betyder att vi har en epidemi, utan att det finns en ökad medvetenhet om diagnosen. Men han ansåg att det fanns både under- och överbehandling av barn och underbehandling av vuxna. Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare, berättade hur Kriminalvården arbetar för att diagnosticera och behandla intagna med adhd.

Under eftermiddagen diskuterades bland annat industrins perspektiv, kunskaps- och behandlingsstöd och antipsykotiska läkemedel. Måns Rosén, direktör vid SBU, berättade om myndighetens rapport och uppföljande registerstudier av klozapin. Han menade att läkemedlet har bättre effekt vid bland annat svårbehandlad schizofreni än andra behandlingar, och undrade varför klozapin inte var förstahandsalternativ vid behandling av schizofreni. Han ställde frågan om inte självmordsförsök och död är viktigare utfallsmått än till exempel viktuppgång. Just hur läkemedelskommittéerna väger olika behandlingar mot varandra fick Lena Flyckt berätta om.

Flera av talarna under dagen tog upp det faktum att samhället idag ställer andra krav på människor än tidigare och att detta bidrar till att gränsern för vad som är normalt eller friskt och onormalt elelr sjukt flyttas.

Läkemedelsriksdagen är ett årligt forum för diskussion och debatt, som startats på initiativ av Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, TLV och SBU. Dagen anordnas av Läkemedelsakademin vid Apotekarsocieteten.

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Och ingen tog alls upp det som Cochraneinstitutets Peter Götzsche skriver om i Deadly Medicines and Organised Crime, att psykiatrin är läkemedelsbolagens paradis. Citat: “Psychotropic drugs don’t fix a chemical imbalance, they cause it, which is why it is so difficult to come off these drugs again. If taken for more than a few weeks, these drugs create the disease they were intended to cure. We have turned schizophrenia, ADHD and depression, which were often self-limited diseases in the past, into chronic disorders because of the drugs we use.”

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng