Annons

?Lyft in nikotinmedlen i läkemedelsförmånen?

Det finns mycket stora pengar för samhället att hämta på att få fler svenskar att sluta röka. För att inte tala om den ökade livskvalitet som individerna får. Det är därför överraskande att en organisation som Landstingsförbundet visar en negativ inställning till detta. I ett svar på vår motion till den senaste kongressen, om att […]

17 okt 2003, kl 14:55
0

Annons

Det finns mycket stora pengar för samhället att hämta på att få fler svenskar att sluta röka. För att inte tala om den ökade livskvalitet som individerna får. Det är därför överraskande att en organisation som Landstingsförbundet visar en negativ inställning till detta.

I ett svar på vår motion till den senaste kongressen, om att låta nikotinläkemedel bli en del av högkostnadsskyddet, svarade Landstingsförbundets styrelse så här:

?Åtgärden leder dessutom direkt till ökade kostnader för läkemedelsförmånen för landstingen, medan det är oklart om den i sig leder till färre rökare och därmed minskade vårdkostnader för rökrelaterade sjukdomar eller bättre hälsa. Den skulle också kunna innebära en risk för okritisk förskrivning.?

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) kunde redan för flera år sedan konstatera att nikotinläkemedel är en av de mest studerade läkemedelsterapierna för rökavvänjning, och att studier med god vetenskaplig metodik visar, att sannolikheten ökar att rökaren med hjälp av nikotinläkemedel klarar sig utan återfall under de första månaderna, då risken är som störst.

De samhällsekonomiska besparingarna för att få en person att sluta röka är dessutom mycket stora. I en studie av fil lic Louise Roberts och professor Björn Lindgren vid Lunds universitets centrum för hälsoekonomi visar de att en rökare under sitt liv kostar skattebetalarna omkring 830 000 kronor mer än en ickerökare. I denna summa ingår såväl extra sjukhusvård och sjukskrivningar som rökares mindre belastning på pensionssystem (på grund av för tidig död) och tobaksskatt.

Påståendet att ?en okritisk förskrivning? skulle kunna bli resultatet av att nikotinläkemedel blev en del av högkostnadsskyddet, kan inte tolkas på annat sätt, än att Landstingsförbundet inte betror Sveriges läkare att skriva ut rätt medicin till rätt patient. Skulle inte landets läkare ha omdöme nog att förskriva ett läkemedel till den patient, som är i behov av att lindra eller bota en sjukdom? Vem ska annars fatta dessa beslut? Vi är mycket överraskade över den syn på Sveriges läkare och läkemedelskommittéer, som detta är ett uttryck för.

Till skillnad från Landstingsförbundet så tror vi att ekonomiska incitament kan påverka oss att ta nödvändiga steg mot en bättre folkhälsa. Därför är det en god affär för såväl folkhälsan som landstingens ekonomi att lyfta in nikotinläkemedlen i högkostnadsskyddet.

Annelill Davidsson, Stefan Tornberg

Landstingsledamöter (c)

Kronobergs resp Norrbottens län