Läkemedelsresterna i vår vattenmiljö.
Läkemedelsrening effektiv men dyr
Foto: Istock

Läkemedelsrening effektiv men dyr

Den avancerade reningstekniken vid Degeberga reningsverk i Kristianstads kommun har visat sig vara mycket effektiv. Men pilotprojektet har varit dyrt. 

14 okt 2021, kl 08:57
0

För fyra år sedan fick Kristianstads kommun bidrag från Naturvårdsverket till att bygga en pilotanläggning för läkemedelsrening vid ett avloppsreningsverk i kommunen. Det har varit en framgångsrik satsning som hittills har visat mycket goda reningsresultat. Men kostnaderna för denna typ av läkemedelsrening är höga.

– Pilotprojektet har kostat 10 miljoner kronor och då är det 500 personer som är anknutna till anläggningen. Så för ett stort reningsverk blir kostnaderna enorma, säger Lars Svensson, avdelningschef för vatten och avlopp i Kristianstads kommun.

Bidrag till läkemedelsrening

År 2018 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att dela ut bidrag som skulle gå till åtgärder för att förbättra vattenmiljön. Pengarna ska bland annat användas till avancerad teknik som renar vattnet från läkemedelsrester vid avloppsreningsverk. Hittills har myndigheten delat ut 200 miljoner kronor till 57 projekt runt om i landet.

En av de kommuner som ansökte och fick bidraget var Kristianstad kommun. Inom några år planeras ett nytt stort avloppsreningsverk stå klart i Kristianstad och inför detta behövde kommunen först genomföra ett pilotprojekt där man testade en ny avancerad reningsteknik som ska kunna rena vattnet från läkemedelsrester.

För pilotprojektet valdes reningsverket i Degeberga. Det renade vattnet från detta reningsverk släpps ut i Segeholmsån där det finns sällsynta arter av nattsländor och fiskar. Denna å rinner sedan vidare ut i Hanöbukten på Österlen. Pilotanläggningen i Degeberga togs i drift 2020.

Teknik baserad på aktivt kol

Vid läkemedelrening finns olika tekniker att välja mellan och för pilotanläggningen i Kristianstad valde man att använda sig av en teknik som bygger på så kallad efterpolarisering i filter med granulerat aktivt kol.

I projektet har två parallella filter använts, som renar varsin halva av flödet av avloppsvatten. Det ena filtret har fyllts med aktivt kol baserat på stenkol och det andra med aktivt kol baserat på kokosnötskol som har förnyelsebart ursprung. Anledningen till detta vara att man skulle kunna utvärdera två olika sorters kol efter projektets slut.

– Det finns en uppsjö av olika kolsorter att välja mellan och vi valde utifrån erfarenhet. Det ingår i vår utvärdering att ta reda på vilket som fungerar bäst, men än så länge har de sorter vi valde visat sig vara väldigt bra, säger Lars Svensson.

Renar ämnen till 99 procent

Sedan pilotanläggningen i Degeberga togs i drift har totalt 38 olika ämnen analyserats. Och hittills har alltså analyserna visat mycket goda resultat.

– Det är över förväntan, säger Lars Svensson.

Provtagningarna har gjorts månadsvis mellan juni 2019 och april 2020. De har gjorts både före och efter läkemedelsreningen togs i drift. Analyserna har gjorts vid laboratoriet för organisk spåranalys MoLab vid Högskolan i Kristianstad.

Resultatet av analyserna visar bland annat att den aktiva substansen diklofenak, som finns i vissa smärtstillande läkemedel och har visat sig vara giftigt för fiskar, har kunnat renas till över 99 procent. I de filter som inte har haft den avancerade läkemedelsreningen renades diklofenak till mellan 24 och 54 procent.

Även det ångestdämpande ämnet oxazepam som tillhör gruppen bensodiazepiner visade sig renas med över 99,99 procent för båda kolfiltren. Detta ämne kan leda till ett stört beteendemönster hos fiskar vilket i sin tur kan ge effekter på den ekologiska balansen. Oxazepam analyserades inte innan den nya reningstekniken.

Reningsresultaten för karbamazepin, som bland annat används mot epilepsi och behandling mot alkoholabstinens, har också visat sig vara över 99 procent.

Även flera andra ämnen har visat en hög reningsgrad.

Höga kostnader

Men kostnaderna för denna avancerade reningsteknik för läkemedelsrening är mycket höga. Enligt Lars Svensson går det dock inte att svara på exakt hur mycket det skulle kosta att installera tekniken vid ett stort reningsverk.

– Allt beror på hur ofta man kommer att behöva byta ut kolen i filtren och det vet vi inte än. Denna pilotanläggning har kostat runt 10 miljoner kronor och om man då skalar upp det till en större anläggning kommer det att bli väldigt dyrt, säger han.

I dag finns det ju ingen lag om att läkemedelsrening ska finnas vid reningsverk. Tycker du att det skulle behövas en lagändring så att sådana krav ställs på alla?

– Det skulle förstås vara bra att ställa sådana krav, men det är inte rimligt eftersom det kostar för mycket pengar. Jag tycker i så fall att man ska börja i en annan ände. I dag tittar man bara på den sista utposten, det vill säga reningsverket. Det vore bättre att ställa krav på läkemedelsbolagen. Det är till exempel orimligt att läkemedlet diklofenak ens är tillåtet då det finns andra ämnen som kan ersätta det och som är mindre skadliga för miljön.

– Läkemedelskedjan är komplex och alla inblandade måste ta sitt ansvar, tillverkare, förskrivare, användare men även reningsverket så klart. Alla måste hjälpas åt för att minska vår miljöpåverkan. I andra sammanhang resonerar man ofta i termerna ”polluter pays” och reningsverket är ju inte källan till denna förorening.

Kunskap om läkemedelsrening inför framtiden

En målsättning med projektet var att över tid nå 90 procents rening av flera läkemedelsrester i avloppsvattnet, en målsättning som alltså hittills har uppfyllts. För några av ämnena har dock en sjunkande reningsgrad kunnat ses. Särskilt tydligt var detta för filtret där reningen baserats på kokosnötskol. Det visade ett något sämre reningsresultat än stenkolet, även om båda hade en mycket hög reningsgrad.

Läkemedelsvärlden

Lärdomarna om teknik och kostnader från pilotprojektet i Degeberga finns med i underlaget för projekteringen av det nya storskaliga reningsverket som ska vara i drift 2025.

– Det är inget krav på att denna anläggning ska ha avancerad teknik för läkemedelsrening men nu vet vi hur den här tekniken fungerar och vi kommer att titta på vad vi har för alternativ, säger Lars Svensson.

Hur troligt är det att ni kommer att installera en mer effektiv läkemedelsrening vid det nya reningsverket än vad ni har haft hittills?

– Vi kommer att installera ett reningssteg för läkemedel om det krävs av myndigheterna, jag har svårt att se att sådana komplicerade och dyra reningssteg skulle installeras på reningsverk i landet om det inte finns krav på det.

– Det är VA-huvudmannen som måste motivera kostnaderna för rening för sina abonnenter så en rent ”frivillig” investering låter osannolikt att man kommer göra, inte på kort sikt i alla fall men vi vet att framför allt Östersjön är negativt påverkad.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng