Läkemedel och folkhälsa

Alla människor är för en bättre folkhälsa. Fler borde dock fråga sig vad som menas med folkhälsa och på vilka premisser den skall uppnås. De nyligen debatterade tvångssteriliseringarna sågs som progressiva insatser för en bättre folkhälsa av välfärdsstatens dåtida tillskyndare. Systembolagets bevarande och lördagsstängda butiker motiveras av samma skäl. Som en röd tråd genom folkhälsoprojektet […]

24 jul 2002, kl 19:57
0

Alla människor är för en bättre folkhälsa. Fler borde dock fråga sig vad som menas med folkhälsa och på vilka premisser den skall uppnås. De nyligen debatterade tvångssteriliseringarna sågs som progressiva insatser för en bättre folkhälsa av välfärdsstatens dåtida tillskyndare. Systembolagets bevarande och lördagsstängda butiker motiveras av samma skäl. Som en röd tråd genom folkhälsoprojektet går uppfattningen att allmänheten behöver en förmyndare.
Folkhälsoidén är knuten till förebyggande åtgärder och så kallade livsstilsfrågor. Vetenskapligt stöd för dessa insatser saknas ofta och har än så länge mest övertygande visats när det gäller sambandet mellan lungcancer och rökning.
Även på läkemedelsområdet argumenteras för förebyggande insatser, till exempel med mineral- och vitamintillskott, naturläkemedel och antioxidantia. Tillräcklig klinisk dokumentation av goda behandlingsresultat, så kallad evidence based medicine, har dock i sammanhanget ofta ersatts av hörsägner och teoretiska modeller. Utökad epidemiologisk forskning i samband med läkemedel och folkhälsa är därför nödvändig.
Förebyggande medicinering kan förväntas växa starkt eftersom den västerländska kulturen under 1900-talet gjort hälsan till ett av livets centrala teman. Många företag vill exploatera situationen och en blandning av mer eller mindre värdefulla produkter kommer att marknadsföras i en strid ström.
De som yrkesmässigt sysslar med läkemedel bör i detta perspektiv känna ett stort ansvar och kritiskt granska sina profylaktiska rekommendationer. Detta gäller även veterinärläkemedel eftersom till exempel antibiotikarester i livsmedel på sikt påverkar folkhälsan.
Läkemedel och folkhälsa borde i större utsträckning handla om att optimera insatser, som bevisligen har effekt:
? Vaccinering.
? Medicinering till astmatiker, diabetiker, hypertoniker och andra kroniker,  vilka tillsammans utgör 46 procent av den vuxna befolkningen.
? Behandling av depressioner med antidepressiva läkemedel. 67 procent av  kvinnorna och 50 procent av männen söker psykiatrisk hjälp före 65 års ål- der.
Medicinering av äldre är ett område inom vilket hälsan för en stor grupp kan förbättras dramatiskt med rätt val av mediciner och ökad monitorering av terapin. Detta har bland annat den så kallade sjukhemsstudien visat. Nya resurser, exempelvis läkemedelsprofiler och bättre utbildning, inom läkemedelsförsörjningen för att upptäcka under- och överförskrivning, biverkningar och inkompatibiliteter, feldoseringar med mera, skulle förbättra folkhälsan radikalt. Det har genomförda studier visat.
Små och stora korpraler har i alla tider talat om för omgivningen hur man skall leva för att hålla sig frisk: lapis (silvernitrat) i ögonen på nyfödda, händerna på täcket, rak i ryggen, fiskätande som man blir intelligent av, B-vitamin mot dåliga nerver?
Inför denna brygd av okunnighet och moralism har alla yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården ett ansvar att hålla sig till vetenskap och beprövad erfarenhet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng