Har du hört talas om The Flu Flix Video Contest? Det är
Novartis som utlyst en tävling på den omåttligt populära webbplatsen YouTube
där användare delar med sig av hemsnickrade videoklipp. Novartis tävling går ut
på att vem som helst får göra en egen video som beskriver hur läskigt det är
med influensa och framförallt hur viktigt det är att förebygga influensa, inte
helt oväntat med vaccin från Novartis. Marknadsföringsexperten John Mack
skriver om detta på sin blogg, Pharmamarketingblog, där han menar att det här
är framtiden. Äntligen, skriver han, har läkemedelsföretagen förstått styrkan
med internet.
Tidigare i somras uppmanade John Mack företagen att lära sig
av den amerikanska journalisten Michael Moore. I samband med lanseringen av sin
senaste film Sicko uppmanar Michael Moore alla amerikaner att göra egna
videoklipp där de berättar om sina erfarenheter av den amerikanska vården.
Dessa ska enligt Moore sedan visas för medlemmar i den amerikanska kongressen
som han vill ska få höra ?de riktiga människornas berättelser?. Att John Mack
försöker provocera industrin lite genom att hävda att de ska använda sin
främsta antagonist Michael Moore som inspirationskälla är i sig lite kul. Men
jag kan inte låta bli att börja fundera över ett tänkbart scenario, som
sannolikt skulle kunna ge industrin huvudvärk.
I våras lyssnade jag på ett seminarium om
läkemedelsepidemiologi. I en paneldebatt nämndes media som en bra
informationskanal, samtidigt skrockades det att ?journalister är lynniga, så
man måste vara lite försiktig?. Om vi journalister är lynniga, vad är då inte
?de riktiga människorna?? Att göra som
Novartis och utlysa en videotävling tycks ju briljant (vinnaren får 500 dollar,
onekligen billig reklamfilm). Men vad
händer om någon som haft dåliga erfarenheter av ett visst läkemedel helt
plötsligt skapar ett upprop på internet där folk ska filma sina erfarenheter?
Den patient som dyker på hundratals videoklipp som beskriver skräckinjagande
biverkningar lär med största sannolikhet lyssna mer på bekännande patienter än
vilken bipacksedel, företagsinformation eller läkarkontakt som helst. Och här
börjar kampen om den googlande patienten.
En kamp som lätt blir obehaglig. I somras avslöjades till
exempel att en dator från Astrazeneca hade varit inne och manipulerat texten i
det fria webb-baserade uppslagsverket Wikipedia. En passage om företagets
medicin Seroquel där det står att preparatet kan göra tonåringar ?mer benägna
att tänka suicidala tankar? hade tagits bort. Käck idé tyckte uppenbarligen
någon på Astrazeneca. Katastrofalt för trovärdigheten när det kommer fram. Och
kanske är det här räddningen finns. Förhoppningsvis leder det stora
informationsflödet till att det i det långa loppet blir i stort sett omöjligt
att sprida osanningar. Det företag som är enfaldiga nog att tro att de med
falsk information ska kunna vinna kampen om den googlande patienten borde få en
fint broderad bonad att sätta upp på väggen. Doktor Google ser dig.