NEPI:s tonläge i sitt försök till svar på min kritik mot rapporten ?Jämförpriser på läkemedel? ger intryck av att NEPI inte är intresserad av att vara en samtalspartner till sjukvården.
När jag som chef för den enhet som har ansvaret för vårt landstings handläggning av läkemedelsfrågor redogör för de missförstånd rapporten ger upphov till, inte hos mig men hos en del av våra läkare och verksamhetschefer, beskylls jag både för att inte förstå begreppet och för att vara ointresserad av prisjämförelser! Genom att skjuta på budbäraren istället för att diskutera sakfrågan ökar Melander och Nilsson risken för att NEPI:s rapport skall missförstås och missbrukas mer än vad som redan sker.
Att sätta ?Jämförpriser på läkemedel? som titel på en rapport som i form av en priskorg anger genomsnittspris för läkemedel (baserat på den faktiska förskrivningen av olika beredningsformer, styrkor och förpackningsstorlekar) är i sig felaktigt. Det hade ändå kunnat passera om NEPI i rapporten tydligt skrivit att definierad dygnsdos, DDD, inte i sig innebär ekvipotens! Ja, att DDD till och med i många fall är långt ifrån ekvipotens hos närbesläktade läkemedel. När NEPI nu inte gjorde det hade Melander och Nilsson i sitt svar på min kritik istället bara kunnat beklaga titelvalet och förtydliga rapporten genom att klargöra för alla att DDD inte självklart innebär ekvipotens. Då hade ytterligare diskussion varit överflödig.
Istället försöker Melander och Nilsson att blanda bort korten genom att i diskussionen föra fram det självklara faktumet att enskilda patienter kan få doser som skiljer sig från DDD när det jag skriver är att vi för att få samma effekt för vissa läkemedel använder en dos som i genomsnitt ligger under och för andra läkemedel en dos som i genomsnitt ligger över DDD. Detta är inte så ovanligt för läkemedel i samma läkemedelsgrupp vid användning på samma indikation (bland annat protonpumpshämmare vid till exempel refluxesofagit) och innebär att prisjämförelser baserade på DDD ibland kan leda ordentligt fel. Om detta sakförhållande är vi alltså överens, även om det för läsaren kan vara svårt att förstå det såväl från NEPI:s rapport som från Melander och Nilssons svar.
Istället för att diskutera sakfrågan väljer Melander och Nilsson att hemfalla till det gamla debattricket att skjuta på budbäraren. De gör det dels genom att påstå att jag inte förstått kr/DDD och dels genom att avsluta sitt inlägg med att insinuera att jag ? för att jag kritiserar NEPI:s presentation av måttet kr/DDD ? inte skulle vilja ha några jämförmått alls! Att läkare och verksamhetschefer i sjukvården enligt vår erfarenhet vid läkemedelsenheten lätt missförstår NEPI:s rapport samt att Astrazeneca väljer att hänvisa till NEPI när Astrazeneca kommer med en felaktig och vilseledande prisjämförelse baserad på kr/DDD (läs mer på sidan 14) verkar däremot inte vara några problem för Melander och Nilsson. I varje fall inte att döma av deras reaktion på min kritik.
Läsare av Läkemedelsvärlden som vill se hur flera olika jämför- och kostnadsmått baserade på den egna förskrivningen kan göras omedelbart tillgängliga för alla landstingsanställda direkt i deras datorer via intranät kan komma till Östergötland. Då kan ni också få ta del av våra erfarenheter kring vilka missförstånd som lätt uppstår när läkemedelsepidemiologi förs ut till läkare och verksamhetschefer. Vi vid läkemedelsenheten i Östergötland som jag är chef för arbetar dessutom ? tydligen i motsats till NEPI ? efter principen att vi gärna tar emot kritik då vi tror att ett öppet och respektfullt meningsutbyte innebär att man kan lära sig av varandra.
__________
Arne Melander och Lars Nilsson har inbjudits att bemöta inlägget i nästa nummer av Läkemedelsvärlden.