Inget hopp om ett piller för evigt liv

Vi får acceptera att vår tid är utmätt i förväg, bestämd av våra gener. Men genom att leva sunt stressar vi åtminstone inte den biologiska klockan att gå ännu snabbare.Genom att studera cancerceller kan vi även lära oss om faktorer som styr åldrandet. Cancerceller har just gjort det många drömmer om ? upphävt döden.Men vi lär aldrig få uppleva att forskare kan utlova ett piller som upphäver åldrandet och ger oss evig ungdom.

19 jul 2002, kl 19:45
0

Annons

Människans maximala ålder antas vara cirka 120 år. Men det är ytterst sällan människor når denna livslängd. Den franska kvinnan Jeanne Calment var 122,5 år gammal när hon avled den 4 augusti 1997. Den danskfödde amerikanen Christian Mortensen, som räknades som världens äldsta man, avled den 26 april i år 115 år gammal.
Men att människor kan bli 120 år innebär inte att alla individer är genetiskt programmerade för den åldern. Den biologiska klockan går inte lika fort för alla människor. Det är enkelt att konstatera om man ser på två ytterligheter: å den ena sidan pigga 75-åringar som på lätta ben åker Vasaloppets 85 kilometer på skidor och å den andra trötta 40-åringar som med skrynkligt ansikte flåsar tungt vid minsta fysiska ansträngning, även om ingen handikappande sjukdom finns med i bilden.
Troligen kan deras livsföring förklara att dessa personers vitalitet inte står i ett direkt förhållande till deras fysiska ålder. De flesta av oss skulle säkert anta att 75-åringen lever sunt och 40-åringen osunt.


?Skräp?-DNA bestämmer takten
Det är rimligt att anta att vårt genetiska arv ger oss en individuellt maximal livslängd, på samma sätt som andra ärvda egenskaper varierar. Arvsanlagen styr bland annat förhållandet mellan cellernas delning och död. Cellers födelse och död är en förutsättning för att barn ska kunna växa upp till vuxna individer och att skador på kroppen ska kunna läkas.
Cellernas DNA-kedjor består till stor del av områden utan gener. En populär benämning på dessa avsnitt har varit ?skräp?-DNA. En del av detta ?skräp? finns ytterst på de enskilda kromosomernas armar. Dessa DNA-trådar, telomerer, har visat sig ha en nyckelroll i celldelningsprocessen genom att de skyddar resten av kromosomerna.
Telomererna blir något kortare varje gång en cell delar sig. När telomererna blivit tillräckligt korta upphör celldelningen, varpå cellen åldras och så småningom genomgår apoptos (programmerad celldöd). För normala celler upphör förmågan till delning efter 50?70 delningar. När ett tillräckligt stort antal celler i kroppen inte längre förmår dela sig åldras personen ifråga.
Ett enzym, telomeras, styr längden på telomererna och därmed också hur länge en cell ska kunna fortsätta att dela sig. Ämnesområdet är högintressant inom cancerforskningen. Telomeras finns i stor mängd i tumörceller jämfört med normala celler.


Upphävt åldrande
? Ett kännetecken på just tumörceller är att de ofta har upphävt åldringsmekanismerna. Vi vill förstå hur detta sker för att kunna förmå tumörcellerna att sluta dela sig och agera som vanliga celler, säger professor Göran Roos, Umeå.
Roos och hans forskargrupp på institutionen för patologi vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, intresserar sig bland annat för vilken roll telomeras spelar i cancercellernas utveckling.
I normal vävnad förekommer telomeras där det finns många celler som delar sig: i immunsystemet, i tarmen, hårsäckarna och i testiklarnas spermieproduktion.
När forskarna lärt sig mer om telomeras kan man kanske påverka immunsystemet så att det blir bättre på att ta hand om cancerceller och andra nedbrytande mekanismer ? då har man kanske också funnit en väg till att förlänga livet, eller åtminstone göra oss mindre sjuka.
Men det kan knappast vara ett mål för den medicinska forskningen att skapa odödliga celler.
? Vi kan ge celler evigt liv i provrören ? men de cellerna blir tumörceller, säger Göran Roos.


Livsstil påverkar åldrandet
Om samspelet mellan cellernas delning och programmerade död (apoptos) störs kan det leda till ett onormalt snabbt åldrande och tidig död. Vid några ärftliga sjukdomar, till exempel progeria hos barn och Downs syndrom, ses ett snabbare åldrande hos vissa celltyper än hos friska individer.
 Men onormalt snabbt åldrande orsakat av genetiskt betingade sjukdomar kan ändå inte förklara mer än en mindre andel av allt åldrande i förtid.
 Medellivslängden i den industrialiserade delen av världen har stigit kraftigt under de senaste hundra åren i takt med den ekonomiska utvecklingen. Bättre tillgång till mat, bättre hygieniska förutsättningar, ekonomiska välfärdssystem etc har sammantaget minskat den totala ?sociala stressen?, något som haft stor betydelse för den ökade medellivslängden. Men nu är trenden på väg att brytas:
? Vi håller på att få ett tredjedelssamhälle. För två tredjedelar av medborgarna förbättras hälsan och livslängden ökar, men för den tredjedel som har de sämsta förutsättningarna stagnerar den. Arbetslöshet, ansträngd ekonomi och svåra sociala omständigheter skapar en stark stress som förkortar livet, säger Peter Nilsson, docent vid Institutionen för medicin vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.
 I denna grupp är dessutom andra livsförkortande faktorer som rökning och alkoholmissbruk mera vanliga.
 För att komplicera bilden kan det påpekas att livsstil och genetiken kanske inte är frikopplade från varandra.
 ? Forskare inom ett nytt forskningsfält, ?behavior genetics?, har lanserat teorier om att det vi idag uppfattar som livsstilsfaktorer kanske har en genetisk bakgrund, säger Peter Nilsson.
 Att människor har olika svårt att sluta röka kan uppfattas som uttryck för olika karaktär. Men det kan helt enkelt vara så att det är våra nikotinreceptorer som avgör om vi lyckas sluta röka eller ej. Dessa bestäms till antal och egenskaper i hög grad av genetiska faktorer.
När det gäller alkoholbruk kan det vara så att olika individers genetiskt styrda enzymsystem frambringar olika metaboliter av alkohol. Och den verkan dessa har kan ha betydelse för vårt sug efter sprit.


Varför blir kvinnor äldre?
För 150 år sedan blev män äldre än kvinnor. Men idag lever en genomsnittlig kvinna drygt fem år  längre än genomsnittsmannen. Den kraftigt minskade dödligheten under graviditet och förlossning är en viktig förklaring.
Dessutom har det bidragit till ökad livslängd att kvinnans sociala status och jämställdheten mellan könen förbättrats under 1900-talet. Men Peter Nilsson vill ytterligare komplettera bilden.
? Eftersom den näringsmässiga stressen har minskat och sjukvården ökat, kan allt fler både män och kvinnor nå sin genetiskt fastlagda ålder. Evolutionsbiologiskt är det rimligt att kvinnor blir äldre än män eftersom de har en viktig roll som mamma och mormor för de nya generationerna, säger han.
Ett människobarn blir inte tillräckligt moget i nervsystemet förrän närmare 20-årsåldern, således en förlängd barndom med ökat hjälpbehov jämfört med den hos andra däggdjur. Och en mamma kan behöva hjälp av sin mammas erfarenhet för att klara uppfostran fullt ut.
Som en ytterligare biologisk förklaring till mannens kortare livslängd har förts fram att eftersom män har olika könskromosomer förekommer en del gener, X-kromosomens, enbart i enkel uppsättning. Detta kan göra mannen mera utsatt än kvinnan som har dubbla genuppsättningar.
Åldern när en kvinna når menopausen kan vara en intressant modell för den biologiska klockan.
? Biologiska, sociala och livsstilsfaktorer påverkar tidpunkten för menopaus; att ha en mamma med tidig menopaus, att tillhöra en låg social klass och egen rökning förknippas med tidigare menopaus än ?normalt?. Och tidig menopaus är en riskfaktor för exempelvis hjärt-kärlsjukdom och kortare medellivslängd, säger Peter Nilsson.


Kan vi förlänga livet?
Enligt resonemanget ovan kan vi genom att leva sunt och undvika livsförkortande olyckor och sjukdomar kanske komma i närheten av vår maximala livslängd. Men kan vi manipulera denna genetiskt satta livsgräns?
Peter Nilsson svarar nej på den frågan.
? Visserligen finns det forskning om att kalorirestriktion och halvsvält kan förlänga livet på gnagare. Genom att tillföra mindre näring kan man få metabolismen att gå långsammare.
På växelvarma djur har man förlängt livet genom att sänka omgivningens temperatur. Metabolismen går, som vid halvsvält, långsammare. Temperatursänkningsmetoden fungerar dock inte särskilt väl på högre djur och människor.
Amerikanska forskningsresultat kring telomeras har väckt förhoppningar. Jerry Shay och Woodring Wright, University of Texas, fann att åldrade celler från ögats näthinna och insidan av artärer ?föryngrades? och började dela sig när telomeras tillfördes.
I förlängningen kanske man kan använda telomeras för att återbilda hud som brännskadats, förbättra synförmågan i åldrade ögon och fördröja den aterosklerotiska processen i våra blodådror.
Men att gå så långt som att behandling med telomeras skulle kunna förlänga livet vill ingen seriös forskare hävda. Däremot kan ett framtida läkemedel baserat på telomeras kanske bidra till att vi kan leva friskare under vår livstid.
Jakten på det piller eller elixir som ska ge oss evig ungdom lär fortsätta ? nu som i alla tider hittills. Det avspeglar en del av människans existentiella dilemma. 
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng