Immunologiska fel ger svår covid-19

Immunologiska fel ger svår covid-19

Immunologiska förändringar som ger interferonbrist kan förklara varför vissa covid-19-patienter blir sjukare och varför män ofta drabbas hårdare.

25 sep 2020, kl 10:18
0

Petter Brodin

Petter Brodin.

En typ av interferonbrist förklarar varför vissa coronasmittade blir mycket sjukare än andra och är sannolikt även en orsak till att fler män än kvinnor dör i covid-19. Det är slutsatserna av två nya studier publicerade i Science. Resultaten kan bland annat öppna vägen för effektivare behandling mot svår covid-19.

Interferonbrist ger förklaringar

Studierna är de första som publiceras inom ramen för COVID Human Genetic Effort. Detta är ett internationellt samarbete där 50 forskningscentra och hundratals sjukhus runt om i världen, bland annat i Sverige, deltar. Forskarna söker genetiska och immunologiska förklaringar till individuella skillnader i sjukdomsutvecklingen hos olika covid-19-patienter.

Båda studierna visade på betydelsen av immunsystemets typ 1-interferoner i kroppens försvar mot det nya coronaviruset Sars-cov-2. I den ena såg forskarna att en stor andel av svårt sjuka covid-19-patienter har felriktade antikroppar, så kallade autoantikroppar, som neutraliserar typ 1-interferoner. I den andra studien identifierade de att de som blir svårt sjuka kan ha brist på typ 1-interferon även av en annan orsak, nämligen på grund av mutationer som påverkar kroppens interferonproduktion.

– De nya resultaten är ett genombrott i covid-19-forskningen och kan delvis förklara varför vissa unga och tidigare friska individer blir mycket sjuka, säger Petter Brodin, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Han är svensk koordinator för projektet och medförfattare till en av studierna. I denna undersökte forskarna 987 patienter med livshotande lunginflammation orsakad av covid-19. De fann att mer än 10 procent hade autoantikroppar mot interferoner vid infektionens början och att dessa antikroppar kan begränsa aktiviteten hos typ 1-interferoner. Hela 94 procent av de kritiskt sjuka patienterna med autoantikroppar var män.

Hos 663 undersökta covid-19-patienter med milda eller inga symtom fann forskarna inga autoantikroppar. Och av 1 227 slumpmässigt utvalda friska personer visade sig endast fyra ha dem. Det senare betyder att autoantikroppar som trycker ned aktiviteten hos typ 1-interferoner var minst 15 gånger så vanligt bland de svårt sjuka coronapatienterna som i den allmänna befolkningen.

Mutationer identifierade

I den andra studien gjorde forskare genetiska analyser av blodprover från mer än 650 patienter som hade varit på sjukhus för livshotande lunginflammation på grund av Sars-cov-2.  De jämförde analyserna med prover från 530 personer med asymtomatisk eller mild sjukdom.

Resultatet visade att många personer med svår sjukdom hade sällsynta varianter av vissa gener som reglerar typ 1-interferoner. Mer än tre procent av dem saknade till och med en fungerande sådan gen. Ytterligare experiment visade att immunceller från dessa patienter inte producerade några detekterbara typ 1-interferoner som svar på det nya coronaviruset.

I den första artikeln framhåller Petter Brodin och övriga författare att den nya kunskapen kan komma till klinisk nytta på flera sätt. Dels kan vården screena covid-19-patienter för att hitta dem med autoantikroppar mot interferon som ger immunologiskt betingad interferonbrist. Detta för att tidigt hitta patienter med hög risk att bli svårt sjuka och behandla dem offensivt. Dessa patienter bör, skriver forskarna, dessutom helst inte användas som plasmadonatorer om de tillfrisknar eftersom deras plasma innehåller autoantikroppar.

De nya upptäckterna kan även leda fram till nya läkemedelsbehandlingar riktade mot de immunologiska avvikelserna. Forskarna framhåller också att patienter med autoantikroppar mot typ 1-interferoner skulle kunna behandlas med en annan typ av interferon – interferon-beta. Detta kan ges i form av injektioner eller läkemedel för inhalation.

Forskarkonsortiet fortsätter nu att leta efter genetiska variationer som kan påverka interferoner eller andra aspekter av immunsvaret hos unga personer som drabbas hårt av covid-19.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng