Den 1 augusti tillträdde Göran Wennersten som ny IGM, uttytt Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman. Han ersätter de två tidigare reklamgranskarna Bengt Lundh och Hans Liedholm som sades upp i slutet av förra året av uppdragsgivaren LIF (Läkemedelsindustriföreningen) under uppseendeväckande former (se Läkemedelsvärlden nr 5-97, sidorna 40?43).
Göran Wennersten är docent och är privatpraktiserande dermatolog (hudläkare) vid Betaniastiftelsens sjukhus i Stockholm. Denna verksamhet kommer han att fortsätta på halvtid vid sidan av uppdraget som IGM.
Som IGM ska alltså Göran Wennersten sålla i all den information om läkemedel som sköljer över i första hand medicinsk personal. Vad ser han som kännetecken på bra reklam?
? Det viktigaste är att den är sakligt korrekt och inte vilseleder läsaren. Ser jag exempel på motsatsen kommer jag att titta närmare på annonsen eller broschyren och underlaget för företagets påståenden, säger Göran Wennersten.
Men IGM är inte ensam om att dra igång ett ärende kring läkemedelsreklam som kan ifrågasättas utifrån ?Regler om läkemedelsinformation m m?. Även privatpersoner eller företag kan göra anmälan till IGM. (Ärenden som initieras av myndigheter hanteras av NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation.)
Reklampsykologi roar
Vägen fram till det nya uppdraget har varit kantad av angränsande intressen.
? Innan jag slog in på läkarbanan funderade jag på att bli arkitekt. Det är faktiskt ett vanligt drag hos hudläkare att de är intresserade av estetik och bilder, säger Göran Wennersten.
? Men jag läste också psykologi på universitetet. Framför allt var jag road av reklampsykologi, av samspelet mellan företaget, reklamen och mottagaren. Jag tror att jag mer noga än den genomsnittlige läsaren tittade på annonser för läkemedel innan IGM blev aktuell för mig.
Måttlighet i reklamens uttryckssätt är ett viktigt honnörsord för den nye IGM.
? Det är störande om reklamen är överdriven eller för omfattande. Reklam ska vara tät på information, det ska vara balans mellan det medicinska budskapet och omfattningen, säger Göran Wennersten.
Mångsidiga broschyrer med många bilder men förhållandevis lite faktainnehåll har fällts tidigare av IGM (Ett exempel
är en broschyr om nabumeton, Relifex,
se Svensk Farmacevtisk Tidskrift
6-96).
? Men detta får inte innebära att reklamen blir utslätad. Jag har full förståelse för att företagen måste kunna få ut sitt budskap. Men det finns många fallgropar, inte minst när företagen samarbetar med annonsbyråer med liten kunskap om de regler som omgärdar läkemedelsinformationen, säger Göran Wennersten.
Vanligt med slarvfel
I förberedelserna för det nya uppdraget har ingått träffar med den avgångne ordinarie IGM, Bengt Lundh.
? Jag har träffat Bengt Lundh, och är djupt imponerad av hans insats. Han har en oerhörd rutin och jag är tacksam för att han kommer att vara ett bollplank för mig i början av mitt arbete, säger Göran Wennersten.
Inför sitt nya uppdrag har Göran Wennersten tittat på tidigare exempel av fälld läkemedelsreklam.
? Det handlar oftast om den mänskliga faktorn, om slarvfel. Det kan vara en utelämnad referens eller andra småfel. Visserligen kan dessa leda till att reklamen blir osaklig eller till och med vilseledande. Medvetna övertramp och misskreditering av konkurrenter förekommer dock sällan, säger Göran Wennersten.
Enbart produktresumén?
En anledning till att uppdragsgivaren LIF var missnöjd med föregångaren Hans Liedholm var att denne i sitt arbete var ?för ambitiös?. I stadgarna för IGM slås fast att ett läkemedels produktresumé ska vara utgångspunkt för granskningen (fram till ändringen 1 juli i år var FASS-texten grund för granskaren).
Hans Liedholm menade att det är orimligt att begränsa sig till denna och har dessutom ifrågasatt uppgifter i en produktresumé som godkänts av Läkemedelsverket samt en artikel publicerad i the Lancet. LIF menar att om något är publicerat i the Lancet ?så är det vedertagen sanning?.
Göran Wennersten anser att i de flesta fall räcker produktresumén som underlag. Men han är inte låst till denna.
? Jag känner mig fullkomligt fri att granska artiklar som ligger till grund för resumén för att se om dessa är korrekt refererade. Man ska också komma ihåg att mycket reklam avser nya produkter där det fortlöpande publiceras nya data. Företagen måste självfallet få använda dessa även om de inte tagits med i produktresumén, och självfallet ska jag kunna granska dem, säger han.
Han påpekar också att han inte upplever några som helst påtryckningar från uppdragsgivaren för att bli ?mindre besvärlig? för industrin.
? Min roll skulle inte vara friare om jag arvoderats av statliga pengar, säger han med eftertryck.
Tydliga utlåtanden
Att fundera, gräva efter och läsa underlag, fundera och slutligen uttrycka sig i skrift fyller den nye IGM med glädje.
? Jag är mycket road av att formulera mig i ord. Jag har också skrivit patientinstruktioner och jag har gjort omfattande utlåtanden i skriftlig form i utredningar av biverkningsärenden, säger Göran Wennersten.
Att arbeta på detta sätt ger en annan tillfredsställelse än det kliniska arbetet.
? Den kliniska verksamheten sliter ner en. Att möta en ny patient var tjugonde minut kan vara tungt. Det säger jag utan att förringa värdet av flera decenniers patientarbete. Att få komplettera detta arbete med den intellektuella utmaning det innebär att vara IGM är vad jag behöver. Tjänsten som IGM kom faktiskt som sänd från himlen! säger Göran Wennersten.
Snabba resultat
Att granska läkemedelsreklam kan i viss mån jämföras med att sammanställa en vetenskaplig artikel, anser Göran Wennersten.
? Du letar reda på relevant information som du ska sammanställa, ta ställning till och sedan formulera din åsikt så tydligt att läsaren förstår vad du menar, säger han.
Fast tempot för IGM blir ett helt annat än forskarens. Ärenden får inte bli liggande hos IGM. Reklam är färskvara och kan ingå i en kampanj. Ska ett företag hinna ändra något i en bristfällig reklamkampanj måste företaget få ett snabbt avgörande.
? Så snart ett ärende påbörjas ska jag skicka ut en förfrågan till berörda företag och börja samla in den information som krävs. Jag bygger nu upp datoriserade rutiner som ska underlätta arbetet, säger Göran Wennersten, som helt ska klara uppdraget utan sekreterarhjälp.
? Men det ska inte bli några problem, jag är van vid datorer, säger han lugnt.
Nya informationskanaler
Även om annonser i medicinska tidskrifter är den reklam IGM mest arbetar med förekommer många andra kanaler för läkemedelsinformation. Direktbrev till läkare, datadisketter, videofilmer och overhead-bilder är några exempel.
Något som ännu inte lett till några ärenden är information kring läkemedel på Internet. Internet ökar i ett slag komplexiteten i läkemedelsinformationen ? plötsligt är inte denna nationell, utan i högsta grad internationell.
Internet är oreglerat. Vem som helst kan i princip lägga ut vilken information som helst på nätet. Ansvarsfrågorna i det sammanhanget är oklara. Och det spelar ingen roll vilket land reklamen kommer ifrån, den kan ändå läsas i Sverige.
Göran Wennersten inser att det kan bli en växande arbetsuppgift. Hur ska felaktiga uppgifter i information om läkemedel på nätet åtgärdas?
? De rutiner vi har idag fungerar väl i vårt nationella perspektiv. Men vad den ökade Internettrafiken får för konsekvenser för mitt arbete är inte möjligt att säga idag, säger han.