Hög vårdbelastning trolig orsak till ökad dödlighet

Hög vårdbelastning trolig orsak till ökad dödlighet

Dödligheten bland sjukhuspatienter med covid-19 ökade under andra vågen trots bättre behandlingsmetoder.

6 apr 2021, kl 15:27
0

Under pandemins andra våg vände dödligheten i covid-19 uppåt bland svenska sjukhuspatienter. Detta efter en ordentlig minskning av dödligheten under den första vågen. Det visar en forskningsrapport som Socialstyrelsen presenterar i dag. Studien är ännu inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift, men på en preprintserver.

– Den troligaste förklaringen är att belastningen på sjukvården under andra vågen ökade svårigheterna att rädda liv, trots allt bättre behandlingsmetoder, sade Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, vid tisdagens myndighetsgemensamma pressträff om covid-19.

Högre dödlighet i covid-19 under andra vågen

Forskare har på uppdrag av Socialstyrelsen analyserat dödligheten bland covidpatienter i Sverige. Totalt lades 32 452 patienter in på svenska sjukhus med covid-19 under perioden mars-december 2020. Studiens utfallsmått var dödligheten inom 60 dagar efter inläggning.

Under pandemins första våg, mellan mars och juli-september, minskade dödligheten från närmare 25 procent till drygt tio procent.

– Den gradvis minskade dödligheten under pandemins första våg berodde på att nya metoder att vårda och behandla covidpatienter då snabbt utvecklades, framhöll Thomas Lindén.

Men trots bättre metoder gick Sveriges dödlighet i covid-19 sedan upp till närmare 20 procent i december.

– Vi har inte helt kunnat klarlägga vad detta beror på. De som vårdades för covid-19 under andra vågen var visserligen äldre och sjukare än första vågens sjukhuspatienter. Men när vi statistiskt kompenserar för denna skillnad så kvarstår ändå en ökning av dödligheten.

Belastning påverkar vårdkvalitet

Socialstyrelsens huvudhypotes är att förklaringen finns att hämta i den mycket hårda belastningen på vården under pandemins andra våg. December var den månad under året då flest patienter – 8 253  –  lades in på sjukhus med covid-19, följd av april då  6 430 covidpatienter lades in.

– Vår främsta hypotes är att den höga belastningen påverkar kvaliteten på vården. När det är väldigt fullt på sjukhusen blir man bland annat oftare tvungen att transportera mycket sjuka patienter. Och man tvingas organisera om på olika sätt vilket kan göra att vårdpersonal till viss del måste utföra uppgifter som man normalt inte brukar göra eller har träning för.

– Det här belyser ytterligare hur viktigt det är med fortsatta åtgärder för att begränsa smittspridningen och  försöka hålla nere belastningen på vården.

Socialstyrelsen fortsätter nu att följa utvecklingen under pandemins tredje våg när nya virusvarianter och vaccineringen är faktorer som tillkommit.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng