Hallå där, Gunilla Karlsson Hedestam
Hur rädda ska vi vara för delta och andra varianter?
Gunilla Karlsson Hedestam. Foto: Ulf Sirborn.

Hur rädda ska vi vara för delta och andra varianter?

Gunilla Karlsson Hedestam är professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet i Solna.

21 jun 2021, kl 09:19
0

Gunilla Karlsson Hedestam är professor i vaccinimmunologi. Hon ingår även i Kungliga vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 som publicerat flera populärvetenskapliga rapporter om coronaviruset och pandemin. Läkemedelsvärlden bad henne svara på några frågor om immunitet mot covid-19 och hur pandemin kan utvecklas.

Hur rädda ska vi vara för delta och andra varianter?

– Vi bör ha respekt för nya varianter som sprider sig snabbt. Det vi hittills vet är att delta verkar vara mer smittsam än tidigare varianter och att det är oklart om den ger allvarligare sjukdom. De vacciner vi har skyddar bra även mot delta efter två doser, dock inte riktigt lika bra som mot ursprungsviruset. Efter endast en vaccindos är skyddet otillräckligt.

– Att följa mutanterna noga är nu en av de viktigaste delarna av arbetet mot pandemin. Om det kommer varianter som undflyr antikropparna som nuvarande vacciner ger så kommer vi att behöva uppdaterade påfyllnadsdoser. Vaccinproducenterna arbetar redan på detta, en fördel med mRNA-vaccinerna är att de är mycket flexibla och går förhållandevis enkelt att anpassa.

Varför går smittspridningen ned nu?

– Jag tror att det än så länge beror mer på en säsongsvariation som vi såg även i fjol, än på vaccineringarna. Det är ännu en alltför låg andel som hunnit få två doser vaccin för att det ska kunna ha en avgörande betydelse. Vaccineringen kommer att spela en allt viktigare roll i begränsningen av smittspridningen, ju mer vi får upp vaccinationstäckningen i de grupper där smittan sprids.

Är det verkligen så viktigt att ta även den andra vaccindosen?

– Ja, den immunitet man får efter två doser är högre än efter bara en dos. Det är individuellt hur bra skydd man får både efter infektionen och efter vaccination, men särskilt för äldre och sköra personer är det viktigt att veta att det behövs två doser för att ge ett robust skydd.

Men om man redan har haft covid-19?

– Genomgången covid-19-infektion ger i de flesta fall lika bra skydd som två vaccindoser. Om man har haft infektionen och sedan får en vaccindos så får man för det mesta mycket höga antikroppsnivåer. Då kan man skjuta på den andra dosen ett par månader för att få en optimal effekt av den, det förlänger också skyddet.

Hur länge skyddar vaccinet? Vilka behöver en påfyllnadsdos – och när?

– Forskningen tyder på att man har antikroppar kvar i minst ett år. Men nivåerna går successivt ned. Ingen vet ännu exakt vilken antikroppsnivå man behöver ha för att ha ett skydd. Men det går snabbare att komma ned till den nivån om man har en lägre nivå från början.

– Eftersom äldre personer generellt får ett sämre antikroppssvar på vaccin än yngre och därmed lägre antikroppsnivåer, så kommer det att vara äldre och sköra som först behöver en tredje dos. Det är mycket möjligt att det vore bra med en påfyllnadsdos för dem före vintern.

Behövs verkligen fortsatta restriktioner nu när vaccineringen kommit i gång?

– Ja, så länge vi har en smittspridningen i samhället måste vi acceptera att ha kvar vissa restriktioner, och vi måste fortsätta att följa dem. Det är för tidigt att börja leva helt som vanligt. Att hålla nere smittspridningen är oerhört viktigt, inte minst för att hålla tillbaka utvecklingen av nya varianter.

Kommer vi att kunna utrota covid-19?

– Det tror jag blir svårt med tanke på den globala smittspridningen som ger en otrolig grogrund för mutationer. Men förhoppningsvis kommer vi med hjälp av vacciner stegvis att kunna bygga upp en allt bredare immunitet i befolkningen mot viruset. Det skulle kunna göra att covid-19 på kanske tio års sikt utvecklas till en sjukdom som vi har ett visst motstånd mot, så sjukhusinläggningar blir ovanliga, även om man inte är helt skyddad mot att infekteras.

Om immunitet med hjälp av antikroppar och T-celler

Immunförsvaret skyddar mot infektioner på flera olika sätt där lymfocyter (vita blodkroppar) har viktiga funktioner.

Vid en virusinfektion eller vaccinering mot ett virus börjar lymfocyter som kallas B-celler eller B-lymfocyter producera antikroppar mot olika proteiner hos viruset. Antikroppar, eller immunglobuliner, är Y-formade försvarsproteiner. De som är riktade mot virusets ytprotein blockerar effektivt virusets förmåga att infektera celler och kallas därför neutraliserande antikroppar.

Neutraliserande antikroppar finns kvar i blodet en (kortare eller längre) tid efter infektionen eller vaccinationen. Om man träffar på samma virus igen så kan de direkt börja bekämpa det.

Även de lymfocyter som kallas T-celler, eller T-lymfocyter, spelar en viktig roll när immunsystemet bekämpar en virusinfektion. Infektionen aktiverar T-cellerna, som har två olika försvarsuppgifter. T-celler med beteckningen CD8+ (”mördarceller”) kan upptäcka kroppsegna celler som blivit virusinfekterade och döda dem. Medan T-celler med beteckningen CD4+ utsöndrar signalsubstanser som hjälper B-celler att producera antikroppar.

Om immunologiskt ”minne”

En virusinfektion eller vaccinering startar inte bara ett immunsvar i form av antikroppsproduktion och T-cellsförsvar. Dessutom utvecklas vissa lymfocyter till långlivade B- och T-minnesceller som är specifika just för detta virus.

Nästa gång man kommer i kontakt med viruset aktiveras dessa minnesceller snabbt. Antikroppsproduktion och T-cellsförsvar kan starta direkt. Det är en av orsakerna till att vaccinering fungerar och det förklarar varför en återinfektion oftast blir mycket lindrigare än den första.

B-celler kan dessutom utvecklas inte bara till minnes-B-celler utan även till så kallade lång-livade plasmaceller som söker sig till benmärgen. Plasmacellerna producerar antikroppar som fungerar som ett första försvar om viruset skulle dyka upp i kroppen igen. Samtidigt aktiveras antikroppsproduktionen hos cirkulerande minnes-B-celler som då omvandlas till kortlivade plasmaceller som finns kvar tills infektionen kontrollerats.

Hur varaktigt det immunologiska minnet är varierar beroende på smittämne och infektionens allvarlighetsgrad.

Föregående artikel Danmark vill vaccinera barn för flockimmunitet
Nästa artikel Konflikten i Sveriges farmaceuter utreds inte

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng