Många vill se höjd ålders-gräns för alternativ vård

Huvudförslagen i Kjell Asplunds utredning om alternativ vård stöds av de flesta remissinstanserna.

1 Nov 2019, kl 11:46
0

Ett 70-tal remissvar hade kommit in när remisstiden 31 oktober gick ut för Kjell Asplunds utredning om komplementär och alternativ medicin och vård, kav-utredningen. Huvudförslagen i utredningen får i stort stöd av flertalet remissinstanser som uttalat sig, men många lyfter också fram olika gränsdragningsproblem. Och utredningen sågas av flera företrädare för den alternativa vården.

Utredaren Kjell Asplund har som Läkemedelsvärlden rapporterat i år lagt fram två betänkanden om dels ökad konsumentinformation till patienter om alternativa metoder, och dels en ny lag med ökade begränsningar av rätten att utföra komplementär och alternativ vård och behandling.

I dag är det förbjudet för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att behandla cancer, epilepsi och diabetes. Utredaren vill utvidga förbudet till att omfatta alla allvarliga kroppsliga och psykiska sjukdomar.

Detta förslag får stöd i de flesta remissvar, bland annat i svaren från hälso- och sjukvården och myndigheter inom vårdområdet. Men många av dessa remissinstanser är samtidigt oroliga för att det kan bli svårt att dra gränsen för vad som är allvarlig sjukdom. ”Hur stort ansvar ska den enskilda patienten ta och kav-utövaren när det gäller att bedöma om sjukdomen är allvarlig?”, frågar exempelvis Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

Kritik om gränsdragning

Utredaren vill även höja åldersgränsen för alternativ vård från åtta till 15 år. Förslaget är att helt förbjuda alternativ sjukdomsbehandling av barn under 15 år, oavsett om sjukdomen är lindrig eller svår. Samma sak ska, för att skydda det ofödda barnet, enligt förslaget också gälla behandling av gravida.

Förslaget om höjd åldersgräns möter ytterst få invändningar i remissvaren. Däremot tar dock många upp ytterligare ett gränsdragningsproblem. Det gäller utredarens förslag att alternativ vård genomgående ska tillåtas för symtomlindring, såväl hos barn och gravida som vid allvarlig sjukdom.

Här går kritiken från många remissinstanser ut på att det kan bli mycket svårt att i praktiken dra en knivskarp gräns mellan sjukdomsbehandling och symtomlindring. “Dock anser vi att det behöver göras ytterligare förtydliganden kring hur stort ansvar den enskilda patienten ska ta respektive kav-utövaren i bedömningen om sjukdomen är allvarlig och om det är fråga om symtomatisk behandling”, skriver till exempel Apotekarsocieteten.

Flera remissinstanser går även så långt att de på grund av befarade gränsdragningsproblem vill förbjuda även symtomlindrande behandling till barn, gravida och svårt sjuka. Till dessa hör bland andra Kungliga vetenskapsakademien som ser “en betydande risk att aktiv behandling åsidosätts” om symtomlindrande alternativbehandling tillåts till de aktuella patientgrupperna. På samma linje går Läkarförbundet som skriver:

“Gränsdragningen mellan vad som är behandling av själva sjukdomen och vad som endast är symtomlindring är sällan glasklar och förbundet bedömer att den sannolikt kan vara än svårare för personer som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen.”

En annan punkt där en del remissinstanser vill förbjuda mer än utredaren handlar om smittsamma sjukdomar. Utredningen föreslår förbud mot att använda alternativa och komplementära metoder för att behandla smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

Men bland andra Vårdförbundet tycker att det inte räcker utan vill att kav-utövare överhuvudtaget inte ska få befatta sig med patienter med sådana sjukdomar. Förbundet anser att kav-utövarna även ska förbjudas att utreda smittsamma sjukdomar och att behandla deras symtom. ”Det är av ett starkt allmänintresse att minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar”, framhåller förbundet.

Ris och ros om utbildningsförslag

Många remissinstanser gillar förslaget att utbildning om komplementär och alternativ medicin motsvarande cirka 1-2 högskolepoäng ska införas på vissa vårdutbildningar. Syftet är att hälso- och sjukvårdspersonal ska bli bättre på att diskutera sådana behandlingar med sina patienter.

Men de högskolor som har vårdutbildningar och som besvarat remissen är mindre entusiastiska över förslaget. Linköpings universitet invänder exempelvis att undervisning om komplementär och alternativ vård redan ges på de relevanta utbildningsprogrammen och att krav om vissa högskolepoäng “ger konstiga signaler”. Och Umeå universitet anser att förslaget “bör strykas” och inte ligger i linje med “lärosätenas autonoma uppdrag”.

Ett annat förslag som uppskattas av många, men inte av de mest direkt berörda, är att använda 1177.se som kanal för information till befolkningen om komplementär och alternativ vård. Ett utmärkt förslag, tycker ett stort antal remissinstanser. Men regionerna, som är de som står bakom 1177, och deras it-företag Inera som sköter tjänsten, tycker inte alls att 1177 är en lämplig plats för denna information.

Region Jönköpings län framhåller att det finns en överenskommelse om “att endast information om evidensbaserad hälso- och sjukvård ska finnas på 1177.se”. Och Inera skriver att 1177:s unika position som en seriös ingång till evidensbaserade fakta “riskerar att skadas om man avviker från den överenskomna inriktningen”.

Massiv kritik från kav-företrädare

Ett flertal organisationer som företräder komplementär och alternativ vård har också besvarat remissen. De flesta av dem är starkt kritiska mot utredningen och dess förslag om ökade begränsningar. Kav-organisationerna vill varken se höjd åldersgräns eller förbud mot att behandla allvarliga sjukdomar.

Branschorganisationen KAM-kommittén för komplementär och alternativ medicin anser att åldersgränsen bör tas bort helt eftersom inget annat EU-land har en sådan gräns. “Vårdnadshavare/föräldrar måste ha rätten att bestämma och välja behandling och vård för sina barn. Barn skall inte heller diskrimineras utan ha rätten att få tillgång till ofarlig behandling”, anser KAM-kommittén.

Kav-företrädarna är också mycket kritiska mot personsammansättningen i Kjell Asplunds utredning. “…endast en av 17 arbetar aktivt med KAM-metoder vilket ej kan påstås leda till en opartisk utredning”, skriver KAM-kommittén.

Kjell Asplund har föreslagit att den nya lagen ska träda i kraft 2021. Nu kommer remissvaren och utredningsförslagen att beredas av socialdepartementet för att eventuellt resultera i ett lagförslag.