Annons
Fem frågor till Anna Aldehag, Nationellt donationscentrum
Glad över rekordmånga organdonatorer
Anna Aldehag. Foto: Socialstyrelsen

Glad över rekordmånga organdonatorer

Antalet avlidna som blev organdonatorer var under 2023 högre än någonsin. Men ökningen behöver fortsätta.

12 jan 2024, kl 08:29
0

Under förra året blev 258 avlidna personer i Sverige organdonatorer. Det är den högsta siffran hittills och en ökning med 25 procent från året innan.

Anna Aldehag som är chef för Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen är glad över ökningen.

– Det är ett fantastiskt resultat som möjliggjorde 900 livräddande transplantationer av njurar, hjärtan och andra organ, säger hon.

– Det gjorde också att väntelistan med svårt sjuka personer som väntar på ett donerat organ blev något kortare. Den 1 januari 2024 stod 666 personer på listan, jämfört med 750-800 tidigare år.

Lagändringar förenklar

Vad tror ni att ökningen av avlidna organdonatorer beror på?

– En viktig förklaring är den lagändring 1 juli 2022 som gav vården tydligare regelverk för arbetet med organdonation. Bland annat förtydligades hur man får använda så kallad organbevarande behandling när det står klart att en patients liv inte längre går att rädda.

– Dessutom har Sverige som många andra länder infört en kompletterande donationsmetod. Även det har bidragit till ett ökat antal organdonationer.

(Läs mer om donationsmetoderna i faktarutan!)

Fler organdonatorer kan rädda fler liv

Behövs det ännu fler donatorer?

– Ja, absolut. Ännu fler liv skulle kunna räddas genom transplantation. Fortfarande är det barn och vuxna i vårt land som avlider i väntan på ett donerat organ. Under 2023 avled 26 patienter på väntelistan och 65 behövde tas bort från listan permanent.

Hur många skulle behövas för att möta behoven?

– Det är mycket svårt att veta, men en kvalificerad gissning är att vi skulle nå en fördubbling, till cirka 500 avlidna organdonatorer per år.

Anmäl i Donationsregistret!

Vad krävs för att nå dit?

– En viktig sak är att fortsätta utveckla kunskapen och processerna i hälso- och sjukvården. Man behöver prioritera donationsfrågor och göra dem till en naturlig del av vård i livets slutskede.

– Något annat som är mycket viktigt är att fler av oss aktivt tar ställning till om man vill donera sina vävnader och organ för att rädda någon annan när ens eget liv inte längre går att rädda. Fler behöver anmäla sin inställning till donation i Donationsregistret, oavsett om man säger ja eller nej. I dag har knappt 1,9 miljoner gjort detta. Bland dem är tre av fyra positiva till att donera.

– Ställningstagandet kan underlätta för anhöriga och vårdpersonal i en svår situation och göra att donationsprocessen fungerar bättre. Det är också mycket enkelt att registrera sin inställning. Man kan numer göra det antingen via Donationsregistret på Socialstyrelsens webbplats eller via 1177, det tar bara några minuter i anspråk.

Handlingsplan på väg

Vad gör Socialstyrelsen för att öka organdonationerna ytterligare?

– Förutom informationsarbete och kampanjer som den årliga Donationsveckan håller vi nu på att ta fram ett nationellt kunskapsstöd som ska vara klart i december. Det ska stötta regionernas arbete med organdonationer och möjliggöra fler livräddande behandlingar.

– Dessutom håller vi på att utarbeta en nationell handlingsplan för hur Sverige ska driva detta arbete vidare. Planen ska vara klar i oktober 2025.

Två vägar till organdonation

Nationellt donationscentrum framhåller att det bara finns en död – när hjärnan oåterkalleligt helt slutar att fungera – men numer finns det två donationsprocesser.

Den första kallas DBD-metoden, Donation after brain death, och var den enda möjliga i Sverige från 1988 när hjärndödsbegreppet infördes och till och med 2018. Den kan bara användas när en patient avlider under pågående respiratorbehandling och hjärndöd konstaterats.

Som ett komplement till denna har nu vården sedan 2019 även infört en metod som kan användas i vissa andra situationer. Den kallas organdonation efter kontrollerat cirkulationsstillestånd, DCD-metoden, Donation after circulatory death.

Den kan vara aktuell när det står klart att en intensivvårdspatients liv inte går att rädda och man har beslutat att avbryta den livsuppehållande behandlingen.

Vården utreder personens donationsvilja genom att söka i Donationsregistret och tala med närstående. Det är alltid patientens egen viljeyttring som gäller, enligt transplantationslagen.

Källa: Socialstyrelsen, Nationellt donationscentrum

Föregående artikel Nu stängs Svea apotek i Stockholm för gott
Nästa artikel Tuff arbetsmiljö för farmaceuter på apotek