Genteknik ger hopp om nya vacciner

Gentekniken har betytt ett stort genombrott för vaccinforskningen. I kliniska försök finns idag DNA-vacciner mot influensa, hiv, herpes och malaria. Ett svenskt hiv-vaccin prövas på patienter i Sverige och Tanzania.

19 sep 2003, kl 16:32
0

Med hjälp av vaccin har antalet dödsfall och kroniska handikapp som orsakats av infektionssjukdomar minskat drastiskt. Effektiva vaccin saknas dock fortfarande mot tre internationellt sett stora folksjukdomar; hiv, tuberkulos och malaria.
Mycket av utvecklingen på vaccinområdet beror på hur framgångsrika de så kallade DNA-vaccinerna blir.
Forskare vid Karolinska institutet och Smittskyddsinstitutet har tagit fram ett hiv-vaccin där kliniska prövningar just har startat på 40 patienter i Sverige och 60 i Tanzania.
Nyligen har forskargruppen, tillsammans med flera europeiska grupper, bland annat en italiensk och en finländsk grupp, fått ett anslag ifrån EU på 10 miljoner euro för att undersöka de kliniska effekterna av flera hiv-vaccin.
? I arbetet ska vi kombinera de tre ländernas olika genetiska vaccinkoncept, säger professor Britta Wahren vid Smittskyddsinstitutet vars forskargrupp tagit fram det svenska vaccinet.


Inte så negativt
Sedan resultatet av världens första större kliniska studie med ett hiv-vaccin, Aidsvax, publicerades i slutet av februari i år har det diskuterats om experimentet ska betraktas som ett totalt misslyckande eller en begränsad framgång. I studien kunde man inte förhindra infektion, bortsett från hos en liten grupp asiater och svarta.
Britta Wahren tycker att man har underskattat den effekt som man trots allt fick. Studien var ett test med ett proteinvaccin som enbart byggde på en typ av höljedel från virusets yta.
? Vårt vaccin är mycket bredare. Det täcker dels alla olika virusgener, men även de stammar som finns i andra länder. Det är första gången som man gör ett sådant internationellt vaccin, säger Britta Wahren.
Studien som just har startat blir den tredje serien med den typen av vaccin i Sverige och den första som görs på oinfekterade personer. Tidigare har man gjort studier på hiv-infekterade personer för att mäta om man kan få samma effekt som av bromsmedicinerna.
Ett annat svenskt hiv-vaccin har utvecklats vid Karolinska institutet av professor Peter Liljeströms grupp. Det har nyligen fått ekonomiskt stöd av The International AIDS Vaccine Intitative, IAVI. Det tillverkas av delar av hiv och viruset Semliki Forest Virus (SFV). I laboratorietest har SFV-vaccinet visat sig ge ett immunsvar vid lägre doser än andra vaccin.


Många hiv-vaccin testas
Totalt räknar man med att minst ett 20-tal vaccinkandidater för hiv är på väg mot kliniska studier i världen.
? De olika vaccinerna liknar varandra ganska mycket. Man försöker ta med allt fler gener som representerar hela viruset och man försöker förstärka effekten med hjälp av immunstimulerande substanser, cytokiner, säger Britta Wahren.
En gemensam princip för alla DNA-vacciner är att man måste täcka in många gener. Det gäller för hiv, för malaria och tuberkulos eftersom det handlar om latenta kroniska infektioner, påpekar Britta Wahren.
Nyligen kom en rapport om ett lyckat djurvaccin av DNA-vaccintyp. I Danmark har forskare immuniserat en laxfisk med ett genetiskt vaccin och fått ett hundraprocentigt skydd mot en viktig sjukdom. Sedan tidigare finns ett framgångsrikt levande rekombinant vaccin mot tumörer hos hönsfågel.
? Detta är betydelsefulla vaccinationer som visar att principen med DNA-vaccin är rätt väg, säger Britta Wahren.


Stora insatser för ett malariavaccin
Forskningen på malariavaccin har nu pågått i minst tjugo år.
Många potentiella vacciner har testats fram till fas IIa, som innebär att personer infekterats ?artificiellt?, men vaccinerna har visat sig ha för låg effektivitet för att gå vidare.
Det enda malariavaccin som nått till fas III-försök är ett proteinvaccin, SPf66, som föll på att effektiviteten varierade kraftigt mellan olika populationer. Det testades första gången 1987 på nio soldater och har sedan testats under årens lopp i olika världsdelar.
Huvudproblemet för vaccinforskaren är att med vaccinets hjälp kunna framkalla ett immunologiskt minne som är varaktigt, menar Nina-Maria Vasconcelos som doktorerat på malariavaccin vid Stockholms universitet.
? Det behövs mycket mer forskning kring adjuvanter som förstärker effekten, men också kring malarians grundläggande immunologi, säger hon.
När kan vi då ha ett malariavaccin?
? Alla har sagt ?om 10-15 år?, i tjugo år nu. Ett ljus på himlen är definitivt DNA-vaccinerna. Kan man bara forska fram ett adjuvans effektivt nog för denna typ av vaccin, tror jag att vi är på mycket god väg, säger Nina-Maria Vasconcelos.


Nya administreringssätt prövas
För de traditionella vaccinerna utvecklas nya beredningsformer och tekniker för administration. Det finns till exempel ett svenskt drickbart koleravaccin som nu är godkänt i 13 länder.
Ett nytt vaccin mot tuberkulos som utvecklats av Smittskyddsinstitutet och Sveriges Lantbruksuniversitet ska testas i ryska fängelser där sjukdomen är mycket utbredd. Fördelen med det nya vaccinet är att det tas som nässpray och att det inte behöver kyllagras.
För närvarande finns inget heltäckande vaccin mot meningokocker, bakterier som kan orsaka dödlig hjärnhinneinflammation. Det pågår forskning där en framgångsrik metod går ut på att föra in ytprotein från bakterier i fettbubblor som sedan sprayas i näsan.
Ett vaccin mot urinvägsinfektion har tagits fram av forskare vid University of Wisconsin, USA. Upprepad immunisering med vaccinet som ges lokalt i slidan minskar antalet urinvägsinfektioner hos kvinnor som drabbas ofta.
Vid sidan av de traditionella vaccinerna håller terapeutiska vacciner på att utvecklas för att behandla sjukdomar som hiv, cancer, allergier, diabetes och reumatoid artrit.


Vaccinering mot mässling ökar
I slutet av 1990-talet minskade andelen barn som vaccinerades mot mässling, påssjuka och röda hund i Sverige. Men trenden bröts förra året och täckningsgraden är på de flesta ställen i landet tillräcklig.
Nedgången i mässlingsvaccination är däremot ett globalt problem. I England kom nyligen en rapport som visar att antalet nya fall av mässling ökar och närmar sig en kritisk punkt där virus inte försvinner efter varje utbrott. Det innebär en särskild risk för transplanterade och immunförsvagade personer, varnar engelska infektionsläkare.


Smittkoppor ett terrorhot
Behovet av att ta fram nya säkrare smittkoppsvaccin har ökat efter den 11 september. Smittkoppor förklarades 1980 som en utrotad infektion men virus sparades på två högrisklaboratorier i USA och i Ryssland. Det har tidigare ryktats att virus har spritts från ett av de två och att Irak skulle fått tillgång till det.
Nyligen publicerades en studie i USA som visar att den gamla smittkoppsvaccineringen som genomförs fortfarande ger ett relativt bra skydd. Det är visserligen goda nyheter, men det finns många personer som är födda efter mitten av 1970-talet som inte är vaccinerade.
Det pågår därför försök med att ta fram nya säkrare vaccin deriverade från det existerande Dryvax-vaccinet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng